Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga. Vidare visar resultatet att skolornas mottagandeofta brister då kommunen inte har rutinmässig hantering kring nyanlända elever. Lärarna på skolorna tycker att kommunen bidrar med för lite hjälpmedel och resurser den första tiden för att bedriva en bra undervisning för de nyanlända eleverna.Ökade resurser skulle enligt intervjuerna generera möjligheter för lärare att förbättra mottagandet av nyanlända elever.Trots påvisadebrister anser intervjupersonerna att skolornahanterar mottagandet av dessa eleverpå ett fungerande sätt.De anser inte att saknaden av en förberedelseklass i kommunen behöver vara en nackdel.

Syftet med studien är att undersöka hur nio nyanlända mellanstadieelever från sydvästra Asien uppfattar matematikundervisningen i Sverige respektive födelselandet. Insamling av data gjordes i form av intervjuer med kompletterande observationer och materialet analyserades utifrån Cobb och Yackels emergenta perspektiv. Resultatet visade att det föreligger skillnader mellan Sveriges och födelselandets matematikundervisning. Eleverna är till övervägande del mer positivt inställda till Sveriges matematikundervisning än födelselandets. Samtidigt  indikerar resultatet att eleverna känner sig begränsade på grund av sina språkliga brister och rädslan att bli utpekade av sina klasskompisar. Studien är relevant eftersom den belyser ett aktuellt ämne och dessutom intar ett elevperspektiv. Verksamma lärare kan få större kännedom om hur nyanlända elever upplever kontraster mellan födelselandet och Sveriges undervisning, samt vilken inverkan de anser att dessa skillnader har på dem.

Studiens syfte var att undersöka fritidspedagogens arbetssätt med nyanlända barn i fritidshem.

No description available.

I denna uppsats undersöks hur rektorer på grundskolor i Södertälje upplever arbetet för att integrera barn med utländsk bakgrund på skolan och syftet blir att kartlägga det integrationsarbete som skolorna arbetar med. De frågeställningar som studien undersöker är: Hur inplanteras de riktlinjer som mottagits från kommunens sida eller en högre instans på de egna skolan eller finns ”egna” riktlinjer för integration? Hur upplever rektorerna skolans arbete för integration fungerar och vilka möjliga hinder finns det? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med tre rektorer på grundskolor i Södertälje kommun.    Tidigare studier har gjorts gällande integration av elever med utländsk bakgrund ur lärares perspektiv samt ur elevers perspektiv. Där lärares uppfattning var att man skapar ett vi- och dem-tänk utifrån bakgrund, medan elever beskrev hur en ”blandning” av elever med olika bakgrund har en positiv inverkan för integrationen. Dock saknas en kartläggning av rektorers uppfattning av de integrationsarbete som utförs i deras egna skolor, vilket skapade en motivation till att utföra denna studie. Det teoretiska perspektivet för studien grundar sig på José Alberto Diaz integrationsmodell om dimensioner i en integrationsprocess och i denna studie hur dessa sju dimensioner kan ses i skolan och dess integrationsarbete. Även Anthony Giddens struktureringsteori appliceras för förståelsen av de tysta föreskrifterna som finns och lärs ut i grundskolan.     Resultatet av studien visar rektorerna inte mottagit tydliga riktlinjer från Södertälje kommun eller en högre instans, med fått tydliga målbilder om hur arbetet ska utföras. För rektorerna var kunskaperna i det svenska språket och möjligheten till att förstå och lära sig de tysta föreskrifterna och normer som finns i det svenska samhället det viktigaste i deras uppfattning om hur man bör utföra ett integrationsarbete i grundskolan.

Introduktion: Ökad rörlighet mellan länder genom exempelvis resor och migration utgör en risk för spridning av smittsamma sjukdomar. Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige mycket bra. Förebyggande av smittsamma sjukdomar med vaccination är näst efter rent vatten det mest effektiva sättet att upprätthålla folkhälsan i Europa. Syfte: Utifrån resultaten av vetenskapliga publikationer undersöka hur vaccinationsstatus mot mässling och tuberkulos ser ut hos nyanlända samt hur nyanländas vaccinationsstatus påverkar folkhälsan i Europa när det gäller risk för utbrott av smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie som systematiskt sökte, kritiskt granskade och sammanställde litteratur i ämnet. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed. Nyckelord som användes var folkhälsa, vaccination, distriktssköterska, invandring, infektionssjukdom, mässling, tuberkulos. Metodologisk kvalitetsgranskning av de inkluderade artiklarna gjordes. Resultat: Litteraturstudien består av 20 kvantitativa artiklar. Studien visar att vaccinering täckningen mot tuberkulos varierar. I Sverige hade 65% av de invandrade barnen ärr som ett tecken på att de erhållit tuberkulosvaccination. Studien visar vidare att flera utbrott av både tuberkulos och mässling inträffade i Europa under de senaste tio åren. Screening av nyanlända varierar mellan länder i Europa. Vad gäller studiekvalitet visade sig fyra av artiklarna vara av hög kvalitet och 16 av artiklarna av medelhög kvalitet. Konklusion:  Flera utbrott har skett under de år som inkluderats i studien, både utbrott av tuberkulos och utbrott av mässling. Majoriteten av de som smittats med respektive sjukdom har varit ovaccinerade eller ej fullständigt vaccinerade.

