Syftet med detta examensarbete är att undersöka nykomna elevers upplevelser av hinder och möjligheter som de möter i den svenska skolan och om de själva kan se eventuella orsaker som hindrar respektive främjar deras utveckling till inlärning och självutveckling. Kunskapsbakgrunden innehåller teoretiska aspekter från tidigare forskning som ger oss en översikt om nyanlända elevers svårigheter och belyser vikten av modersmålsundervisningen för dessa elever när det gäller att lära sig det svenska språket. Därefter har jag beskrivit intervjumetoden med de IVIK- elever som har deltagit i min undersökning. Kapitlet därefter lyfter fram svaren från intervjuerna med elever på IVIK. Intervjuerna har begränsats till 6 personer och 11 intervjufrågor. Jag har analyserat, diskuterat och sammanfattat vad jag har kommit fram till.Resultaten från tidigare forskning och intervjuerna visade att språket som man lär sig är viktigt för vår identitet och trygghet. Sedan visade resultaten att eleverna på IVIK upplever olika svårigheter i den svenska skolan, t.ex. att de flesta av eleverna fortfarande har svårigheter med inlärningen av andraspråket, vilket kan bero på flera olika orsaker, bland annat att de bor i invandrartäta områden där det inte sker direkt kontakt med svenskar, att de inte har socialiserats in i det nya samhället eller har tillräckligt goda bakgrundskunskaper, att de inte fått uppmuntran från föräldrarna eller att de inte fått tillräckligt med stöd i sitt modersmål. Resultaten visade också vilka möjligheter de här intervjuade eleverna på IVIK upplevde t.ex. modersmålsundervisningen, den fria utbildningen och de varierande undervisningssätten som har hjälpt dem vid andraspråkinlärningen.

En av de största förändringarna som har skett i det moderna Sverige är att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar på att invandrarnas position på arbetsmarknaden har försämrats under åren och prognoser visar på att nedåtkurvan lär fortsätta. Därför har något som kallas för instegsjobb införts för att förbättra positionen på arbetsmarknaden för grupper som står utanför. Enligt arbetsförmedlingen är antalet deltagare inom instegsjobb lägre än vad som förväntades.Syftet med vår uppsats är att förstå de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har när det gäller att få ut de nyanlända i arbetsmarknaden. Vi vill också veta hur processen ser ut från den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter. En viktig faktor vi också lägger vikt på är hur instegsjobben marknadsförs för individerna. Detta kommer vi sedan analysera med hjälp av teorier för att bättre förstå hur verkligheten ser ut. Vi har intervjuat fyra arbetsförmedlare som arbetar med instegsjobb på olika kontor i Malmö.De hinder som arbetsförmedlarna stöter på under processen till introduktion av instegsjobb är språksvårigheter bland deltagarna, för många sökande per anställda arbetsförmedlare samt okunnighet om instegsjobb och dess deltagare från arbetsgivarnas håll.

No description available.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för nyanlända individer som kommer till Sverige, där de står inför unika utmaningar och behov. Att vägleda nyanlända elever innebär att navigera genom en komplex process som kräver inkludering och kunskap om de lagar och regler som styr deras möjligheter att intergreras i utbildning och arbetsliv. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever sin kompetens i det dagliga arbetet med nyanlända elever. Studiens frågeställningar är: Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin kompetens i sitt arbete med nyanlända elever? På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledare stärka sin kompetens kring nyanlända elever? I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerde intervjuer genomfördes med åtta studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet analyserades med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development av Patton och McMahon och SocioDynamic Counselling av Peavy. Resultatet visar att genom praktisk erfarenhet och interaktion med nyanlända elever har studie- och yrkesvägledarna kunnat lära sig om deras specifika behov och utmaningar. Informanterna upplever även att samtalsmetodik samt tydlig kommunikation som en viktig kunskap i vägledning med nyanlända elever. En viktig upptäckt var dock att det fanns en brist på resurser och möjligheter till kompetensutveckling inom vägledning av nyanlända elever. Detta begränsar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att uppdatera sina kunskaper och färdigheter för att bättre kunna möta behoven hos denna särskilda elevgrupp.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur förskollärare beskriver nyanlända barns sociala integration i förskolan, med fokus på språkutvecklande strategier. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Genom en kvalitativ ansats har två frågeställningar fokuserats: Hur förhåller sig förskollärarna till arbetet med flerspråkighet i relation till nyanlända barn? och Vilka strategier använder förskollärarna för att stödja flerspråkiga barns kunskapsutveckling? Resultatet visar vikten av att inkludera olika språk och kulturer i förskolan för att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla barn. Miljön ska uppmuntra till samtal och kommunikation på flera språk. Strategierna anpassas beroende på barnets språkliga nivå och behov. Resultatet visar utmaningar i arbetet med flerspråkighet, exempelvis språkbarriärer, kommunikationssvårigheter, missförstånd och anpassningar till förskolans rutiner och regler. Slutsatsen är att förskollärare behöver kunskaper och stöd i arbetet med flerspråkighet och kulturella skillnader, för att kunna bemöta familjerna på ett inkluderande och respektfullt vis.

