På senare år har invandringen ökat till Sverige. Detta har inneburit samtidigt att de svenska skolorna har tagit emot nya elever från utlandet.Syftet med denna kunskapsöversikt är att titta på vad hur man undervisar en nyanländ elev i den svenska skolan. Ska nyanlända elever placeras i en ordinarie eller förberedelseklass? Hur arbetar man i respektive mottagningsmodell? Vidare utforskar jag om hur man arbetar med nyanlända elever i respektive klasser. Alla elever har, enligt Skollagen, rätt till en likvärdig utbildning oavsett bakgrund och sociala samt ekonomiska förhållanden. Det är därför intressant att undersöka hur man i den svenska skolan tänker kring mottagningsmodellerna och vad forskare skrivit om ämnet. Kunskapsöversikten visar att förberedelseklassen kan vara till fördel för den nyanlända då allt stöd och anpassningar finns där. Å andra sidan kan det lätt uppfattas, från elevens sida, att den inte är integrerad i ordinarie klassen. Inkluderingsperspektivet sätts in i en större kontext då man pratar om huruvida man låter eleven gå i en likvärdig utbildning när eleven inte har blivit inkluderad i sin ordinarie klass. / In recent years, immigration has increased to Sweden. This has meant that the Swedish schools have received new pupils from abroad.The purpose of this knowledge overview is to look at what to teach a newly arrived pupil in the Swedish school. Should newly arrived students be placed in a regular or preparation class? How do you work in each reception model?I also explore how to work with newly arrived students in each class. According to the School Act, all pupils are entitled to an equivalent education regardless of background and social and economic conditions. It is therefore interesting to investigate how the Swedish school thinks about the reception models and what researchers have written about the subject. The overview of knowledge shows that the preparation class can be of benefit to the newly arrived as all the support and adjustments are there. On the other hand, it can be easily perceived, from the student's side, that it is not integrated into the regular class. The inclusion perspective is used in a larger context when talking about whether to allow the student to attend an equivalent education when the student has not been included in his or her ordinary class.

Implementerandet av nyanlända elevers kartläggningsresultat och digitala verktyg i undervisningen är aktuella ämnen i dagens skola. Syftet med den här kunskapsöversikten har därför varit att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för att undervisning grundad på kartläggningsresultat, i kombination med användning av digitala hjälpmedel, kan främja nyanlända elevers litteracitet. Vår informationssökningsprocess har till största del utgått från systematiska sökningar inom vårt problemområde, men även manuella sökningar har bidragit till det slutgiltiga urvalet av källor vilket består av sexton vetenskapliga artiklar, sex artiklar av Skolverket och Skolinspektionen samt fyra masteruppsatser och doktorsavhandlingar. Resultatet visade att det finns brister i mottagningsprocessen av nyanlända elever, däribland hur kartläggningsresultat alltför sällan nyttjas som didaktiskt verktyg, vilket kan ha en negativ inverkan på deras efterföljande skolgång. I arbetet med nyanlända elevers litteracitetsutveckling kan digital teknik ha en positiv verkan vilket kan exemplifieras med Dahlströms och Boströms (2017) studie som belyser hur talsyntes kan underlätta andraspråkselevers framställning av berättande texter. Resultatet synliggjorde även lärarens roll vid användning av digitala verktyg då endast implementerandet av dem i undervisningen, utan adekvat formativ stöttning från läraren, kan hämma kunskapsprogressionen. Diskussionen förhåller sig till vårt resultat utifrån två olika fokus; å ena sidan visar sammanställningen av våra källor att användningen av kartläggningsresultat, såväl som digitala verktyg, i undervisningen kan främja nyanlända elevers litteracitetsutveckling, men å andra sidan finns det inget vetenskapligt stöd för att dessa i kombination med varandra har en positiv effekt på nyanlända elevers litteracitet. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är därmed att svaret på vår andra frågeställning är nej, vilket ligger till grund för vår vilja att utöka kunskapen kring dessa ämnen med en egen studie i vårt kommande examensarbete.

