Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten. Det framkommer även att elevernas möjlighet till integration i och utanför skolan bör vidareutvecklas, det vill säga skolan bör skapa goda förutsättningar för att knyta nya sociala kontakter.

Syftet med denna uppsats är att beskriva några enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanländ elev mot en allmän bakgrund om nyanlända elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och språk utifrån socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.Utifrån metodansatsen livsberättelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu går i nian, men var mellan 9 och 12 år när de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberättelser deras väg genomskolan, från ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lärande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har påverkat dem. Resultatet visar att deltagarna är positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fått studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andraspråksutvecklingen

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser. Kategorierna frågor och förklaring/instruktion/vägledning förekom flest gånger och kategorin kritik förekom minst antal gånger. Den frågeform som lärarna använde sig mest av, 83 % i introduktionsgruppen respektive 71 % i sva-gruppen, var syntaktisk form, där frågorna antingen inleddes med ett frågeord (vad, vem, vilka, hur etc.) eller hade omvänd ordföljd med det finita verbet först. De andra formerna som förekom, dock i något mindre skala, var evokativa partiklar, evokativ prosodi, lucklämning samt ingen explicit uppmaning till svar. Den frågetyp i responsstyrningen som dominerade i de båda observerade grupperna var den neutrala (positiva) ja/nej-frågan ca 30 respektive 41 procent av frågorna. De övriga frågorna som förekom i båda grupperna var öppen fråga, fokuserad fråga, styrande ja/nej-fråga, alternativ fråga, retorisk fråga, ingen explicit uppmaning till svar samt uppskjutande fråga. Eleverna i de observerade grupperna stod för ca 40 % av talhandlingarna och ca 20 % av antalet ord och lärarna för ca 60 % av talhandlingarna och ca 80 % av antalet ord. Eleverna i båda grupperna tog tillvara på det talutrymme som lärarna inbjöd till, i sva-gruppen oftast med hela minimalt adekvata meningar och i introduktionsgruppen oftast med enstaka minimalt adekvata ord.

The aim of this study is to describe and analyse the cooperation between the public employment service and the refugee reception in a medium-sized municipality in southern Sweden on basis of the establishment reform. The study examines how the collaborative process is regarded when it comes to implementation of the reform, and when it comes to the directives and resource allocation between the employment services and the refugee reception. The study also focuses on the deficiencies and the benefits that can be discerned with the establishment reform at local level. A qualitative data collection method has been used. It is semi-structured interviews with workers from the public employment service and the refugee reception. Information materials and evaluations that various authorities have made have also been investigated. The study concludes that it is important that the directives are clarified and that a new local and regional agreement will be established on paper. The study also concludes that because of the strong working line policy and the national workfare regime more responsibility is focused on the individual. This can discourage the establishment and integration process of the newly arrived when the concept of inclusion comes to be regarded as synonymous with employability.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet. Eleverna berättar om hur de genom att titta, lyssna, prata, spela, leka och interagera med andra, utvecklar sitt språk och lär sig regler och koder i konkreta situationer och sammanhang.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt. Studiens resultat visade att ingen särskild planering görs för att ta emot äldre invandrare. Både företrädarna för invandrarorganisationerna och de yrkesverksamma var kritiska till mottagandet i kommunen. Kritiken rörde bristen på planering och samarbete mellan organisationer som möter invandrare. Särskilt påpekades vikten av att tillvarata kunskaper från integrerade landsmän för att skapa förståelse för kulturella skillnader. / The purpose of this study was to enhance the understanding of how the reception of older immigrants can be perceived in a swedish medium-sized municipality. The questions asked was how representatives from immigrant associations and municipality officials looked upon the reception. To investigate this have documents concerning the reception of immigrants been analysed. Representatives from three immigrant associations have been interviewed, and three municipality officials partook in a focusgroupinterview. Theories used to analyze the material were Aaron Antonovskys theory sense of coherence (KASAM), Roine Johanssons organisational theory and Berth Danermarks thoughts on cooperation. The result from the study indicated that no special planning is made for the reception of older immigrants. Both the representatives and the officials were critical of the reception. The criticism concerned the lack of planning and cooperation between organisations that meet immigrants. The importance of using the knowledge from integrated countrymen was stressed to create understanding for cultural differences.