Förskolan är ofta en av de första verksamheterna nyanlända barn och familjer kommer i kontakt med för att integreras i det svenska samhället. Syftet med studien därför att ta reda på hur förskollärare introducerar och integrerar nyanlända i förskolan samt förutsättningarna med detta arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av nyanlända barn. Förskollärarna i studien uttrycker att de inte gör särskilda anpassningar för nyanlända barn. De ser alla barn som unika individer med där alla har olika behov. I resultatet framkommer dock att de gör en mängd olika anpassningar i verksamheten. Analysen av resultatet utgår ifrån ett interkulturellt- och bristperspektiv som sedan diskuteras i diskussionen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända afghanska mäns bakgrund har påverkat deras skolkarriärer i Sverige, genom att använda kvalitativa intervjuer med sex afghanska elever. De berättar i retrospektiv om erfarenheterna och kapital i hemlandet och tiden som nyanländ på gymnasieskolan. Tre av dessa bor i medelstor stad och resten bor i småstäder. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bourdieus sociologiska teori, Hodkinson och Sparks Careership-teorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna hade en låg klassposition i hemlandet och Sverige. Dessa nyanlända saknade svenska språket och kulturella normer vilket bidragit till utanförskap på gymnasieskolan som nyanlända, där eleverna känner sig tvingade att söka stöd hos utländska eleverna istället för svenska klasskamrater. Vidare har lärarens stöd varit en viktig faktor för att lyckas på gymnasiet, men det förekommer att läraren agerar dörrvakt i samband med karriärvalet för att minska elevernas möjlighet att välja högre studier. Det visar sig även att det pedagogiska stödet att hantera utanförskapet i skolan och framtida karriärutveckling är bristande. Vårt resultat visar också att klass och etnicitet i samspel skapar social reproduktion, medan kön samspelar med sociala klassen genom att eleven väljer manliga traditionella yrken som leder antingen till social reproduktion eller uppåtgående klassresa. Vi förslår framtida forskare att studera motivationens påverkan på de nyanlända elevernas skolkarriär.

SAMMANFATTNING Mervat Hikmat Yonan Inkludering av nyanlända elever i fritidshem Inclusion of newly arrived pupils in leisure-centers Antal sidor: 33 Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare arbetar med att inkludera nyanlända elever i fritidshem. Undersökningen har utförts utifrån följande frågor: - Vilka risker för exkludering förekommer i fritidshemsarbetet med nyanlända elever? - Hur beskriver fritidslärarna sitt arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmets verksamhet? - Vilka faktorer tar man med i planering och målsättning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod via en fokusgruppsdiskussion där fyra utbildade fritidslärare har varit deltagande. Analysen har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv då inkludering sker i ett socialt sammanhang. Resultaten visar att eleverna inkluderas via metoder med fokus på socialt samspel och språk. Via spel och lekar som uppmuntrar till språkanvändning och interaktion med lärare och andra elever inkluderas den nyanlända eleven i gemenskapen. Därtill visar resultaten även på brister avseende lärarnas kompetens och kunskap kring nyanlända elever, samverkan med vårdnadshavare och användningen av resurser.

Integrering av invandrade barn har blivit allt viktigare i takt med att antalet ökat kraftigt på senare år och att en bristfällig integrering riskerar att få negativa sociala konsekvenser. Det är något som måste bli mycket bättre i våra skolor/fritidshem. Syftet med min studie är att studera hur fritidslärarna arbetar med att integrera nyanlända elever i fritidshemmets verksamhet.    Den metod som används i studien är en kvalitativ metod, i form av intervjuer. Intervjuerna har gjorts med fyra fritidslärare som är verksamma på fyra olika skolor. Studien visar att det finns en bred kunskap och mycket forskning kring ämnet och att man arbetar på olika sätt med att integrera nyanlända elever i fritidshem. Fritidslärarna beskriver att de har strategier om hur de ska arbeta med att integrera de nyanlända eleverna i fritidshemmet men att det ändå brister en del och att de har problem med det.