Undervisningens organisation kring nyanländas lärmiljöer är trots regleringar fortsatt varierande. Syftet med studien är att undersöka speciallärarens roll i nyanländas lärmiljöer, vilka hinder och möjligheter som föreligger och hur rollen skulle kunna formuleras. Studien avgränsas till undervisningens organisation där lärare i svenska som andraspråk och studiehandledare på modersmålet genom den tidigare forskningen framträder som nyckelroller, medan speciallärare där lyser med sin frånvaro. Genom att intervjua de tre yrkesgrupperna på tre grundskolor tecknas bilden av deras inbördes roller, samverkansgrad och framförallt vilka hinder och möjligheter som finns för speciallärare att verka där. Professionsteoretiska perspektiv, liksom perspektiv på inkludering och språklig sårbarhet används som redskap för att analysera materialet. Ur detta framträder resultat som indikerar att speciallärare finns i nyanländas lärmiljöer i olika grad. En avgörande faktor för speciallärares närvaro förefaller vara hur specialpedagogiskt språkstöd definieras i relation till nyanländas lärande. Ett hinder som identifieras är en vänta-och-se-attityd i elevernas andraspråksutveckling, där den anses självläka över tid, med sena och ibland ineffektiva specialpedagogiska insatser som följd. En önskan finns hos samtliga yrkesgrupper om en speciallärarroll som verkar förebyggande mot språklig sårbarhet från förberedelseklass till ordinarie klass. Speciallärarens perspektiv på inkludering och sårbarhet i språk-, läs- och skrivutvecklingen föreslås som verktyg i en sådan roll för att utveckla undervisningen och stärka nyanländas lärande.

Studien efterfrågar en förståelse om lärares arbete med de utmaningar som finns inom geografiundervisningen i klasser där det går nyanlända elever. Vidare även kunskap om hur klassens undervisning påverkas samt hur lärarens lektioner genomförs när de här förutsättningarna existerar. För att förstå hur lärares utmaningar ser ut och vidare vilka strategier de har för att bedriva undervisningen inom geografi med efter dessa förutsättningar, genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer på grundskolor i Uppsala. Resultatet och innehållet visar de dilemman som rör klasser med nyanlända elever inom svenska skolan och berättar hur lärarnas strategier fungerar under de här lektionstillfällena. Strategierna som lärare använder syftar till att ge alla elever den undervisning de har rätt till enligt svensk lag. De arbetar för att få eleverna att förstå grundläggande kunskaper och olika begrepp, vilket de gör genom att arbeta mycket med begreppsförklaring och repetition. Ibland i den grad att andra elever i klassen ges undervisning på ett sätt som de inte tycker är tillfredsställande. Resultatet visar att i klasser som undervisas i geografi som har nyanlända elever, kan andra elever blir understimulerade och efterfrågar mer dynamik i undervisningen. Lärare påtalar att undervisningstakten stagnerar och att de inte hinner med efterfrågat kursplansinnehåll.

Studiens syfte är att utifrån forskning undersöka hur lärare kan arbeta för att inkludera nyan- lända elever i samhällskunskapsundervisningen för årskurs 4–6. För att få svar på frågeställ- ningarna i studiens syfte har en litteraturöversikt av forskning genomförts. Relevant forskning har varit antologier och vetenskapliga artiklar. Likvärdigheten är bristande i den svenska skolan och många nyanlända elever är varken delaktiga eller inkluderade i skolans alla ämnen. Sam- hällskunskap är ett komplext ämne och för många lärare uppstår svårigheter i att bedriva under- visning. Lärare kan därför få svårt att avgränsa sig på grund av ämnets breda innehåll. Vidare väljer många lärare att antingen fokusera på kunskapsuppdraget eller fostransuppdraget, vilket blir problematiskt då båda har en betydelsefull roll. Människor rör sig över nationsgränser vilket påverkar samhället men även den svenska skolan. Resultatet i genomförd litteraturstudie har visat att det finns många faktorer som påverkar inkluderingen av nyanlända elever i samhälls- kunskapsundervisningen. De påverkande faktorerna är nyanlända elevers erfarenheter men även deras språk-och ämneskunskaper. Resultatet tar också upp vikten av ett holistiskt synsätt i undervisningen.

