SVENSKA SPRÅK i PRAKTIK HUSET Här sätt språket i fokus genom samtal och skapande.Till skillnad från traditionell språkundervisning så syftar denna lärmiljö till att undervisa språk genom praktiska metoder som går ut på att användaren lär sig språket genom att sammankoppla ord till verklig handling och föremål, t.ex. "skalar moroten, klipper tråden". Aktiviteterna grundar sig på visuell pedagogik för att upprätthålla språket levande. Ämnena som behandlas är oftast kulturellt gemensamma såsom; Litteratur; matlagning; musik; drama; hantverk och odling. Syftet är att jobba med ett kunskapsutbyte. Husets uttryck är menad att kunna tillämpa nya aktiviteter i framtiden, fast med bevarandet av utformingen. ICKEFORMELLA MÖTER DET FORMELLA Det har varit viktigt att besökaren ska känna sig välkomnad till öppna verksamheter som har ett tydligt innehåll. De formella och ickeformella miljöerna är korsade med varandra för att skapa ett möte med fri interaktion och samtal mellan individerna och aktiviteterna som utövas. / SWEDISH LANGUAGE and PRACTICE HOUSE Here is the language in focus through conversation and creation. Unlike traditional language teaching is this learning environment designed to teach language through practical methods that involves the user to learn the language by connecting words into real action and objects, such as "Peel the carrot, cut the thread." The activities are based on visual pedagogy to keep the language alive. The choosen topics are usually culturally common as; Literature; cooking; music; drama; crafts and culture. The aim is to work with a knowledge exchange. The house intend to implement new activities in the future, but with the preservation of the main structure.   NON FORMAL MEETS THE FORMAL It has been important that the visitor should feel welcomed to open activities that have a clear content. The formal and non-formal environments are crossed with each other to create a meeting with free interaction and conversation between individuals and things practiced.

Sweden has taken in many refugees in recent years. Several studies indicate that it is difficult for newcomers to find a place on the labour market, for a number of reasons. The purpose of this study is to investigate how newly-arrived Syrians who came to Sweden in the years 2015, 2016 and 2017 found their first jobs in Sweden. The study will examine how their social network and contacts have contributed to their getting a job. The question the study asks is:    To what extent do different types of network and contacts contribute to providing new arrivals with the opportunity to enter the labor market?   To be able to answer these questions, the study used a qualitative method and conducted semi-structuring interviews with eight participants from different geographical areas in Sweden. Furthermore the study has used the theory of Pierre Bourdieu's social capital, Robert Putnam's  connecting and linking social capital, and Mark Granovetter's strong and weak ties. In addition the study has used three previous pieces of research on the subject to get closer to the purpose of the study. The study reached several conclusions that show that informal ways of working are more important and more effective in helping the participants to find jobs than traditional methods. Results also show that personal contacts, that is friends and acquaintances of friends, are more important than family members and close friends in helping newcomers to find work, by providing jobseekers with information and opportunities. Results also show that there are differences between the different networks. The informal network is more important than the formal when it comes to the participants' entry into the labour market.   To sum up, contacts and networks play a major role in newcomers' integration into society. Moreover, they contribute to more assets and inclusion in the various workplaces through tips, information and recommendations. / Sverige har tagit emot många flyktingar de senaste åren. Flera studier pekar på att det är svårt för de nyanlända att kom in på arbetsmarknaden, vilket beror på flera faktorer. Syftet med den studien är att undersöka hur nyanlända syrier som kommit till Sverige under åren 2015, 2016 och 2017 har fått sina första jobb i Sverige. Studien kommer att visa hur deras sociala nätverk och kontaktar har bidraget till att de fått jobb. Studiens frågeställning är:  I Vilken utsträckning bidrar olika typar av nätverk och kontakter nyanländas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden? För att kunna besvara de frågorna har studien använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerande intervjuer med åtta deltagare som bor i olika geografiska områden i Sverige. Vidare har studien använt sig som teori av Pierre Bourdieus ’’socialt kapital’’, Robert Putnams ’’Den sammanbindande och sammanlänkande socialt kapital’’ samt Mark Granovetterss ’’starka och svaga band’’. Dessutom har studien använt sig av tre tidigare forskningar kring ämnet för att fördjupa studiens syfte. Studien kom fram till flera resultat som visar att informella väger till arbete har mer betydelse och bidrar till att deltagarna får jobb än traditionella vägar. Resultatet visar även att personliga kontakter, nämligen via vänners vänner och bekanta är viktigare än via medlemmar inom den egna familjen och nära vänner som en väg för nyanlända in i arbete, där de bidrar med information om arbete och möjligheter för arbetssökande till jobb. Vidare visar resultatet även att det finns skillnader mellan olika nätverk. Sammanlänkande nätverk har mer betydelse än sammanbindande nätverk i deltagarnas inträde på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis spelar kontakter och nätverk en stor roll för nyanländas möjlighet till att få jobb och integration i samhället. Genom tips, information och rekommendation bidrar dessa kontakter och nätverk till mer tillgång och inkludering på olika arbetsplatser.

