Detta examensarbete handlar om att få en ökad förståelse och kunskap om förskollärares upplevelser av nyanlända familjer i den svenska förskoleverksamheten.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med några förskollärare i en förskola med många nyanlända barn, har jag undersökt hur de upplever mötet med nyanlända familjer i den svenska förskolan.Resultatet visar att de upplever mötet som lärorikt och spännande men även komplext. Kulturkrock gör att förskollärarna får utveckla och anpassa verksamheten. Att se på förskolan som en plats för integration för de nyanlända familjerna är viktigt anser respondenterna i studien. Man försöker samtidigt arbeta med inflytande och delaktighet från olika kulturer. I studien kopplas detta ihop med vilka rättigheter som finns i läroplanen för barn och vårdnadshavare att kunna påverka förskolans verksamhet. / This study examines to get an increased understanding and knowledge of pre-schools teachers experience about newly arrived families in the Swedish pre-school.By using semi-structured, qualitative interviews with some working educators in a pre-school with many new arrived children, I have examined how they experience the meeting of new arrived families in the Swedish pre-school.The result shows they experience the meeting as exciting and educational but also complex. To avoid a clash of cultures the teachers for pre-school needs to develop and adapt the pre-school. It´s important to look on the pre-school like a place for integration for the new arrived families consider the respondents in the study. The teachers also try to work with influence and participation from different cultures. The study will connect with which rights contained in the pre-school curriculum for children and parents to affect the pre-school.

Syftet med denna studie var att undersöka några konstruktioner utav förskolechefers beskrivningar av erfarenheter och strategier i mottagandet av nyanlända familjer i förskolan. Till detta syfte formulerades fyra frågeställningar: Vad för konstruktioner framträder i förskolechefernas beskrivningar kring mottagandet av nyanlända familjer? Vad för möjligheter/svårigheter visar sig i dessa konstruktioner? Vilka förutsättningar ger förskolecheferna förskollärarna i arbetet med mottagandet av nyanlända familjer? Hur garanterar förskolecheferna att förskollärarna har den kompetens som behövs för att kunna genomföra mottagandet på ett professionellt sätt? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes tre kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer med hjälp av en blandning av semistrukturerade och ostrukturerade frågor. Den teori som legat till grund för denna studie är det socialkonstruktionistiska perspektivet för att få en bild på förskolechefernas egna beskrivningar av erfarenheterna. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sorterades så att fyra teman blev synliga. Resultatet visade på att förskolecheferna upplevde att mottagandet av nyanlända familjer bjöd in till en större mångfald i förskolorna där pedagoger och barn utmanas i deras egna tankar och värderingar. Däremot visade resultatet även att organiseringen av mottagandet är bristfällig och att pedagogerna ute i verksamheterna saknar kompetens. Trots många år av invandring till Sverige finns det fortfarande en hel del utvecklingsområden.