Denna uppsats är en undersökning av två nyanlända elevgrupper på språkintroduktion, där jag tagit hjälp av den så kallade processbarhetsteorin som verktyg för att bedöma deras språkutveckling. Dessutom vill jag genom undersökningen ta reda på om eleverna verkligen placerats i rätt undervisningsgrupp. Analysen utgår från att hitta ett bra verktyg som är tänkt att underlätta pedagogens arbete med nyanlända elever. Undersökningen har använts teorins språkutvecklingsnivåer och därmed fungerar detta också som ett analysverktyg i undersökningen. För att kunna göra en bedömning av var språkinlärarna befinner sig i sin språkutveckling använder sig denna undersökning av texter som skrivits av 15 personer med svenska som andraspråk.

De senaste åren har Sverige tagit emot ett stort antal nyanlända, både barn och vuxna,vilket har påverkat trycket på svensk skola och utbildningsväsende. I tidigare svenskforskning kring nyanlända är lärare och annan skolpersonal representerade, men ytterstlite forskning har gjorts med studie- och yrkesvägledare.Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur vägledare konstruerarnyanlända elever med utgångspunkt i Foucaults maktanalys. Studien utgår ifrånintervjuer med sju vägledare som arbetar med nyanlända. Frågeställningarna utgår frånhur vägledarna ser på målgruppens kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden, hur de konstruerar eleverna ur ett språkligt perspektiv och hur dekonstruerar yrkesrollens uppdrag i förhållande till nyanlända elevers behov av stöd.Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet analyseras med hjälp avFoucaults begrepp pastoral och disciplinär makt, hans makt och kunskapsbegrepp samtmed hjälp av diskursanalys. Studiens resultat visar att eleverna har bristande kunskaperom den svenska studie- och arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet också att elevgruppen anses ha bristande språkkunskaper i svenska och är i behov av extra stöd.Utsagorna präglas av känslor av maktlöshet och otillräcklighet för elevgruppen.Diskurser som urskiljs är till exempel en vägledardiskurs som uttrycker gruppen somhomogen, och en diskurs kring elevernas behov av stöd. I diskussionen funderas blandannat kring analysmetod, resultat och vad dessa kan få för konsekvenser förvägledningspraktiken.

Språkintroduktion är ett introduktionsprogram för nyanlända ungdomar. Programmet har vuxit markant under de senaste åren på grund av den ökade invandringen till Sverige. Utbildningen borde dock effektiviseras mot bakgrund av att många språkintroduktionselever fastnar i utbildningssystemet. Det krävs mer samsyn kring undervisningen av nyanlända elever i gymnasieålder på nationell och skolnivå. En välutvecklad läsförmåga framstår som en av de viktigaste förutsättningarna så att elever kan komma vidare i sina studier. Utan god läsförståelse, långsiktiga strategier och verktyg för att läsa och analysera stoffet kan elever inte tillägna sig kunskaper från texter i läroböcker i olika skolämnen. Syftet med min uppsats är att öka kunskapen om hur lässtrategier kan stötta nyanlända elevers utveckling av läsförmåga i främmande språk, vilket i denna studie utgörs av engelska. I arbetet med strategierna användes materialet från projektet En läsande klass. Med deltagande observation som metod undersökte jag hur elevers sätt att ta till sig texter ändrades under studiens gång. Resultatet visade att eleverna i studien har utvecklat sin läsning i engelska och börjat arbeta med texter på ett mer reflekterat sätt: de använder kontexten mer när de inte förstår vissa ord; de läser texten flera gånger för att greppa innehållet; de sammanfattar innehållet med egna ord; de diskuterar texten med sina grannar och använder sitt modersmål för mer krävande frågor; de har ökat sin förmåga att svara på frågor mellan raderna. Modellen En läsande klass har fungerat bra i engelskundervisning för nyanlända elever på språkintroduktion även om modellens figurer skulle kunna anpassas mer till elevernas ålder och bakgrunder.