Studien undersökte hur lärare arbetar språkutvecklande för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Enligt skollagen klassificeras förskoleklasselever som är nyanlända inte som nyanlända elever och har därför de inte samma rättigheter och tillgång till stöd som nyanlända elever. Studien omfattade fem intervjuer med lärare inom samma kommun och tre frågeställningar utformade de teman som undersöktes. Frågeställningarna berörde vilka praktiska arbeten som användes för språkutveckling hos förskoleklasselever som är nya i det svenska språket, hur kartläggning användes för de eleverna och hur lärare upplevde det språkutvecklande arbetet. Ramfaktorteorin användes för att undersöka de faktorer som påverkar den språkutvecklande undervisningen och dess innehåll.    Studiens resultat visade på att praktiska arbeten i hög grad fokuserade på att konkretisera information och förstärka budskap, vilket kunde ske med användning av bildstöd, konkret material och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). Bornholmsmodellen var ytterligare ett vanligt förkommande arbetssätt hos intervjupersonerna i syfte att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Språkbad förekom även som ett praktiskt arbetssätt för elever som är nya i det svenska språket, som i denna kontext handlade om att utsätta eleverna för språket och utvidga deras svenska ordförråd. Samtliga intervjupersoner kartlade eleverna med Hitta språket och Hitta matematiken, i enlighet med att det är ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklassen. Utöver den obligatoriska kartläggningen, kartlades inte elever som är nya i det svenska språket på sätt som avvek från resterande elever i klassen. Samtliga intervjupersoner upplevde att det fanns olika faktorer som påverkade deras arbete för språkutveckling för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Sådana faktorer var bland annat obligatoriska kartläggningsmaterial, tid, tillgång till personal och resurser, gruppsammansättning och placering av eleverna i klassrummet. Studiens resultat visar på att de praktiska arbetssätt som intervjupersonerna i studien använde för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket inte speglar det ledande forskningen inom språkutveckling. Det kan ifrågasättas om förskoleklasselever som är nya i det svenska språket får det stöd som de är i behov av, vilket kan bero på att de exkluderas från definitionen av nyanlända elever.

Abstract The purpose of the study is to contribute further knowledge about preschool teachers' didactic choices when they plan and implement teaching in of sustainability and more precisely shed light on how preschool teachers adapt their work to promote newly arrived children's knowledge of sustainability. Eight preschool teachers from four preschools participated in the study. To get answers to the purpose of the study, the method structure telephone / zoom interviews was used. To analyze the interview material, a thematic / qualitative analysis was used as a research method. The results from the interviews show that preschool teachers are aware of the importance of sustainability development in children. When it comes to using picture books, the results show that preschool teachers do not use the multicultural possibilities that children's picture books offer to highlight different alternatives of sustainability education. The study also shows that some preschool teachers believe that they need competence development, while others believe that they do not need special knowledge to teach the newly arrived children about sustainability.