Preschool is seen as an important integration arena for newly arrived families with young children. The reception of newly arrived families has for a long time been unevenly distributed in the country with a strong concentration on metropolitan areas and larger cities. Consequently, previous research on integration of newly arrived families in Swedish preschools has been conducted in multicultural urban areas. However, since 2015, the number of newly arrived children in rural municipalities has increased. For that reason, it is relevant to also pay attention to how integration is achieved (or challenged) in a rural context. In this study, I examine how preschool practitioners at three rural preschools experienced receiving newly arrived families in 2015/2016. For many of these practitioners, working with linguistic and cultural diversity was at the time a new experience. Therefore, I have been able to study practitioners' narratives about the first steps towards integration and inclusion. Data was generated through focus-group interviews. With integration (Penninx 2019) and inclusion (Petriwskyj 2014) as theoretical starting points, the narratives were analyzed through Bakhtin's theory of dialogism. The findings are presented in two research papers: one that explores integration processes in relation to the migrant parents, and one that focus on the children's inclusion in preschool. The results show that the practitioners describe a change in terms of moving from a monologic to a dialogic stance in relation to the parents and the children. As regards the parents, the dialogic stance meant that the practitioners acknowledged the importance of meeting and discussing differences in experiences and perspectives with the parents. The dialogic encounters, in turn, led to enhanced confidence among the practitioners in facing "otherness", at the same time as they resulted in cultural reflexivity regarding the practitioner’s own practices and values. As regards the children, the dialogic stance resulted in a critical examination of existing practices, and led the practitioners to reformulate their sense of preschool "normality". This, in turn, enhanced their flexibility in adjusting preschool’s daily routines and practices in accordance with the needs of the children. In sum, the study demonstrates that a dialogical approach is a prerequisite for integration. / Förskolan ses som en viktig integrationsarena för nyanlända familjer med små barn. Mottagandet av nyanlända familjer har under lång tid varit ojämnt fördelat i landet med en starkt koncentration till storstadsområden och större städer. Följaktligen har tidigare forskning om integration av nyanlända familjer i den svenska förskolan genomförts i urbana områden som präglats av språklig och kulturell mångfald sedan länge. Sedan 2015 har dock antalet nyanlända barn i landsbygdskommuner ökat. Därför är det relevant att även uppmärksamma hur integration åstadkoms (eller utmanas) i en landsbygdskontext. Det gör jag i denna studie genom att undersöka hur pedagoger på tre landsbygdsförskolor har erfarit att ta emot nyanlända familjer under 2015/2016 och därefter. För många av pedagogerna var det en ny erfarenhet att under denna period ta emot och arbeta med barn och föräldrar som migrerat till Sverige. Jag har därför kunnat studera pedagogernas berättelser över de första stegen mot integration och inkludering. Berättelserna samlades in genom fokusgruppsintervjuer. I studien kombineras olika teoretiska ingångar. Studien utgår från Penninx (2019) teori om integration men knyts även till teorier om inkludering i utbildningssammanhang (Petriwskyj 2014). Därutöver används Bakhtins (1981) dialogism-teori för att synliggöra integrations- och inkluderingsprocesser som kommer till uttryck i pedagogernas berättelser. Resultaten presenteras i två forskningsartiklar: en som utforskar integrationsprocesser i relation till de nyanlända föräldrarna och en som fokuserar på barnens inkludering i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna beskriver en process som kan tolkas som en rörelse från ett monologiskt till ett dialogiskt förhållningssätt i relation till föräldrarna och barnen. När det gäller föräldrarna, innebar det dialogiska förhållningssättet att pedagogerna insåg vikten av att mötas och diskutera skillnader i erfarenheter och perspektiv med föräldrarna. De dialogiska möten som utvecklades ledde i sin tur till en ökad säkerhet hos pedagogerna att möta det "okända" som föräldrarna representerade, samtidigt som det resulterade i ökad kulturell reflexivitet avseende pedagogernas egna praktiker och värderingar. När det gäller barnen, resulterade det dialogiska förhållningssättet i att pedagogerna började kritiskt granska befintliga praktiker och omformulera sin känsla för förskolans "normalitet", vilket i sin tur ökade deras flexibilitet att anpassa förskolans rutiner och praktik i enlighet med barnens behov. Sammanfattningsvis visar resultatet att ett dialogiskt förhållningssätt är en förutsättning för integration.

Sammanfattning  Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd arbetar med nyanlända familjer, samt hur socialsekreterare upplever sina förutsättningar att kunna stödja klienterna inom den organisation som de verkar inom. Studien genomfördes med kvalitativ metod där fem socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd intervjuades, där samtliga hade erfarenhet av att jobba med nyanlända familjer. Insamlad empiri bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med stöd av teorierna handlingsutrymme och socialt stöd. Resultatet från studien visade att socialsekreterares arbete med nyanlända familjer bestod av att bevilja ekonomiskt bistånd samt tillhandahålla samhällsinformation till klienten. Samverkan upplevdes av socialsekreterarna fungera mellan de olika enheterna inom den egna organisationen såväl som med andra aktörer. Däremot upplevdes samverkan med Arbetsförmedlingen som bristfällig, särskilt avseende nyanlända klienter med mer omfattande stödbehov. Socialsekreterarna önskade att samhället i stort behöver arbeta med det sociala perspektivet genom att forma insatser där fokus inte enbart ligger på att arbeta mot självförsörjning, utan att arbeta mot att stödja och möta klientens behov. Uppsatsens slutsats var att socialsekreterare på ekonomiskt bistånd upplever att nyanlända familjer är en mångfacetterad klientgrupp med olika förutsättningar och behov. Socialsekreterare på ekonomiskt bistånd utgör en viktig funktion för att tillhandahålla nyanlända familjer försörjningsstöd och samhällsinformation. Trots omfattande lagstiftning och riktlinjer som måste följas, ger socialtjänstlagen socialsekreterare handlingsutrymme att fatta individuella beslut utifrån klientens situation. / Abstract  The purpose of this study was to investigate how social workers in financial assistance work with newly arrived families, as well as how social workers perceive their conditions to be able to support the clients within their organization. The study was carried out using a qualitative method by interviewing five social workers in financial assistance, all of whom had experience of working with newly arrived families. Empirical data was processed and analyzed applying qualitative content analysis coupled with the theories discretion and social support. The results showed that social workers provide financial assistance and social information to the clients. Cooperation was perceived by the social workers to function between the various units within their own organization as well as with other actors. Although, cooperation with the Swedish Public Employment Service was perceived as lacking, especially regarding newly arrived clients with more extensive support needs. The social workers wished that society at large need to consider the social perspective by shaping efforts where the focus is not solely on working towards self-sufficiency, but working towards supporting and meeting the client's needs. The conclusion of this study was that social workers perceive newly arrived families as a multifaceted clientele, with different capacities and needs. Social workers within financial assistance form an important function in providing newly arrived families with livelihood support and community information. Despite extensive legislation and guidelines that must be followed, the Social Service Act provides social workers discretion to make individual decisions based on the client's situation.