Detta arbete handlar om nyanlända elever i den svenska skolan. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några pedagoger arbetar med nyanlända elever för att skapa goda förutsättningar för språkutveckling. Arbetet fokuserar på vilka faktorer som pedagogerna anser betydelsefulla för nyanlända elevers språkinlärning. I studien har jag utgått från följande frågeställning: Hur arbetar lärarna med nyanlända elever och vilka faktorer är betydelsefulla för språkinlärning? För att besvara mitt syftes frågeställning har jag tagit en del av litteraturforskning samt gjort en undersökning i form av intervjuer med hjälp av kvalitativ metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger i skolan utifrån en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade pedagoger. Resultat visade att det finns flera motiverande faktorer som kan påverka nyanländas språkutveckling. Samtliga lärare påpekade att några faktorer är betydelsefulla för en god språkutveckling. De faktorerna som pedagogerna påpekat var bland annat; tydlighet och strukturer, elevernas skolbakgrund, klassrumsmiljön, motivation, samverkan och att använda språk i skolan och i alla skolämnen. Lärarna lyfte även fram vikten av att stödja nyanlända och att de få olika slags av stöd och kognitiva utmaningar. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med föräldrarna är en av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan. Slutligen ansåg alla lärare hur viktigt är det med språket och att alla lärare ska vara språklärare i skolan.

AbstractSyftet med vårt examensarbete är att belysa hur skolor tar emot och inkluderar nyanlända elever och hur föräldrasamverkan fungerar. Detta har gjorts med hjälp av ett antal intervjuer av elever och lärare, sex elever och fyra lärare på två olika skolor och två olika organisationsmodeller, en förberedelseklass i en storstad och en ordinarie klass i en tätort. Vi har analyserat, diskuterat och sammanfattat resultatet av vår undersökning. Vi har också tagit del av tidigare forskning och försökt att få svar på våra frågeställningar. Resultatet av vår studie visar, att de flesta eleverna, som vi intervjuat känner sig ganska tillfreds i den svenska skolan. Eleverna i storstaden har fortfarande svårigheter med det svenska språket pga. svårigheter att få svenska kompisar. Medan eleverna i tätorten inte säger sig ha den problematiken. Vårt resultat visar att finns inte så stora skillnader bland elevernas uppfattning om den svenska skolan. Det framkom att eleverna i båda skolorna tyckte att det var svårt med det svenska språket. Någon elev upplevde ensamhet pga. svårigheter i svenska språket, men de flesta hade bra kontakt med svenska kompisar.Lärarna i storstaden har en viss uppfattning om vad inkludering betyder men missar en viktig del av den undervisningsmodellen, att inkludering innebär att individualisera sin undervisning efter alla elevers behov och kunskapsnivå. Utslussningen från förberedelseklass till ordinarie klass sker gradvis ämne för ämne, när lärarna anser att eleven är på väg att nå kunskapsmålet i visst ämne. Vi kom fram till att lärarna i storstaden hade mer samverkan med föräldrarna än klasslärarna i tätorten. Nyckelord: föräldrasamverkan, inkludering, kartläggning, nyanlända elever, utslussning

I klassrummet möter lärarna barn med olika kulturer och bakgrunder. Det kan vara en utmaning för lärarna att noggrant planera och genomföra undervisningen på så sätt att alla barn i klassen får det de behöver för att främja deras lärande och kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur ett antal skolor gör pedagogiska kartläggningar på nyanlända elevernas kunskaper och färdigheter, och hur de använder resultatet av kartläggningen för att ordna och anpassa undervisningen för nyanlända elever.I denna studie kommer vi att använda en teoretisk del som består av beskrivning av olika teorier om kartläggning av nyanlända elever. Den andra delen består av information och kunskaps insamling som rör kartläggning och en del av det som skrevs kring ämnet, försöker vi hitta gemensamheter i de olika studier om kartläggning och se vilka svårigheter man bemöter. Frågorna är de samma för alla och ger möjligheter till intervjuade personer att svara fritt. Intervjupersonerna är verksamma lärare och specialpedagoger. I intervjuerna får pedagogerna berättar om sina erfarenheter om kartläggning.Resultatet från intervjuerna med pedagoger visar tydligt att kartläggning ger större förståelse att känna igen nyanlända elevernas förmågor i de olika skolämnena. Dessutom hjälper kartläggningen att genomföra en väl planerade undervisningen för att öka elevernas språkutveckling.

