Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om genomslaget av demokratiska aspekter när estetiska uttrycksformer används för att integrera nyanlända barn i förskolan. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är sociokulturellt med utgångspunkt i Vygotskijs teorier. Resultaten identifierar ett antal utmaningar som åtta förskollärare ser i att arbeta med estetiska uttrycksformer för att integrera nyanlända barn i förskolan och identifiera förskollärares integrerande arbetssätt för nyanlända i förskolan. Slutsatsen av denna studie tydliggör att det verbala språkets begränsningar inte hindrar nyanlända barns kommunikation och interaktion med andra. Nyanlända barn kan språka genom estetiska uttrycksformer. Förskollärares kunskaper, förhållningssätt och arbetssätt påverkar huruvida nyanlända barns integration och demokrati med estetiska uttrycksformer i förskolan. Tidsbrist och materialbrist kan innebära svårigheter att skapa goda förutsättningar för nyanlända barns lärande och utveckling.

Syftet med studien är att ta reda på hur en högstadieskola i en mellanstor kommun arbetar för att upptäcka vilken typ av svårigheter de nyanlända eleverna har i matematik och vilket stöd som ges i matematikundervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en högstadieskola där både observationer och intervjuer med skolans personal ligger till grund för studiens resultat. Studien utgår ifrån de specialpedagogiska perspektiven dilemmaperspektivet och det relationella perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att studiehandledning var det enskilt viktigaste stödet för de nyanlända eleverna, men att tillgången såg olika ut beroende på vilket språk eleven talade och om det fanns en studiehandledare att tillgå på det språket. Om en elev har behov av studiehandledning, men ändå inte får det på grund av bristande tillgång blir det ett dilemma som är svårlöst. Skolan närmade sig ett relationellt synsätt, eftersom specialläraren gav matematiklärarna i en klass stöd i deras undervisning istället för att ge enskilda elever stöd. Det språkliga stödet fick eleverna bland annat i form av kamratstöd och gruppdiskussioner, vilket faller under det sociokulturella perspektivet där tonvikten ligger på kommunikation och att lära av de som kan mer.

<p>I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa. Vi belyser även olika sätt att utveckla elevernas interaktion med varandra och läraren i klassrummet, genom att se interaktion utifrån det sociokulturella- och det multimodala perspektivet på lärande. I vår diskussion drar vi slutsatsen att det finns mycket att utveckla i arbetet med de nyanlända eleverna. En tätare kontakt med modersmålslärarna, ett bättre samarbete med övriga skolan, en omfördelning av skolans resurser och handledning till pedagogerna samt en öppnare inställning till arbetet med nyanlända skulle kunna bidra till att underlätta lärarnas mångsidiga uppdrag att bemöta nyanlända elever i förberedelseklassen.</p>

<p>The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools.</p><p>The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn’t.</p><p>The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special Pedagogy</p><p>My results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children. Major parts of the work end up on the teachers and they feel insufficient. My results also show that it is very important for teachers in schools to have an intercultural sensibility when relating to the pupils and their families.</p>

The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools. The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn’t. The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special Pedagogy My results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children. Major parts of the work end up on the teachers and they feel insufficient. My results also show that it is very important for teachers in schools to have an intercultural sensibility when relating to the pupils and their families.