InledningSkollagen beslutar om hur nyanlända elever i anslutning till ankomsten, ska kartläggas utifrån ett nationellt obligatoriskt kartläggningsmaterial. Detta synliggör elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Hur lärare, utifrån sitt inflytande på elever, planerar och genomför undervisning utifrån dessa kartläggningar, påverkar direkt nyanlända elevers skolgång och framtida skolresultat.Utifrån forskning om nyanlända elevers upplevelser kring skolan och hur dessa är svåra att generalisera, utgår uppsatsen från synsättet på nyanlända elever som en heterogen grupp. De skilda individernas olika upplevelser påverkas stark av skolor och kommuners sätt att organisera mottagande och begynnande undervisning. En av de starkaste påverkansfaktorerna för dessa elevers upplevelser av skolan, är lärare och deras arbetssätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka attityder till kartläggningar av nyanlända elever hos några lärare. Undersökningen vill synliggöra hur lågstadielärare som undervisar i svenska arbetar utifrån kartläggningarna och vilket stöd de finner i dem.MetodUndersökningen genomfördes utifrån kvalitativ forskningsmetod och som insamlingsmetod valdes intervjuer som genomfördes semistrukturerat. Lärare vid en utvald skola intervjuades utifrån olika aspekter av deras upplevelser, attityder och tillvägagångssätt kring arbetet med kartläggningar. Den insamlade informationen analyserades senare med hjälp av delar av fenomenografisk metod. Utdrag ur intervjuerna valdes ut och bildade tillsammans kategorier, vilka representerade respondenternas samlade åsikter.ResultatResultatet visar att lärare i mottagandet av elever är i stort behov av resurser och att de sällan har möjligheter att förbereda detta. De anger att det finns stora brister i kartläggningsprocessen och att kartläggningar därför erbjuder olika mycket stöd för lärare beroende på när de görs och når läraren. Resultatet visar hur lärare ofta upplever kartläggningar som välgjorda och uttömande. I arbete med språkutvecklande undervisning för nyanlända elever utifrån kartläggningar, är lärare ofta i stort behov av mycket stöd och adekvata resurser.

Studiens syfte var att undersöka hur språket och den muntliga framställningen hos nyanlända gymnasieelever, med svenska som andra språk, kan stimuleras med musik som metod. Jag ville också utforska vilka praktiska tillvägagångssätt som kan användas, i min egen praktik, för att stärka elevernas språkutveckling och muntlig framställning med musik som metod. Strategin för att omsätta mina forskningsfrågor krävde aktivt deltagande från min sida och valet av metod föll på en design inspirerad av aktionsforskning. Deltagarna i studien var två lärare som undervisar i svenska som andra språk och ca 28 elever, från två olika klasser, som studerar vid ett språkintroduktionsprogram. Den insamlade empirin består av lektioner med två klasser, semi- strukturerade intervjuer med lärarna och enkäter som besvarades av eleverna. Vid litteraturstudien fann jag stöd för tre teman; muntlig framställning, självkänsla och icke- kognitiva förmågor. Dessa tre teman visade sig harmoniera väl med valda undervisningsmetoder och utfallet i den insamlade empirin som transkriberades via en analysmetod. Resultatet indikerar att de tre temana är ett bärande skelett som ger stöd till en essens vilken kan sammanfattas enligt följande; förutsättningen för att eleven känner sig bekväm vid en muntlig framställning är en god självkänsla. Det i sin tur stärker icke- kognitiva ”dolda” förmågor som är av stor vikt för att eleven ska fungera väl i ett framtida samhälle.

Det finns stora ojämlikheter mellan nyanlända och personer födda i Sverige kopplat till bland annat psykisk ohälsa. Hälsans betydelse för nyanländas integrationsprocess uppmärksammas inte tillräckligt, det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser. Dock finns det kunskapsluckor inom ämnet. Studiens syfte var att beskriva vad nyanlända elever upplever som hälsofrämjande. Eftersom hälsopromotion riktat till nyanlända är ett relativt okänt område valdes kvalitativ metod för att besvara syftesfrågan. Datainsamlingen har skett med hjälp av öppna brev där deltagarna fick fortsätta på meningen “Nu ska jag rita och berätta om en dag då jag mådde bra, det var…”. Deltagandet var konfidentiellt och totalt var det 25 deltagare som besvarade breven med hjälp av text och bild. Analysmetoden som använts för studien är latent innehållsanalys som mynnade ut i ett huvudtema; Känner egenmakt som skapar drivkraft att tillsammans med sina nära få dela upplevelser och glädje och tre teman; Få bestämma själv, Finna kraft i tankar och minnen och Känna känslan av ett “vi”. Resultatet visar att deltagarna ser en hälsofrämjande vardag som består av frihet, gemenskap och reflektion. Resultatet visar även på den vardag som deltagarna lever i nu med saknad av hälsofrämjande faktorer som istället präglas av oro, ångest och depression. Slutsatsen är att det finns ett behov av insatser inom hälsopromotion för att främja de nyanlända elevernas hälsa och välbefinnande och på sikt minska den psykiska ohälsan.