Denna uppsats berör ämnet inkludering av nyanlända elever i skolan. Centrala punkter är huruvida förberedelseklasser är mer positivt eller mer negativt i inkluderingsprocessen samt hur både elever själva och lärare upplever detta, vad skolverket säger om inkludering i skolan, språkutveckling och hur viktig kartläggning av varje nyanländ elev är för alla inblandade.Det finns riktlinjer från skolverket om hur man ska gå till väga för att få en inkluderande skola. Jag har valt att skriva min uppsats om ämnet inkludering av nyanlända i skolan dels på grund av att det är väldigt aktuellt med nyanlända barn och ungdomar i skolan och dels på grund av att jag upplever att denna typ av inkludering är bristfällig. På min VFU skola ser jag brist på inkludering, trots att de verkligen försöker arbeta för att skapa en inkluderande skola. Efter att ha sett detta på min VFU-skola blev jag intresserad av att se vad det finns för forskning kring detta och vad den säger. Tanken var att skriva om inkludering av nyanlända i skolan samt i religionsämnet. Tyvärr har jag inte lyckats hitta forskning som berör religionsämnet i sig. Jag tycker att detta är väldigt synd och att ämnet borde forskas om i alla enskilda ämnen för att få bäst inkludering i hela skolan.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med nyanlända barns språkutveckling i svenska språket och hur man kommunicerar med dessa barn i förskolan. Vi undersökte även hur förskollärare använde olika arbetssätt för att fånga barnens intresse även om dessa barn saknade kunskap i det svenska språket. Vårt material samlades in genom kvalitativa intervjuer som metod. Vi intervjuade förskollärare från två förskolor i olika kommuner för att vi skulle se skillnader och likheter i hur man arbeta med nyanlända barns språkutveckling. Genom att också använda oss av litteraturgenomgång av aktuell litteratur har vi kunnat koppla intervjuresultatet till litteraturen.Resultatet visar att förskollärare arbetar på lite olika sätt med nyanlända barn språkutveckling men ändå har gemensamma tankar och så att de utvecklar svenska språket är om att det är viktigt att vara lyhörda för barns intresse och skapa en trygg miljö för dem.

Unga nyanlända anses vara en sårbar grupp i svenska samhället. Det finns en rådandeuppfattning om att unga nyanlända har svårigheter att tillträda arbetsmarknaden,utbildningsväsendet samt bostadsmarknaden. Unga nyanlända får dessutom hanteraföljderna av ofullständiga språkkunskaper och svaga sociala nätverket. Detta är faktorersom anses påverka unga nyanländas svårigheter att nå samhällelig inkludering. I dagslägetråder bristande kunskaper om hur unga nyanlända i Sverige upplever sina livssituationeroch framtida möjligheter. Denna studie riktar sig till ett sådant kunskapsbehov.Genom en kvalitativ intervjustudie med sex unga nyanlända kvinnor och män, syftar dettaarbetet till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma enframtid i Sverige. Vidare undersöks vilka strategier och resurser unga nyanlända användersig av i formandet av en framtid. Vid analysen av empirin används delar av Bourdieus(1997) teoretiska ramverk med fokus på begreppen fält och kapital, där de sociala,kulturella samt ekonomiska kapitalformerna varit centrala. Resultatet av studien visar att deunga nyanlända som deltagit i studien, ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid iSverige. Faktorer såsom sociala kontakter, utbildning, språk, förankring påarbetsmarknaden samt ekonomisk stabilitet framkommer som viktiga i formandet av enframtid. Informanterna har utvecklat strategier och resurser för att nå sina mål. I studienframkommer införskaffandet av kulturella kapital som högst betydelsefullt, där utbildning ochspråkligt kapital ingår. Även sociala- och ekonomiska kapital anses vara viktiga attinvestera i. Slutligen visar resultaten en skillnad mellan könen, där kvinnornas möjligheterökat i samband med flytten till Sverige, medan männen snarare har minskat.

