SAMMANFATTNING Bakgrund: Barn som söker asyl i Sverige har ökat de senaste åren. Asylsökande och nyanlända barn tillhör en sårbar grupp utifrån ett hälsoperspektiv med en hög förekomst av psykisk ohälsa. Skolsköterskan möter dessa barn i sitt hälsofrämjande arbete i skolan. Skolsköterskans erfarenheter kring asylsökande och nyanlända barn kan därför bidra till en ökad förståelse kring vilka faktorer som påverkar dessa barns hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av asylsökande och nyanlända barn i grundskolan för att få en ökad förståelse för barnets hälsa, samt identifiera brister, möjligheter och förbättringsförslag. Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med tio skolsköterskor från fyra kommuner i mellersta Sverige som arbetar med asylsökande och nyanlända barn i grundskolan från förskoleklass till årskurs nio. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sex subkategorier. Maktlöshet att inte kunna påverka sin framtid i Sverige bildade kategorin Migrationsprocessens påverkan på barnets hälsa. Skolsköterskans relation till barnet och Socialt nätverk bildade kategorin Skolans påverkan på barnets hälsa. Barnets ansvar att lära sig språket, Kultur och Att komma med eller utan familj bildade kategorin Familjens påverkan på barnets hälsa. Olika förbättringsförslag framkom även i studien. Slutsats: Skolsköterskans erfarenheter av asylsökande och nyanlända barns hälsa i grundskolan är att barnens hälsa påverkas av migrationsprocessen, familjen och skolan. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande främst för de barn som kommer utan familj. Skolsköterskan relation till barnet är viktig för att barnet ska kunna prata om sin hälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka matematiska och språkliga svårigheter nyanlända gymnasieelever har när de arbetar med algebra, både deras uppfattningar om undervisning i algebra och hur de löser textuppgifter inom algebra. Samtliga elever i studien är nyanlända och går ett introduktionsprogram och de har ett annat modersmål än svenska. Flera studier visar på att elever som har ett annat modersmålspråk än svenska har svårare att klara matematik i skolan och därmed presterar sämre i matematikundervisningen än andra elever som har svenska som modersmål (Malmer, 2002). I denna studie undersöks vad detta beror på och hur undervisningen kan anpassas för att bättre gynna den berörda elevgruppen. För att besvara frågeställningarna gjordes elevintervjuer med åtta elever samt ett test i algebra med eleverna som deltog i intervjuerna. Resultaten i denna studie visar på att eleverna hade språkliga svårigheter som påverkade deras problemlösningsförmåga i algebra. En orsak till detta är språkliga svårigheter och detta kan delvis bero på bristfälliga svenskkunskaper som leder till svårigheter att förstå textuppgifter och svårigheter att uttrycka sig när man kommunicerar inom matematik.

According to United Nations Refugee Agency (UNHCR 2016) was 65,6 million people fleeing around the world due to various conflicts and wars during 2016, in which more than half was below 18 years old. The pre-school as an institution could be the first contact newly arrived immigrants have with the Swedish society. Areas that are under socioeconomic pressure and vulnerability tend to lead to fewer children attending pre-school compared to stronger socioeconomic areas. This study has involved people and their experience of an introductory pre-school from diffrent perspectives that is located in a socioeconomic pressured suburb of Stockholm. The intention with introductory pre-schools is to decrease the gap in the society by supporting the integration of newly arrived immigrants. The purpose of this study is to examine different experiences about the impact introductory pre-schools have for integrating newly arrived immigrants to society. This is a qualitative semi-structured interview study in which pedagogues, parents and the head of the introductory pre-school have been interviewed. The result of the study indicates the importance of the role introductory pre-schools hold for newly arrived immigrants by breaking isolation and ease integration, where learning the Swedish language is identified as an important stepping stone.