Integration är ett ämne som diskuteras i samhället både bland politiker och befolkningen. Idrotten kommer ofta upp som ett hjälpmedel för integrationen, men vad som menas med integration kan vara svårt att veta. Integration kan därför bli svårt att undersöka. Socialt kapital kan användas som ett begrepp för att undersöka integrationen. Socialt kapital består av tre teman som är nätverk, förtroende och normer. Dessa tre teman gör att integrationen blir begriplig att undersöka. Ledare är en viktig del i integrationsarbetet för de kan påverka och utveckla nyanlända samt aktiva inom idrotten. Syftet med studien var att undersöka hur ledare anser att ett socialt kapital kan skapas för nyanlända personer i ett fotbollslag. Detta gjordes genom att fyra ledare från två olika föreningar intervjuades. Lagen var ungdomslag som bestod av nyanlända och svenska barn som deltagare. Utgångspunkten för genomförandet av studien var teorin om socialt kapital. Resultatet visar på svar i varje tema i socialt kapital. Nätverk skapades i laget mellan olika etniciteter och inom liknande etniciteter. Vänner var ett nätverk som kunde skapas genom olika aktivitet som deltagarna gjorde med varandra. Det var viktigt att tid spenderades med varandra. Förtroende skapades genom att en person visade sig vara pålitlig och att man kunde lita på den personen. Förtroendet som fanns i lagen var olika om det gällde personen som fotbollsspelare eller personen som medmänniska. Förtroendet upplevdes olika från person till person. Normer utvecklades i form av allmänt beteende mot andra och ett personligt beteende. Normerna var viktiga för att de gäller alla deltagare och inte bara inom idrotten. Alla dessa teman är en del av det sociala kapitalet. Socialt kapital är viktigt för att kunna fungera i samhället. Idrotten verkar vara en arena som kan skapa socialt kapital för deltagarna i laget.

Studiens syfte var att undersöka och bidra med kunskap kring hur förskolan arbetar med nyanlända samt bidra med förskollärares beskrivningar av sina erfarenheter av arbetet med nyanlända barnen och vårdnadshavare i förskolan. I studien har kvalitativ metod används och parintervjuer har genomförts med tre par förskollärare från olika förskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige. Den teoretiska utgångspunkten som inspirerat studien är fenomenologi. Fenomenologin fokuserar på att söka efter olika individers beskrivningar, upplevelser och förståelse av ett visst fenomen. Studiens resultat belyser de fyra teman som framkom genom analysarbetet av parintervjuerna, nämligen: “Att vara det första mötet”, “Ett vidgat uppdrag”, “Utmaningen” samt “Inte så annorlunda”. I studien framkom vad förskollärarna beskriver som betydelsefullt för arbetet med nyanlända i förskolan samt vilka svårigheter som kan uppstå. I resultatdelen framkommer även förskollärarnas beskrivningar att arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare inte skiljer sig avsevärt från det traditionella arbetet i förskolan.

Inledning Skollagen beslutar om hur nyanlända elever i anslutning till ankomsten, ska kartläggas utifrån ett nationellt obligatoriskt kartläggningsmaterial. Detta synliggör elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Hur lärare, utifrån sitt inflytande på elever, planerar och genomför undervisning utifrån dessa kartläggningar, påverkar direkt nyanlända elevers skolgång och framtida skolresultat.Utifrån forskning om nyanlända elevers upplevelser kring skolan och hur dessa är svåra att generalisera, utgår uppsatsen från synsättet på nyanlända elever som en heterogen grupp. De skilda individernas olika upplevelser påverkas stark av skolor och kommuners sätt att organisera mottagande och begynnande undervisning. En av de starkaste påverkansfaktorerna för dessa elevers upplevelser av skolan, är lärare och deras arbetssätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka attityder till kartläggningar av nyanlända elever hos några lärare. Undersökningen vill synliggöra hur lågstadielärare som undervisar i svenska arbetar utifrån kartläggningarna och vilket stöd de finner i dem.MetodUndersökningen genomfördes utifrån kvalitativ forskningsmetod och som insamlingsmetod valdes intervjuer som genomfördes semistrukturerat. Lärare vid en utvald skola intervjuades utifrån olika aspekter av deras upplevelser, attityder och tillvägagångssätt kring arbetet med kartläggningar. Den insamlade informationen analyserades senare med hjälp av delar av fenomenografisk metod. Utdrag ur intervjuerna valdes ut och bildade tillsammans kategorier, vilka representerade respondenternas samlade åsikter.ResultatResultatet visar att lärare i mottagandet av elever är i stort behov av resurser och att de sällan har möjligheter att förbereda detta. De anger att det finns stora brister i kartläggningsprocessen och att kartläggningar därför erbjuder olika mycket stöd för lärare beroende på när de görs och når läraren. Resultatet visar hur lärare ofta upplever kartläggningar som välgjorda och uttömande. I arbete med språkutvecklande undervisning för nyanlända elever utifrån kartläggningar, är lärare ofta i stort behov av mycket stöd och adekvata resurser.

Sverige har haft omfattande invandring av utländska barn och ungdomar senaste åren och svenska skolan har en utmaning att möta alla nya elever som kommit. Undervisning av nyanlända elever sker i huvudsak enligt två modeller, förberedelseklass och direktplacering. Syftet med det här arbetet var att öka kunskap om förberedelseklass ur ett lärarperspektiv. Vilken erfarenhet har lärarna av förberedelseklass och övergången till ordinarie klass? Metoden för studien var intervjuer med fem lärare som arbetar med nyanlända elever i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet indikerar att förberedelseklass är nödvändigt för att ge eleverna en språkgrund och introduktion till svenska skolan. Lärarna upplever att det är viktigt med ett bra informationsflöde vid elevernas övergång till ordinarie klass och önskar det fanns mer tid för samarabete mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning. Slutsatsen indikerar att välfungerande organisation kring förberedelseklass kan ge eleverna bättre mottagning.