Det finns en problematik i att samtidigt som nyanlända elever ska slussas ut från introduktionsprogram så fort som möjligt så ska de även ha tillräckligt goda kunskaper i skolämnena och i undervisningsspråket för att kunna tillägna sig undervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur elever upplever matematikundervisningen både på ett språkintroduktionsprogram och på ett nationellt gymnasieprogram. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer där totalt tio elever deltagit. Eleverna gick alla på ett språkintroduktionsprogram förra läsåret men går nu första året på ett nationellt gymnasieprogram. Resultatet visar bland annat att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet kännetecknas av att elever får ta mycket eget ansvar; det finns en uttryckt önskan bland eleverna att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet ska påminna mer om densamma på det nationella gymnasieprogrammet i form av bland annat hårdare krav. Dessutom verkar elever uppleva en stress över att de inte avancerar rent kunskapsmässigt om de går på språkintroduktionsprogrammet i mer än ett år. Slutligen visar resultatet även att elevers relation till läraren och klasskamraterna spelar en stor roll för upplevelsen av matematikundervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Sammanfattningsvis verkar det vara viktigt att göra matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet värdefull och lärorik för eleverna oavsett hur många år de går på programmet. Dessutom är det av största vikt att stötta de elever som avancerat till ett nationellt gymnasieprogram och inte lägga för mycket ansvar på dem, de må vara integrerade i det ordinarie skolsystemet men de är fortfarande nyanlända.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka upplägget av studiehandledning i undervisningen och hur samarbetet mellan lärare och studieghandledare fungerar. Metoden som jag använde mig av i detta arbete var kvalitetiva interjuver med studiehandledare och ämneslärare. Studien visade att ett gott samarbete mellan lärare har en god påverkan samt att studiehandledning både i och utanför klassrummet är positivt. Resultatet visade att i de praktiska ämnena är det bra att inkludera eleverna i klassrumsundervisningen med hjälp av studiehandledare. I de teoretiska ämnena var behovet av studiehandledning utanför klassrummet större då språket var ett hinder för nyanlända; språket var för svårt fär eleverna och behövde därför mer förklaring. Interjuverna visade även att ett gott samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare är viktigt för att eleverna ska lyckas med studierna och uppnå kunskapskraven.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare anpassar och planerar sin undervisning för att kunna kommunicera ämnesinnehåll i teknik med nyanlända elever. Studien genomfördes på en skola i utkanten av en svensk stad. På skolan går det bara flerspråkiga elever och de nyanlända eleverna direktinkluderas i klasserna. Under veckan har de nyanlända eleverna studiestöd på svenska i mindre grupp och det är ett sådant lektionspass i teknik i åk 6 som är studerat.Läraren intervjuades både före och efter det filmade lektionspasset. Läraren är utbildad grundskollärare MaNO 1-7 och behörig att undervisa i teknik sedan 1995. Gruppen bestod vid det aktuella tillfället av tre elever som varit i Sverige mindre än ett år och de hade inget gemensamt verbalspråk förutom den svenska de hunnit lära sig på sin tid på skolan. Empirin utgjordes av en lärares skriftliga planering, digitalt bildspel som användes under lektionen, ett filmat lektionspass och två intervjuer.Vid analysen av materialet användes två teoretiska ramverk. Socialsemiotik för att titta på multimodal kommunikation och designteori för att fånga upp hur läraren designat sin undervisning för att möjliggöra multimodal kommunikation.Resultatet visar att de två närvarande diskurserna, teknikundervisning och undervisning-av-nyanlända, smälter samman och en ny hybriddiskurs som benämns undervisa-nyanlända-i –teknik. Det påverkar lärarens design och möjligheter att kommunicera ämnesinnehållet utan tal och skrift planeras in redan från början. Planerade uttryckssätt är bilder och Widgitsymboler. Lärarens design möjliggör även oplanerade uttryckssätt, exempelvis användandet av föremål och digitala bilder. Ytterligare två uttryckssätt används i stor utsträckning vilket är något som bara sker enligt läraren. Gester och aktiviteter med sin egen och elevernas kroppar används genom hela lektionspasset vilket läraren inte riktigt har funderat över förrän hen fick se delar av det filmade materialet under efterintervjun. Utöver tal och skrift går det alltså att identifiera sex uttryckssätt som läraren använder sig av. Uttryckssätten kombineras i ensembler och endast tal och skrift används i stort sett aldrig. Ämnesinnehållet i teknik blir på så sätt synligt och begripligt för eleverna och de kan erbjudas en anpassad ämnesundervisning utan att den kognitiva nivån sänks.Nyckelord: teknikundervisning – nyanlända – multimodalitet – design - diskurs / The purpose of this thesis is to study how teachers can communicate content with newly immigrated students in technology education. The study was conducted at a school in the outskirts of a Swedish city. All the students in the school has other languages than Swedish as their first language. A teacher teaching a smaller group of newly immigrated students was interviewed and a technology lesson was videotaped. The students in the smaller group has been in Sweden less than a year and they don’t share any national language with each other. The teacher’s written lesson plan and presentation used during the lesson were also parts of the empirical material. Two theoretical frameworks were used to analyze the material, multimodal discourse and didactical design. These frameworks’ keywords, discourse, design, production, modes, framing, settings and transformation are the foundation of the analysis. The result of the study shows a multimodal discourse where the teacher uses six different semiotic resources besides speaking and writing to communicate the content of the subject. The use of pictures, symbols and gestures is a part of the teacher’s explicit design, which is discussed during an interview. During the lesson the teacher also communicates through implicit modes like artefacts, drawings and actions with the body. Commonly the teacher combines the modes in ensembles. The teacher is interview both before and after the analyzed lesson and reflects on the present discourses. Two previously documented discourses: technology education-discourse and teaching newly immigrated-discourse emerge to a new and hybrid discourse that essentially reflect a teaching technology to newly immigrated-discourse.