Den här fallstudien, med kvalitativ inriktning, undersöker 1. döva och hörselskadade nyanlända elevers upplevelser av samhällskunskapsundervisning i svenska skolor, 2. samhällskunskapslärares perspektiv och upplevelser av samhällskunskapsundervisningen med döva och hörselskadade nyanlända elever. För att ta reda på det, gjordes kvalitativa intervjuer med totalt fem deltagare, därav tre representerade döva och hörselskadade nyanlända. De två andra deltagare är lärare i samhällsorienterande ämnen respektive samhällskunskap. I resultatet presenteras individuella aspekter och det visar sig att deltagarna har väldigt olika upplevelser och perspektiv på samhällskunskap men det de har gemensamt är utmaningar kring språk - de måste hantera två nya språk samtidigt - både svenskt teckenspråk och svenska. Den här gruppen har lite gemensamt med individer i befintliga studier om hörande nyanländas upplevelser av samhällskunskapsundervisningen och samhällskunskapsundervisningens innehåll och flera intressanta perspektiv framgår, såsom att en döv, teckenspråkig lärare är lättare att uppfatta än en hörande lärare som använder en teckenspråkstolk. Lärarnas redogörelser pekar på att döva och hörselskadade nyanlända har extremt olika kunskapsnivåer och det finns döva nyanlända som lider av språkdeprivation och det medför utmaningar i undervisningen. När det kommer till betygbedömning, sätts teckenspråket i fokus. Elevernas kunskaper bedöms utifrån det de uttrycker på teckenspråk under diskussioner och övriga moment under lektionerna (motsvarar muntlig bedömning). / <p>Betygsdatum: 2021-05-10</p>

No description available.

År 2015 hade vi en stor flyktingvåg i Sverige, vilket inneburit att många flyktingbarn placerades i de svenska skolorna runt om i landet (Skolverket 2018b). Detta har lett till utmaningar för skolan, vilket vi fått erfara under vår verksamhetsförlagda utbildning. Där har det funnits många lärare som anser att de inte fått stöd, resurser eller den hjälp som de anser sig behöva i sin undervisning av nyanlända elever. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få kunskap och förståelse för hur forskningen menar att vi bör undervisa nyanlända elever i svenskämnet. Vi vill också ta reda på de yrkesverksammas syn gällande undervisningen av de nyanlända eleverna. Utifrån forskning vill vi även få en fördjupad förståelse av begreppen inkludering, integrering, exkludering och segregering. Vi har valt att göra en allmän litteraturstudie. Vi valde att använda oss av datorbaserade sökningar i olika referensdatabaser som sökmetod för att hitta artiklar som skulle komma att ge oss information och svar på vårt syfte och våra frågeställningar. I våra sökningar har vi avgränsat oss till att utgå från artiklar som är granskade och skrivna de senaste tio åren, 2010–2020, på svenska och engelska. De 12 studierna vi valt att utgå från har använt sig av olika metoder, dessa metoder är intervjuer, observationer, litteraturanalyser eller en kombination av dessa metoder. Resultatet av kunskapsöversikten visar att forskarna och yrkesverksamma i studierna inte är överens om hur undervisningen av nyanlända eleverna i ämnet svenska bör ske. Kunskapsöversikten visar att det krävs mycket tid, resurser och kompetens för att kunna inkludera de nyanlända eleverna i klassrummet. Den visar också att de flesta forskarna inte definierar begreppen inkludering, integrering, exkludering eller segregering. Alla kommuner och skolor arbetar olika och har olika förutsättningar. Kunskapsöversikten visar att det behövs ett tydligare ramverk i hur undervisningen av de nyanlända eleverna bör ske. Den visar även att skolorna behöver titta mer på vad som är bäst för varje enskild individ och inte utgå från vad som generellt anses vara bäst för alla nyanlända elever.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetar med integrering för nyanlända samt hur eleverna själva upplever att de blir integrerade i skolan. Studien utgår från följande frågeställningar: ●  Hur arbetar skolan med integrering för nyanlända? ●  Hur upplever nyanlända integreringen i skolan? Metod Denna studie har en hermeneutisk forskningsinriktning då den syftar till att ge en ökad förståelse kring nyanlända elevers upplevelser i det svenska skolsystemet. Vidare har studien en kvalitativ ansats där insamling av data skedde i form av semi-strukturerade intervjuer med en speciallärare och två nyanlända elever. Studiens teoretiska utgångspunkter tas i begreppen integrering, inkludering, exkludering, assimilation och identitet. Resultat Resultaten visar på att skolan arbetar integrerande utifrån många olika aspekter men att det samtidigt förekommer situationer i skolorganisationens struktur som leder till att nyanlända elevers integrering till skolan missgynnas. Vidare tyder även resultaten på att nyanlända elever både har positiva och negativa upplevelser kring integreringen. Bland det som upplevs som positivt finner vi främst goda relationer till lärare och elever (oftast elever med samma bakgrund) medan det som upplevs negativt oftast orsakas av språkliga barriärer som i sin tur leder till utanförskap. Resultatet visar också att nyanlända elever generellt sett blir mer utsatta och tar mindre plats i vissa ämnen än andra, dessa är oftast teoretiska ämnen där läs- och skrivfärdigheter används. Slutsats Utifrån de resultat som framkom i studien kan vi dra slutsatsen om att den undersökta skolan arbetar på integrerat sätt men att det trots det finns förbättringsområden. Slutsatsen vi kan dra utifrån de nyanlända elevernas upplevelser är att de överlag finner själva mottagandet som positivt men upplever samtidigt en del negativa aspekter såsom språkbarriärer och utanförskap. / Aim The purpose of this study is to examine how a school works with integration for new arrivals and how the students themselves feel that they are integrated in the school. The research questions are the following: ●  How does the school work with integration for new arrivals? ●  How do new arrivals experience integration in school? Method This study has a hermeneutic research focus as it aims to provide an increased understanding of newly arrived students' experiences in the Swedish school system. Furthermore, the study has a qualitative approach, where semi-structured interviews with a special needs teacher and two newly arrived students were used to collect data. The study's theoretical starting points are taken in the concepts of integration, inclusion, exclusion, assimilation and identity. Results The results show that the school works integrative in many different aspects, but that at the same time there are situations in the school organization's structure, that lead to the integration of newly arrived students to the school being disadvantaged. Furthermore, the results also indicate that newly arrived students have both positive and negative experiences about the integration. Among what is perceived as positive, we mainly find good relationships with teachers and students (usually students with the same background), while what is perceived as negative is most often caused by language barriers which in turn lead to exclusion. The results also show that newly arrived students are generally more exposed and take up less space in certain subjects than others, these are usually within theoretical subjects where reading and writing skills are used. Conclusion Based on the results that emerged in the study, we can conclude that the examined school works in an integrated way, but that there are still areas for improvement. The conclusion we can draw from the experiences of the newly arrived students is that they generally find the reception itself as positive but at the same time experience some negative aspects such as language barriers and exclusion.

