Att integreras i ett främmande land är en komplex process som beror på flera olika faktorer. Förungdomar som migrerar till Sverige är ofta gymnasieskolan den primära kontexten därintegrationsprocessen tar sin början. Förvärvande av språkkunskaper, sociala kontakter och förståelseför samhällets normer och värderingar är faktorer som inom skolans sammanhang bidrar till enframgångsrik integration i samhället. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka, utifrån ettpersonalperspektiv samt elevers erfarenheter, hur personalen på två gymnasieskolor arbetar medintegration av immigrantelever. Empirin har samlats in med nio semistrukturerade intervjuer samt ensekundär analys av en tidigare genomförd fokusgruppsdiskussion. För att skapa förståelse förskolornas integrerande arbete analyserades intervju- och diskussionsmaterial med hjälp av ettkonceptuellt ramverk för integration. I resultatet utnämns tre komponenter som särskilt viktiga förintegrering av immigrantelever: interaktion mellan svenskfödda- och immigrantelever, förtroendefullarelationer mellan personal och elev samt att integration förstås som en värdefull resurs. / <p>2020-06-08</p>

One of the biggest challenges in Swedish education is figuring out how to support the growing number of refugees. Although the country has had plenty of migration since World War II the knowledge about how to teach this group in school is limited. The purpose of this study is to investigate how high schoolteachers in civics are doing to help this category of students and relate it to Pauline Gibbons theory. The Australians main thesis is that teachers should focus on both language and the subject. I did the research by interviewing six teachers and found out that most of Gibbons thoughts are logical but that plenty are hard to implement under the current circumstances. It is also very important to be flexible while implanting the theory to get the wished effect.

Syftet med denna studie är att beskriva och klargöra hur lärare inom fritidshem arbetar för att bidra till inkludering av nyanlända elever i elevgruppen på fritidshem. Studien synliggör även vilka svårigheter lärarna möter i arbetet med inkludering av nyanlända elever. Studien utgår från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem utbildade lärare i fem olika fritidshem belagda på olika delar i landet. Intervjuerna utfördes för att ta del av lärarnas erfarenheter i fritidshemmen samt exempel utifrån verksamheten. Studiens resultat visar att det skiljer sig markant i både kunskap om, och hur man arbetar med inkludering av nyanlända elever mellan olika fritidshem. I resultatet redogörs olika arbetssätt på hur lärare i fritidshem arbetar med inkludering av nyanlända elever. Studien redogör även de svårigheter lärare i fritidshem möter i arbetet med inkludering av nyanlända elever. Det framkommer om vikten av en trygg miljö och en aktiv lärare i arbetet med inkludering av den nyanlända eleven.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av hinder och möjligheter i sin SFI-utbildning med särskilt fokus på det stöd de fick till utvecklingen av sin läs- och skrivförmåga utifrån ramfaktorteorin. För att besvara detta användes en kvalitativ forskningsmetod där fem intervjuer genomfördes med nyanlända SFI-elever som saknar tidigare läs- och skrivkunskaper. Tematisk analys användes vid analys av data. Studien resulterade i fyra kategorier av möjligheter; bra lärare som förklarar och instruerar, stöd till studieteknik och tydliga inlärningssätt, stöd till språkutveckling och integration, individuellt stöd. Samt sex kategorier av hinder: allt för begränsad tid, allt för blandade grupper med väldigt blandade behov, bristande resurser och orättvis anpassning till vissa elevers modersmål, distraktion på grund av andra språk som talas under undervisning, undervisningsmetod som inte fungerar och passar eleverna och tydliga uppgifter och direktiv. Dessa tolkades sedan med stöd av ramfaktorteorin. Det konstaterades att den här elevgruppen upplevde att de bör vara en egen studiegrupp för att få det stöd och planering som uppfyller deras behov.