Inkludering är ett nyanserat och mångfacetterat område som är väldigt aktuell i dagens mångkulturella samhällen. De stora flyktingvågorna som inkommit till Sverige har medfört stora förändringar i landet, inte minst för det svenska skolsystemet. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, sammanställa och analysera forskning som kännetecknar nyanlända elevers möjligheter till inkludering med fokus på lågstadiets f-3 i den svenska grundskolan. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte användes tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om inkludering av nyanlända elever i den svenska grundskolan? Hur framställs inkludering i forskningen? Vilka strategier förinkludering framställs i forskningen? Tio vetenskapliga artiklar identifierades genom noga formulerade urvalskriterier, sökord och sökordskombinationer genom användandet av två databaser. Dessa artiklar användes sedan för att kartlägga forskningen genom djupläsning och kodning. Resultatet visade att goda förutsättningar behövs för nyanlända elever för att de ska kunna börja om på nytt och kunna utvecklas till kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Forskningsfältet visade att kvalitativa tillvägagångssätt och analysmetoder används frekvent och att flertalet studier använt sig av intervjuer för att empiriskt undersöka hur nyanlända elever inkluderas i den svenska grundskolan. Begreppet rumslig inkludering betonas då forskningen visar på att man placerar nyanlända elever i förberedelseklasser för att senare inkluderas i ordinarie klasser och undervisning trots språkliga och kunskapsmässiga svårigheter. Resultatet av denna forskning visar att det idag saknas interkulturell och språklig kompetens hos skolpersonal och skolledning samt en enhetlig strategi för att bemöta nyanlända elevers emotionella, språkliga och kunskapsmässiga behov.

Abstract Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka elevers upplevelse av demokratiundervisningen i samhällskunskap? Problem: Effekten det kan ha på hur man blir en delaktig demokratisk medborgare i framtiden. Metod: De ämnesrelaterade sökorden genererade via olika databaser tillförlitliga vetenskapliga artiklar, avhandling med mera för att sammanställa ett resultat. Resultatet: Elever upplevde att demokratiundervisningen hade positiva samt negativa upplevelser, där mycket berodde på lärarna sätt att undervisa, att undervisningen påverkade deras upplevelse av skolans värdegrund. Slutsats: Elever upplevde positiva och negativa upplevelser i deras demokratiundervisning i samhällskunskap. Vidare forskning behövs för att utvecklas och undersöka hur elever upplever demokratiundervisningen i samhällskunskap, för att kunna granska utvecklingen samt vidare arbeta med att utveckla om det inte blivit förbättringar.

Det svenska utbildningsväsendet står inför stora utmaningar att hitta sätt för att pedagogiskt och socialt inkludera nyanlända elever och se till att de får en likvärdig utbildning, som de enligt lagstiftning har rätt till. Frågor som rör nyanlända elevers utbildning har börjat höras mer i den allmänna skoldebatten. Många rapporter har visat att nyanlända elever inte får den utbildning som de har rätt till. Arbetets syfte är att undersöka nyanlända elevers upplevelser av sin skolgång på gymnasiet. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att klara kunskapskraven på nationella program? Vilken form av stöttning anser eleverna vara viktig på Språkintroduktion för vidare studier på nationella program? Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna har analyserats med kopplingar till sociokulturell teori samt specialpedagogiska perspektiv. Studien visade på olika framgångsfaktorer för att lyckas med kraven på nationella program. Framgångsfaktorer som framkom i undersökningen var vikten av att känna en tillhörighet i skolan för att kunna ha förmågan att studera. Det visade sig också att stöttning i form av att läraren erbjuder mallar, modeller och ramar i sin undervisning var positivt. Att eleverna fick visa sina kunskaper på sitt starkaste språk (translanguaging) och muntligt ansågs även det positivt för eleverna. Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt visade sig ha en avgörande betydelse för nyanlända elevers möjlighet att klara kraven på de nationella programmen samt att eleverna behöver mer tid för sina inlämningsuppgifter. Min förhoppning med studien är att synliggöra vad som är framgångsfaktorer på de nationella programmen för att klara en gymnasieexamen