När flerspråkiga/nyanlända elever saknar förståelse för viktiga vetenskapliga begrepp i  NO- texter blir det svårt för dem att ta till sig kunskaper i NO- ämnen. En del elever som kom till Sverige i senare ålder har inte hunnit utveckla svenska språket i grundskolan, vilket leder till att de inte kan nå målen bland annat i No-ämnen. Under de senaste åren förändrades lärarutbildning i samband med att många elever med utländsk bakgrund kom till svenska grundskolor. Det har lett fram till stora utmaningar i klassrummet när eleverna inte kan förstå undervisningsspråket. Ytterligare utmaningar är att det inte sker något samarbete mellan ämneslärare och pedagoger som stödjer flerspråkiga elever på sitt förstaspråk.  Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka strategier som gynnar flerspråkiga elever att nå kunskapskraven i No-ämnen.  Till teorin väljer jag sociokulturell syn på lärande av Lev Vygotskij. Metoden jag använder mig av är litteraturstudie, datainsamling genom att söka olika artiklar/andra källor via databaser: Swepub, ERC, ERIC och Google Scholar samt andra fria sökningar på Skolverkets hemsida.  Resultatet visade att skolor använder olika strategier bland annat studiehandledning på elevens modersmål, användning av transspråkande och kodväxling, användning av multimodalitet och kamratinlärning men vid en del av strategier fanns det utmaningar som minskar kvaliteten i dem. Mina slutsatser är att med hjälp av dessa strategier kan flerspråkiga elever delvis nå språk och kunskapsutveckling om andra förutsättningar samtidigt uppfylls.