I denna studie kommer utvalda landsbygdskommuner och storstadskommuners bostadsförsörjning och boendelösningar för nyanlända att undersökas. Syftet är att jämföra landsbygdskommuners och storstadskommuners strategier för bostadsförsörjning för nyanlända och att undersöka vilka faktorer som påverkar försörjningstrategiernas utformning och förändring över tid, samt att undersöka vilka bostadslösningar som finns för nyanlända och vilka olika kriterier kommunerna använder och att ta reda på om kommunerna ser förbättringar i bostadsförsörjningen. Syftet uppnås genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner på fyra kommuner spridda över landet. Resultatet visar att kommuntypernas bostadsförsörjningsstrategier och boendelösningar har likheter och olikheter. Båda kommuntyperna har utmaningar med integration och segregation och ser bosättningslagen som problematisk. I storstadskommunen har man använt sig av olika typer av boendelösningar med tillfälliga kontrakt medan man i landsbygdskommunerna alltid haft ett stort bostadsbestånd och använt sig utav permanenta kontrakt. Den största utmaningen för landsbygdskommunerna är de begränsade arbetsmarknaderna och problem med aktiv medverkan, medan det för storstadskommunen är att hitta bostadslösningar som fungerar över tid och att det kommer ett ojämnt flöde av nyanlända till kommunen vilket skapar svårigheter i planeringen.

Under de senaste årens stora flyktingströmmar, har många kommuner i Sverige tagit emot nyanlända elever. Det ställer höga krav på lärare att kunna möta de nyanlända eleverna utifrån deras olika förutsättningar och bakgrund. I den här kvalitativa studien har vi valt att intervjua elva nyanlända elever i två olika kommuner. Syftet med studien är att undersöka nyanlända elevers uppfattningar om mötet med matematikundervisningen i Sverige. Resultatet redovisas med hjälp av tematisk innehållsanalys. I studien beskriver informanterna skillnader och likheter mellan matematikundervisning i hemlandet och i Sverige och hur de försöker anpassa sig till den svenska klassrumskulturen. Det framkommer i denna studie att samtliga informanter som intervjuats skulle varit hjälpta av att ha blivit mer grundligt kartlagda i ämnet matematik innan skolstarten i Sverige. Kartläggningens resultat kan då användas för att planera elevernas undervisning på rätt nivå. Resultatet visar också att om informanterna gavs större möjlighet att förstå undervisningsspråket i matematik, skulle det vara möjligt för fler nyanlända elever att kunna följa undervisningen på en högre nivå än de gör nu. Vi ser att vår studie kan vara ett kunskapsbidrag till att föra dessa erfarenheter vidare så att lärare ges möjlighet att få en tydligare bild av hur matematikundervisningen för nyanlända elever bör organiseras.