Uppsatsen presenterar en intervjustudie av hur nyanlända elever mellan 18- 20 år upplever mottagningen och inkluderingen i det svenska skolsystemet. Intervjustudien genomfördes i enlighet med en kvalitativ forskningsdesign för att få fram resultatet. Teoretiska utgångspunkter i forskningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, etnisk identitet, grupprocesser för inkludering, mikrosociologiska teorier om bland annat inkludering och exkludering, Etablerade och outsiders samt stämplingsteori behandlas också i uppsatsen. Studiens resultat utgick från nyanlända elevers beskrivning av sina upplevelser, som kunde kategoriseras i olika tema. Studiens första tema utformas av elevernas egna upplevelser av introduktion i den svenska skolan, vilket synliggjorde språkets roll för en lyckad inkludering i skolan. Vidare framkom hur eleverna skildrade sina skolerfarenheter i deras hemländer jämfört med det svenska skolsystemet samt hur de beskrev lärarnas centrala roll och påverkan på elevernas utveckling. Resultatet visar hur elevernas inkludering i skolan kan främjas genom stöd och studievägledning men också på potentiella risker som kan leda till utanförskap och exkludering.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur lärares arbete och förhållningsätt främjar integreringen av nyanlända elever. Resultatet av studien visar att respondenterna ser den mångkulturella undervisning som en främjande metod för nyanländas integration till skolansverksamheten. Utmaningen blir att de nyanlända ska känna förtroende och trygghet i skolan. I många fall har vårdnadshavarna inte full förståelse för det svenska språket, de svenska värderingarna eller regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan vårdnadshavare och skolverksamheten. En slutsats blir därför att, i avsikt att undervisningen på en mångkulturell skola ska främja nyanlända elever, läraren ska erbjuda samarbete och extrastöd. Resultatet visar betydelsen i att läraren behandlar alla elever efter lika värde oberoende vilken kultur eller etnicitet eleven förestår. Samtliga elever ska lära sig innebörden av respekt och samarbete.

"Så länge man visar att man finns...".  - En kvalitativ studie om trygghet och relationer i förskollärares arbete med nyanlända barn. "As long as you show that you are there...".   - A qualitative study about safety and relationships in preschool teachers work with newly arrived children.  Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare arbetar för att skapa goda relationer och trygghet för barn som är nyanlända. Genom studien vill vi också ta del av förskollärares berättelser om vilka strategier de använder för att skapa dessa goda relationer och denna trygghet med dessa barn i förskolan.  Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ metod, där empirin insamlats genom sex semistrukturerade intervjuder med förskollärare som har erfarenhet av att ha arbetat med barn som är nyanlända. Studien tar sin utgångspunkt i anknytningsteorin, som utgår från att barns trygghet är en grund för att kunna utvecklas, och den forskning som presenteras menar att trygghet är betydelsefullt för nyanlända barns utveckling. Genom en tematisk analys av empirin har tre teman identifierats, vilka benämns som: Viljan att mötas, en god dialog med vårdnadshavarna samt ramar och rutiner. Dessa tre teman redovisas i studiens resultat, där det framkommer att förskollärare för att skapa goda relationer och trygghet med nyanlända barn kan visa att de finns där för barnen när de behöver det. I resultatet framgår också att relationer kan byggas utan ett delat språk, men tolkar förklaras vara en trygghetsskapande aspekt. Vidare framkommer i resultatet att vårdnadshavarnas trygghet är grundläggande för barnens trygghet, och rutiner och ramar beskrivs också fungera trygghetsskapande.

Denna uppsats belyser nyanlända gymnasieelevers möte med programtypiska läromedelstexter. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas faktiska upplevelse av svåra ord i en text och jämföra det med lärares antaganden om vilka ord som de tror utgör svårigheter i samma text. I en studie fick elever i åk 1 och 2 markera ord som de inte förstod i utvalda läromedelstexter. Elevernas lärare läste samma texter och markerade de ord de förmodade att eleverna inte kände till eller förstod. Resultatet tyder på att en läromedelstext på gymnasienivå innehåller många ord som är okända för elever med kort tid i Sverige. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att typiska fackord utgör svårigheter för denna elevgrupp vilket också elevernas markeringar tydliggör. Vad gäller ord som inte är ämnesanknutna fackord indikerar studien att detta är ord som i stor omfattning är svåra för eleverna. Resultatet indikerar dock ett stort glapp mellan elevernas faktiska upplevelse och lärarnas förståelse av vilka icke-fackord som utgör dessa svårigheter.

No description available.

Sweden has in these past couple of years given home to an increased number of newly arrived immigrants, which means that a lot of newly arrived pupils are now being taught in the Swedish schooling system. Many of them have never before been acquainted with physical education. The curriculum states that the education must be adapted to suit each and every pupil, so that everyone can be given the same opportunities to develop their skills and knowledge. Therefore, it is important to better understand the challenges that newly arrived pupils are experiencing in the subject physical education. In this paper, a closer look at how the learning situations in ball games and dance are experienced will take place, in order to better understand the obstacles and possibilities that arise in these situations. This is a qualitative study, where focused interviews with 8 pupils at two different schools in the Värmland region in Sweden were conducted. The results show that the overall experience with ball games and dance in the physical education subject was positive. Most of the pupils in this study admitted that they experienced an understanding for the content and were motivated to take part in these activities. There were a few differences between how the boys and the girls experienced the subject in this study, but the differences within the genders varies in the same way as it does between genders.

No description available.