Syftet med studien var att analysera lärarnas beskrivningar av sitt arbete med nyanlända elever i matematik på gymnasiet för att identifiera möjligheter och hinder för lärande i matematik. Oftast är det ämnet matematik som gör att eleverna inte får en behörighet till att kunna fullfölja sin utbildning och uppnå gymnasieexamen. En utbildning utgör en av de viktigaste resurserna för ungdomar och unga vuxnas framtid på arbetsmarknaden och för deras delaktighet i samhället. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren och den största ökningen har skett på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Språkintroduktionen riktar sig till nyanlända elever och har tyngdpunkten på utbildning i det svenska språket så att eleverna kan fortsätta sin utbildning på ett nationellt program. Information av lärarna på skolorna kan fungera som ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet för att ge en gynnsam miljö för lärande i matematik med nyanlända elever. Intervjuer gjordes med tio lärare som undervisar nyanlända elever i matematik på gymnasiet och svaren analyserades utifrån den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism där personen blir till i den kontext som den är i för stunden. Lärarna betonade vikten av organisatoriska resurser som att eleverna behövde arbeta i små grupper eftersom elevernas kunskaper och erfarenheter hade stor spridning vilket är en resursfråga. Det framkom även värdet av att eleverna fick modersmål- eller studiehandledningsstöd i undervisningen för att eleverna skulle få tillgång till matematiken genom sitt modersmål. / Skolframgång för nyanlända: möjligheter, hinder, identiteter och samverkan

Haleemi H. och Herrmann M. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever. En intervjustudie. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakultet för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Antalet nyanlända elever i grundskolan har ökat under de senaste åren i Sverige. Detta har inneburit att skolsköterskor allt oftare träffar dessa barn vilka tillhör en riskgrupp då de oftare riskerar att drabbas av ohälsa jämfört med barn födda i Sverige.Syfte: Syftet var att belysa hur skolsköterskan upplever sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever i åldern 6 - 16 år.Metod: Kvalitativ intervjustudie. Totalt 10 skolsköterskor intervjuades genom en semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Fyra kategorier och sju subkategorier framkom; de fyra kategorierna var: Språkbarriär leder till kommunikationssvårigheter, Kulturmedvetenhet som grundförutsättning, Att känna sig värdefull som skolsköterska, Tidskrävande att stödja nyanlända elever.Slutsats: Kommunikationssvårigheter kan minskas med förbättrad tolkkvalitet. Även om skolsköterskorna känner sig värdefulla behövs mer tid, kulturkunskap och samarbete mellan olika kompetenser vilket kan gynna både skolsköterskor och de nyanlända eleverna och deras familjer. / Haleemi H. and Herrmann M. The school nurse's health promotion and prevention work focusing on newly arrived students. An interview study. Degree project in pediatric nursing 15 higher education credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: The number of newly arrived elementary school students arriving from other countries has increased in recent years in Sweden. It is not uncommon that these students arrive suffering from health-related issues necessitating frequent meetings with school nurses. Aim: To illustrate how school nurses experience their health promotion and prevention work with a focus on newly arrived students aged 6 - 16 years. Methods: A qualitative interview study was conducted. A total of ten school nurses were interviewed with the help of a semi-structured interview guide. Analysis of interviews was performed using qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman. Results: The analysis led to four categories and seven subcategories; the four categories were: the language barrier leads to communication difficulties, to feel valued as a school nurse, Time-consuming to support newly arrived students, Cultural awareness as a prerequisite, and seven subcategories.Conclusions: Increased staffing, the collaboration between different skills and improved interpretation quality were identified as interventions that may benefit both school nurses and the newly arrived students and their families.

Syftet med studien var att få en förståelse för hur högstadielärare upplever att studiehandledning på modersmål bidrar till att nyanlända elever når kunskapsmålen i deras skolämnen. Studien avsåg att besvara två forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive svårigheter upplever högstadielärare vad avser studiehandledning på modersmålet? Hur upplever högstadielärare att denna studiehandledning bör bedrivas samt utvecklas för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling? Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio högstadielärare i två kommuner. Ett av studiens viktigaste resultat var att högstadielärarna upplever att studiehandledning på modersmål ger nyanlända elever möjlighet att få visa och utveckla sina kunskaper i deras skolämnen. Högstadielärarna ansåg att denna stödåtgärd ökar nyanlända elevers chanser att nå kunskapsmålen. Studiens resultat visade även att det finns skillnader mellan informanternas uppfattningar om genomförandet av studiehandledning på modersmål. Några högstadielärare anser att denna typ av studiehandledning bör ske i ordinarie undervisning, där den flerspråkiga studiehandledaren närvarar i klassrummet för att tolka samt förklara viktiga begrepp. Däremot hävdar några informanter att studiehandledaren inte får agera tolk, samt att det finns fördelar med att genomföra studiehandledningen i och utanför klassrummet. Högstadielärarna upplever att tidsbristen är den största utmaningen. Majoriteten av informanterna anser att samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare kan förbättras för att kunna planera och genomföra en effektiv studiehandledning. Av studiens resultat framgick det även att de elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet behöver fler studiehandledningstimmar i veckan. Detta för att kunna nå goda resultat i samtliga skolämnen.