Denna studie berör studie- och yrkesvägledarnas vägledningsprocess med de individer som söker vägledning men även är nyanlända. I takt med samhällets globalisering har värdet av studie- och yrkesvägledning påtalats då vägledningssamtal har blivit en viktig metod som lyfts i styrdokument för studie- och yrkesvägledning. Trots det finns det brister i vilka tillvägagångssätt som varit framgångsrikt i vägledning med nyanlända. Studien har genom en kvalitativ studie intervjuat fem respondenter som delgett deras interaktion med nyanlända vägledningsökande och visat på vilka begränsningar samt möjligheter som uppstår i vägledning med nyanlända samt vilka verktyg som tillämpas. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar att vägleda nyanlända vägledningsökande berörs likaså i denna studie. Studien visar på att den främsta begränsningen i vägledningssamtal med nyanlända är den språkliga asymmetrin men möjligheter finns då vägledare ser vikten av omformuleringar och tydlighet. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar i vägledning med nyanlända visar på att det finns en skillnad då betydelse av arbetsplats och ledning är av vikt.

Syftet med studien var att belysa samverkan mellan förskollärare och nyanlända vårdnadshavare ur ett likvärdighetsperspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa metoder använts. Intervjuer har genomförts med fem stycken förskollärare från tre olika kommuner. Studier visar att förskollärare använder sig av ett flertal olika för att uppnå en god samverkan med de nyanlända vårdnadshavarna. Det finns flera faktorer som kan påverka likvärdigheten i samverkan. Bland annat framgår att förskollärarna utöver en styrning i relationen med de nyanlända vårdnadshavarna.

Den här fenomenografiska studie syftar till att bidra med kunskap om hur fritidspersonal arbetar vid inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder. Studien undersöker detta med utgångspunkt i följande frågeställningar: ”Vilka metoder uppfattar fritidspersonal främjar inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?” och ”Vilka utmaningar uppfattar fritidspersonal att det finns i arbetet med att främja inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?”. Fyra personer med varierande erfarenheter och utbildning från tre olika fritidshem i Sverige har deltagit i intervjuer i denna undersökning. Resultatet visar att det finns olika sätt att arbeta med inkludering på ett fritidshem. Informanterna anser att ett arbetssätt kan vara att lyfta elevernas kultur och modersmål eftersom det skapar trygghetskänslor. Dock framgår det att användandet av elevernas modersmål behöver begränsas för att minska risken för negativa konsekvenser. Ett annat arbetssätt som resultatet visar är att personalen själva kan vara med i olika aktiviteter för att främja relationsskapandet mellan elever. Även styrda aktiviteter anses vara ett bra arbetssätt. Utmaningar som resultatet visar är att samverkan med föräldrar inte fungerar som önskat. Bristen på kunskap från ledning och personal är också påtaglig vilket kan visa sig i personalbrist, oerfaren personal samt olika värderingar och förhållningssätt bland personalen.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med läsinlärning i årskurs 1 och vilka utmaningar de möter. Samt hur de arbetar med läsinlärningen och läsförståelsen i årskurs 1 med nyanlända elever i det gemensamma svenskklassrummet. För att få svar på frågeställningarna om svårigheterna som lärare stött på inom läsinlärningen med både nyanlända och icke nyanlända elever och hur lärare beskriver att de arbetar med dessa svårigheter och utmaningar genomfördes intervjuer med fyra verksamma lärare som nyligen arbetat i årskurs 1. Tidigare forskning, skolans styrdokument och litteratur inom ämnet studerades även. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa spelades in och transkriberades. När alla intervjuer var genomförda påbörjades analysen. Svaren som framkom under intervjuerna kategoriserades. Resultatet visar bland annat att de lärare som intervjuades ansåg att bokstavsarbete är något som bör läggas fokus på i årskurs 1. Det visar även att lärare ansåg att ett problem när det kommer till läsinlärningen är svårigheter med att dela gruppen för att arbeta mer anpassat efter vad en grupp i klassen behöver. De menar att eleverna befinner sig i olika faser i sin läsinlärningsprocess och behöver ibland arbeta i mindre grupp med mer anpassade uppgifter. Lärare beskriver att den största utmaningen för nyanlända elever är ordförståelsen. För att bemöta dessa svårigheter beskriver lärare hur klassen kan få arbeta med olika uppgifter fast alla elever befinner sig i klassrummet. De beskriver även att bildstöd och samtal om texter är något som finns med i undervisningen för nyanlända elever.