Sverige har under 2010-talet haft stor invandring, och många av de som kommit är barn och ungdomar. Många av dem har dåliga förutsättningar att lyckas i skolan, men idrott och hälsa ses ofta som en väg till gemenskap. Även om det är angeläget att veta mer kring hur utbildning för nyanlända barn och ungdomar fungerar optimalt finns det relativt lite forskning kring ämnet, och mycket av den existerande forskningen utgår från ett elevperspektiv. Denna studie ämnar bidra med ett lärarperspektiv genom 25 lärare i idrott och hälsas svar på kvalitativa enkäter kring vilka möjligheter och utmaningar de upplever i sin undervisning med nyanlända barn och ungdomar. Svaren relateras till Piagets begrepp assimilering och ackommodation samt Foucaults tankar kring kunskap och makt. Resultaten visar att lärarna uppfattar elevernas personlighet, att använda kroppsspråket samt skapa samhörighet som möjligheter. Samhörighet beskrivs dock även som en potentiell utmaning tillsammans med språkförbristningar, särskilda moment, kulturellt betonade skilda synsätt på idrottsämnet, de nyanlända elevernas mående samt känslor av otillräcklighet som pedagog. Resultaten synliggör också att de flesta lärare visar en flexibilitet kring sin kunskapssyn och gör anpassningar utifrån de nyanlända elevernas synsätt och tidigare erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för assimilativt lärande. Ett fåtal lärare menar dock att de inte anpassar sin undervisning utifrån de nyanländas kunskapssyn och tidigare erfarenheter, vilket kan innebära att deras elever tvingas till en ackommodativ, mer krävande lärandeprocess.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur övergången från fysisk till fjärr- och distansundervisning i samband med Covid-19 förändrat nyanlända gymnasielevers sociala interaktionsmönster inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av skolgången. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats där det totalt gjordes sju semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen har behandlat ämnet nyanlända elever i relation till deras sociala relationer inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av mötet med det svenska utbildningssystemet. De teoretiska ramverken som användes i studien är Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Thompson interaktionsmönster i fyra modeller: interaktion ansikte mot ansikte, medierad interaktion, medierad kvasiinteraktion och medierad online interaktion. Resultat i studien tyder på att informanterna upplever inlärningssvårigheter efter övergången till distansundervisning. Detta med anledningen av den minskade sociala och fysiska interaktionen mellan elever och lärare. Det framkom att informanterna upplever en distansering från sina vänskapskretsar, skolkamrater och lärare, på grund av att de inte befinner sig fysisk i samma studiemiljö, vilket har resulterat minskad studiemotivation. Resultatet visade även att kommunikationen med lärare och skolkamrater minskade efter övergången till distansundervisning, således har elevernas förutsättningar försämrats till en god kommunikation med lärare och klasskamrater. Det framkom i intervjusvaren att skolan och lärare har en betydande roll för de nyanlända gymnasieelevernas inkludering i skolan. Skolmiljön upplevs av majoriteten av informanterna bidra med en känslan av grupptillhörighet. Resultatet tyder på att skolans likvärdighetsprincipen påverkas negativt av övergången till fjärr- och distansundervisning. / This essay aims to gain an in-depth understanding of how the transition from campus to distance education can change newly arrived high school students’ social interactions at school, and how the transition can affect students' experiences of schooling. Previous national research on newly arrived students in relation to social interaction has found that the school environment can play an important role, namely to be the meeting place where students have the opportunity to establish influential social relationships, which can contribute to, for example, study motivation or future aspirations, so-called social energy. After the transition to distance education, the Swedish National Agency for Education has established, with the help of follow-ups and statistics, that the student group of new arrivals is particularly exposed to the transition, which is illustrated by poorer study results and/or less study motivation. This essay thus attempts to gain an in-depth understanding of how the transition can be experienced by newly arrived high school students, based on their own stories. The study is qualitative and a total of seven semi-structured interviews with newly arrived high school students have been conducted. Based on Goffman's dramaturgical perspective, in particular the concepts of appearances and regions, as well as Thompson's four interaction models, the results suggest, firstly, that newly arrived high school students may experience language learning difficulties and less study motivation, due to the missing physical interaction. Secondly, the results show that opportunities for individual support decrease, especially linguistically, since the teaching takes place via a joint video call where all students are time-bounded. The results also indicates that students who have had negative experiences of physical interaction at school, discrimination as an example, can perceive distance learning positively, as they are given the opportunity to turn off their cameras, but at the same time attend the lesson. Thirdly, the results show that the methods of communication between teacher and student (and vice versa) have changed in connection with the transition to distance studies. The changed communication can be illustrated by personal support taking place instead via email, or by teachers using other digital platforms, such as google images, in order to convey a message.

The purpose of this thesis work is to provide knowledge about the librarian´s view of the competence required in the work towards and with immigrants. The information was collected by interviewing seven librarians at four public libraries, using semi-structured interviews. Lundmark´s competence model was used to analyse the material. The conclusion of this study is; knowledge of languages is considered particularly important by the interviewed librarians. At the same time, the knowledge of languages is one of the professional competences they consider themselves lacking. Treatment and personal competences related to treatment are also described as particularly important, the librarians are of the opinion that they possess these competences. Other competences considered important in working towards and with immigrants are patience and foresight. Aside from treatment, this study's informants consider they have strengths in the traditional competences of the profession; literature and provision of information. The informants consider they not only lack competence in languages, but also lack professional competence about what functions are provided by the community and the workflow between the actors, to guide the immigrants and help them finding answers to their question. The informants also experience communication difficulties with the different actors in the community, working towards and with immigrants.

Studies have shown that public libraries are important meeting places to support integration. However there are not many studies including Swedish school libraries and integration. The purpose of this paper is to explore newly arrived and multilingual pupils visits in school library to develop new knowledge about school libraries possibility to support integration. This study is based on the following questions: 1. How do school librarians perceive their work with newly-arrived and multilingual pupils? 2. Which methods are used and how are they noticed in school libraries? 3. In what way can school libraries be meeting places for integration? We used two different methods. First we observed when 10 year old pupils visited the libraries and then qualitative interviews were used to get answers from librarians. We applied parts of Diaz model of integration and also earlier related research to analyze the empirical data into categories. We found that cooperation with teachers, social skills and structure of working methods could be important keys to school libraries to support integration. The results show that school libraries can be both spontaneous meeting places for pupils where they could talk to someone who challenges their point of view and also structured meeting places where newly- arrived meet others for different activities. The librarians themselves experienced duality to the school library as an open meeting place.