Detta är en kvalitativ studie baserad på tio semi-strukturerade intervjuer med statliga och kommunala aktörer från fyra inlandskommuner i Västerbottens län. Syftet är att ur ett kommunperspektiv analysera hur fyra inlandskommuner i Västerbottens län organiserar sitt flyktingmottagande inom ramen för de statligaoch kommunala krav och resurser som finns tillgängliga. Vi vill med vår studie förstå hur kommunerna uppfattar sin kontext vad gäller flyktingmottagning av vuxna med permanent uppehållstillstånd och undersöka hur de organiserar och samarbetar med andra aktörer, exempelvis statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är organisering, nyinstitutionell teori och social kategorisering. De huvudsakliga resultaten i studien är att det både finns fördelar och nackdelar med att vara en liten kommun vid organisering av flyktingmottagning, detta då det är en oregelbunden verksamhet på grund av att mottagandet av nyanlända varierar från år till år. Vi har även identifierat samarbeten inom och mellan kommunerna men att det inte finns någon tydlig strategi om samarbetsprocesserna mellan kommunerna. Att kommuner förväntas anpassa sin verksamhet utifrån statliga myndigheters krav är också något vi har identifierat.

The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny: What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils? What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils? Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils? The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods. Drawing on theories about formation, power mechanisms and the political development in general, a so-called dimensional map is generated so as to prepare for an analysis of the ideas central to Swedish governmental policies of immigration and education. Toward the backdrop of this dimensional map, the paper presents a descriptive analysis of the key ideas in the policy debate. In previous research, there is no study of this kind. The types of schools available for newly arrived pupils during the two time periods lack the guidance of systematic plans or official curricula. The study shows that there is little policy debate about education of newly arrived pupils and that there is no developed concept of formation used in the debates. The political silence surrounding the education of newly arrived pupils may be interpreted as a way of excluding this issue from the agenda. Views upon the education of newly arrived pupils have gone through subtle changes between the two examined five year periods. In the 1970s, the school situation of newly arrived pupils was treated as a call for political and structural solutions. In the 2000s, however, the political solutions tend to be imposed upon the individuals. The main objective of the education of newly arrived pupils is to provide them with an opportunity to learn the Swedish language and hence to improve their chances at entering higher education or getting employed.

Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever. För att kunna diagnostisera utbildningsbehovet genomförs kartläggningar av lärare i syfte att få så mycket information om elevens skolbakgrund som möjligt. Dessvärre framkommer inte exakt hur och vad man kartlägger eller vad man gör med resultaten men det visar sig att det är kunskaper i matematik och engelska som främst testas, och det på svenska, vilket är tvärtemot vad Skolverket rekommenderar. Skolverket menar att det är viktigt att man inte bara tittar på elevens kunskaper i svenska språket utan att man även ska titta på elevens kunskaper från hemlandet. Studiehandledning förekommer inte på skolan utan de lärare som undervisar de nyanlända eleverna och då främst i svenska som andraspråk får därför fungera som studiehandledare, på svenska, vid språkproblem som uppstår. När eleverna anses vara mogna för klassundervisning sker en övergång dit. Detta äger rum efter kunskapstester och när läraren i förberedelseklassen anser att elevens språkkunskaper är tillräckliga för att klara av den undervisningen. Eleverna slussas ut till övriga ämnen successivt i syfte att integreras med klassen vilket är en bra förutsättning för positiv skolframgång. Den sammanfattande helhetsbilden av resultaten, på den undersökta skolan, visar att det finns förutsättningar för positiv skolutveckling för de nyanlända eleverna, medan det även framkommer att det finns mer att göra för att förbättra skolsituationen för dessa elever.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar: På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter? Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet? Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna? Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund. Lärarna skulle kunna arbeta mer explicit i undervisningen med att aktivera elevernas tidigare kunskaper, och då inte endast de kunskaper som eleverna fått i svensk skola eller i annan undervisning utan även andra i kontexter. / Nyanlända elevers skolframgång HT2012