Studiens syfte är att belysa lärares upplevelser om bedömning av nyanlända elevers kunskaper utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån studiens syfte formulerades tre frågeställningar som behandlar lärarnas upplevelser av bedömning, hur de upplever stöd och resurser i bedömningen av nyanlända elevers kunskaper och om det finns skillnader i sättet som lärarna bedömer beroende på när de har tagit sin lärarexamen. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna, valde vi att använda oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar på lågstadiet i två olika kommuner. Data analyserades med tematisk analys som metod. Analysen gav teman som gavs utifrån lärarnas upplevelser som sedan presenteras tillsammans temana i analys och resultatdelen. I diskussionsdelen diskuteras resultaten som kom fram i ljuset av den tidigare forskningen som finns inom samma område och som bearbetas i delen tidigare forskning.   Resultatet visar att brist på kunskaper i svenska hos nyanlända elever är något som försvårar lärares bedömning av deras kunskaper samt att det saknas kunskap och kompetens för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, både på skolnivå och statlig nivå. Analysen visar även att samarbete med andra kollegor skulle underlätta bedömningen men att brist på tiden gör det svårt att samarbeta.

Syftet med denna studie var i första hand att stödja Länsstyrelsen Västerbotten med kartläggning av arbetsmarknadsprojekt riktade mot TLM, identifiera nämnare för goda resultat samt att kunna delge goda exempel på lyckade arbetsmarknadsprojekt i länet. Ett ytterligare syfte i studien var att analysera vilka faktorer som gör ett projekt framgångsrikt och varför just dessa faktorer spelar roll för att ett arbetsmarknadsprojekt ska anses som lyckat. Jag har kombinerat desktopsstudies med semistrukturerade intervjuer. Resultatet har gett ytterligare framgångsfaktorer att ta i beaktande när projekt planeras. Slutsatsen av studien är att dessa ytterligare faktorer, i kombination med beaktande av de utmaningar som presenteras, kan ge framtida integrationsprojekt för arbetsmarknaden bättre resultat för gruppen TLM. / The purpose of this study is primarily to support the County Administrative Board of Västerbotten with mapping of labour market projects aimed at TLM, identifying denominators for good results, and being able to share good examples of successful labour market projects in the county. An additional purpose of the study is to analyse which factors make a project successful and why precisely these factors play a role in a labour market project being considered successful. I have combined desktop studies with semi-structured interviews. The result has given additional success factors to consider when planning a project. The conclusion of the study is that these additional factors combining with consideration of the challenge that is presented can give future integration projects aimed towards the labour market better result for the group of TLM.

Hamid, VT. 2021. “Geografiundervisning och nyanlända elever utifrån lärarperspektiv”. Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet. Studien är en kvalitativ intervjustudie med geografilärare i grundskola. Studien belyser utmaningar som geografilärare möter i klassrummet under sitt arbete med nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar, vilka anpassningar de gör för att främja lärandet samt vilka konsekvenser detta kan ha för geografiundervisningen. Studien har en teoretisk grund i ett interkulturellt perspektiv. För att klargöra vilka utmaningar lärare kan ha beroende på förutsättningar för undervisningen genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer med tre SO-lärare som undervisar på olika grundskolor i Skåne.  Resultatet visar ett klassrelaterat problem med nyanlända elever och beskriver lärarens åtgärder under dessa lektioner. De anpassningarna som lärare gör under lektionen syftar till att garantera att alla elever som går i den svenska skolan får den undervisning som de har rätt till enligt det som står i skollagen. Lärarna strävar efter att göra det möjligt för eleverna att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper genom att repetera, förklara, rita på tavlan osv.  Resultatet visar att de andra eleverna kan bli understimulerade och behöver mer dynamik under lektioner. Med nyanlända elever i en ordinarie klass finns risk för att det blir en långsam undervisningstakt och brist på tid för det innehåll som krävs.