Under 2019 drabbade covid 19 hela världen och även skolan har drabbats av pandemin liksom andra verksamheter i Sverige. Universitet, Folkhögskolor och gymnasieskolor har omvandlat klassrumsundervisning till distans/fjärrundervisning. Syftet med studien är att öka kunskap om engelsklärares erfarenheter av att undervisa nyanlända elever under covid 19 pandemin. För att belysa engelsklärares upplevelser av distansundervisning har jag valt att använda kvalitativ metod för insamling av material i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare inom grundskola 7–9, som jobbar med att undervisa i engelska för nyanlända elever på olika skolor, intervjuades. Lärarna måste både stödja eleverna i engelska och samtidigt ge dem tillräckliga digitala kunskaper. Studien visade att lärarna upplevde att problemet inte var bristande digital kompetens utan problemet var pedagogiken under distansundervisningen. Resultaten visar att lärarna upplevde en stor brist i elevernas kunskaper gällande både engelska och digital kunskap. De två problemen existerar parallellt och tillsammans är det en utmaning för lärarna att stödja elevers utveckling och kunskapsinhämtning. Vidare forskning behövs för att ge en tydlig bild av pandemins påverkan på undervisningen.

Sammanfattning Den största ökning av personer med ett annat modersmål än svenska som någonsin har skett i Sverige under 2000-talet var under år 2016 enligt SCB. Detta har lett till att skolan har haft många utmaningar i sin undervisning. Många lärare har saknat kunskaper om hur de ska undervisa de nyanlända eleverna samt upplevt att de har saknat resurs eller fortbildning som de anser sig ha behövt i sin undervisning av nyanlända elever. Syfte Redan i början av vår utbildning insåg vi vikten av att som pedagog känna till vilka rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information, som skolan behöver för att planera skolgången för nyanlända elever. Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en bättre förståelse och skapa nya kunskaper om vad som kännetecknar forskningen om nyanlända elevers stöttning i svenska. Metod I vår kunskapsöversikt valde vi oss av litteraturstudie. Genom olika databaser använde vi oss av databaserade sökord för att finna relevanta artiklar som skulle kunna vara betydelsefullt till vårt syfte och frågeställningar. De elva artiklarna som vi valde att använda i vår kunskapsöversikt har vi baserat på urvalet: peer-reviewed årtal 2013-2021, fulltext, språk engelsk eller svenska. Vi har även begränsat sökningen till studier som utfördes i Sverige.  Resultat Resultat av vår kunskapsöversikt visar att både inkludering och exkludering påverkar nyanlända elevers resultat i inlärning av svenska ämnet oavsett vilken mottagningsform eleven placeras i. Ytterligare visar resultatet att yrkesverksamma inte har en överensstämmande syn om vilken mottagningsform som mest gynnar nyanlända elevers språkutveckling. Vidare visar resultatet att ämneslärare inte har nödvändiga kunskaper att hantera en heterogen klass som inte behärskar svenska språket tillräckligt. Inom forskningsfältet framträder både styrkor och svagheter som presenteras i diskussionen. En viktig styrka är bland annat att artiklarna tar ett kritiskt perspektiv genom att lyfta upp vilka nackdelar och fördelar för nyanlända elevers språkutveckling och inkludering respektive exkludering finns det med de olika mottagningsformerna. Att artiklarna saknar ett helhetsperspektiv som skulle kunna baseras på både nyanlända elevers, lärares och rektorers syn och upplevelse kan anses som en svaghet för det här forskningsfältet.

Elever med svenska som andraspråk ökar ständigt i de svenska skolorna vilket leder till att den svenska skolan och lärare ställs inför nya utmaningar och ständigt behöver utvecklas för att kunna bemöta alla elevers olika förutsättningar och behov. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur undervisning anpassas och hur man stödjer flerspråkiga elever inom matematiken i den svenska skolan. Examensarbetet kommer att behandla frågor gällande metodval för stöd och anpassning samt vilka svårigheter elever med svenska som andraspråk kan komma att stöta på i grundskolans yngre år inom matematikämnet. Vi har i vår studie valt att använda oss av intervjuer som metod samt tidigare forskning inom ämnesområdet. Vidare förhåller vi oss genom analys till teoretiska perspektiv. Tidigare forskningsresultat visar att stöd och anpassningar inom matematikämnet för elever med svenska som andraspråk har flera perspektiv. Denna studie kommer att belysa de olika stöd och anpassningar med konkreta exempel utifrån genomförda intervjuer. Lärare använder sig av olika metoder, praktiskt material, digitala verktyg och ett samtalande klassrum.