I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa. Vi belyser även olika sätt att utveckla elevernas interaktion med varandra och läraren i klassrummet, genom att se interaktion utifrån det sociokulturella- och det multimodala perspektivet på lärande. I vår diskussion drar vi slutsatsen att det finns mycket att utveckla i arbetet med de nyanlända eleverna. En tätare kontakt med modersmålslärarna, ett bättre samarbete med övriga skolan, en omfördelning av skolans resurser och handledning till pedagogerna samt en öppnare inställning till arbetet med nyanlända skulle kunna bidra till att underlätta lärarnas mångsidiga uppdrag att bemöta nyanlända elever i förberedelseklassen.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ”En skola för alla” (”likvärdig utbildning”). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning. Där var slutsatsen att skolorna inte uppfyller lagen om "en skola för alla" som innefattar principen om rätten till "likvärdig utbildning". Strävan med denna rapport har varit att bygga upp en förklaringsmodell till varför de nyanlända eleverna som grupp presterar sämre gentemot deras klasskamrater. Förklaringsmodellen utgår från Bourdieus (1999) teorier om kapital (symboliskt- och ekonomiskt kapital) och dess effekt på en elevs inkludering (skolframgång). Dahlstedt och Hertzbergs (2007) begrepp ”Den sociala reproduktionens logik” och ”social exkludering” samt Skidmores (2004) teori om att det finns tre paradigmer på inlärningssvårigheter (”psykomedicinska synen”, ”sociologiska synsättet” och "organisatoriska”) har använts för att stödja rapportens teori om att kapitaltillgång är starkt förknippat till skolprestation. Majoriteten av informanter från de intervjuade skolorna ansåg att lärarkåren i skolan tar sitt ansvar och gör det bästa de kan med de allt för begränsade resurserna som de har tillgång till, där inkluderingsprinciperna präglar dess tillämpning. Alla informanter från de intervjuade skolorna ansåg att deras skola varken lever upp till ”en skola för alla” lagen inklusive principen om ”likvärdighet”. De strävar efter att leva upp till skollagen men bristen på ekonomiska- och mänskliga resurserna lägger alltför stora hinder i vägen. En röd tråd genom alla intervjuer var språkets betydelse och hur viktigt de nyanlända elevernas sociala nätverk var för utveckling av det svenska språket. Avsaknaden av begrepp, erfarenheter och brister i det svenska språket medför att de nyanlända eleverna inte har samma möjlighet till att kunna prestera och innhämta information i undervisningen i samma utsträckning som de etniskt svenska eleverna. Vidare framkom det att de ekonomiska kapitalen spelade en avgörande roll för den nyanlända elevens integrationsprocess. Detta då tillgången till ekonomiskt kapital gör att det lättare för dem att inskaffa sig socialt kapital och på så sätt få det kulturella kapitalet på köpet.

Studiens övergripande syfte var att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka förutsättningar det finns för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Lärares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlända elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisningen med hänsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. Frågeställningarna undersökte om lärarna anser att resurser för att undervisa nyanlända är tillräckliga, hur lärare upplever nyanlända elevers förutsättningar för en framgångsrik skolgång och om lärarna anser att de har tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Studien har genomförts på en skola i en mellanstor svensk kommun, med lärare som undervisar i årskurs 4-9. En kvantitativ enkät, med en kvalitativ ansats där några frågor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövdes mer resurser och att samarbetet mellan yrkesgrupper som ansvarar för nyanlända elevers utbildning måste förbättras. Lärarna ansåg inte att de hade tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever, och bedömde att nyanlända elever har särskilt svårt att nå uppsatta kunskapsmål. Detta förklarades med att kraven på språklig förmåga i den nya läroplanen är höga, vilket gör att nyanlända elevers chans att nå högre betyg är begränsad. Ett ytterligare resultat av studien visade att lärarna upplevde tidsbrist, och att nyanlända elevers språksvårigheter ansågs vara ett stort hinder vid undervisning i ordinarie klass.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever.   Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad.   För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen.   Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena. Ytterligare resultat som kan utläsas ur empirin är att ämnet hem- och konsumentkunskap utmärker sig då ämnet ofta håller sig på en nivå där eleverna får kontextuell hjälp samtidigt som de blir kognitivt utmanade.   Slutsatsen är att de praktiskt- estetiska ämnena kopplar samman teori och praktik vilket gör att undervisningen kontextualiseras på ett naturligt sätt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och få en bild av hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut. Fokus i studien ligger på att ta reda på hur introduktionsarbetet med nyanlända elever fungerar, samt vad de arbetssätten ger för konsekvenser för de nyanlända elevernas kommande skolgång. Studien är gjord med ett specialpedagogiskt perspektiv, och resultaten visar att nyanlända elever som får tillgång till resurser och stödjande arbetssätt under introduktionsundervisningen får en fortsatt positiv skolgång i mottagarlandet. Resultaten visar också att nyanlända elever som även får modersmålsundervisning och blir socialt integrerade i skolan lyckas ännu bättre med studierna i mottagarlandet.