Förevarande studie undersöker nyanlända elevers perspektiv på bildämnet i grundskolan. Genom en kvalitativ fokusgruppintervju med etnografiskt perspektiv, undersöks vilka arbetsformer och bildtekniker eleverna anser att bildämnet karaktäriseras av, samt hur bildlärare kan anpassa bildämnet för att stärka nyanlända elevers inlärning. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är svårt att lära sig det som krävs för att bland annat rita, att deras tidigare erfarenheter av undervisningen av bild ofta landar i att självständigt tvingas utforska ämnet och att läraren snarare intar en passiv position i klassrummet. Elevernas inställning till ämnet är i grunden positiv, och de förväntar sig en lärare som är en aktiv lagspelare och kan leda en undervisning där de lär sig att bli kompetenta inom ämnets ramar. Resultatet visar även att bildlärare kan applicera två huvudsakliga strategier vid undervisningen av nyanlända elever i bildämnet: det första att bryta ner ämnets innehåll på en språklig nivå som är så pass förenklad, men inte infantiliserande, att eleverna kan bygga vidare på sin kunskap och förståelse för ämnet och sedermera prestera därefter. Den andra kompetensen handlar om just en ämneskompetens där läraren i ett aktivt lärande undervisar eleverna så att de får den kompetens som bildämnet utgår ifrån att alla elever ska erhålla.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssättet som två grundskollärare har när de undervisar nyanlända elever för att främja deras svenska språkutveckling. Fokus ligger på att öka förståelsen kring de material och metoder som lärarna använder sig av för att undervisa flerspråkiga elever samt betydelsen av samspelet mellan elev och lärare och resterande resurs för att öka elevens motivation för att lära sig ett nytt språk.

Syftet med arbetet är att undersöka hur SO-lärare i 1-3 undervisar om ämnesbegrepp för nyanlända elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka om SO-lärare i 1-3 är medvetna om vilken forskning det finns om språkutveckling och om den tillämpas i undervisningen. Vi har valt att utgå från ett sociokulturellt perspektiv på lärande då modern forskning utgår från den lärandeteorin. I studien undersöker vi hur verksamma lärare arbetar och tänker kring undervisning om ämnesbegrepp för nyanlända elever. För att undersöka detta ansåg vi att kvalitativ metod var den rätta metoden för vår studie. Vi ville inte fokusera på en stor grupp lärare utan ett mindre antal där vi kunde genomföra djupintervjuer om deras erfarenheter. I studien har totalt åtta utbildade verksamma lärare i lågstadiet intervjuats. Vi har i vårt resultat kommit fram till att lärarna arbetar med ämnesbegrepp på olika sätt. De lärarna som var minst insatta i forskning kring språkutveckling förlitade sig på bilder och resurspersoner. De lärare som var medvetna om forskningen arbetade på ett varierat sätt där man utgick från elevernas erfarenheter och inkluderade alla elever i undervisningen. Det vill säga de lärare som var medvetna om den forskning som finns utgick från ett sociokulturellt perspektiv när de undervisade.

After Sweden's large refugee immigration in 2015, the government saw a lack in the reception of refugees. An investigation concluded, among other things, that the state, the municipality and county councils needed together handle the reception with a clear division of responsibility. With this said, the requirements for municipalities will be higher in terms of reception, but also in terms of informing and communicating with newly arrived migrants. Thereby, preschools has a responsibility to work whith parents and guardians for a good communication and cooperation which makes it possible for them to take part of their rights and at the same time gain insight into their child's everyday life. The purpose of the thesis is to investigate preschool teachers' work with guardians and parents in terms of cooperation, and further, if there are differences in this work due to preschool location in different socio-economic contexts. The study shows that the preschools has different prerequisites for cooperation with parents and guardians. Furthermore, a difference is shown in the possibilities for parents and guardians to be able to communicate, access information and to be able to influence and participate in the preschool´s work. At the same time, the conclusions show a variation in terms of the preschool teachers' view of their profession. The teachers view seemes to vary depending on the parents or the guardians different capital holdings, which gives this parental and guardian group, in relation to the preschool teachers, different levels of status and power.