Abstract An assessment of current status of nine-year-old plantations and follow-up on the survival of planted seedlings. Statistical analysis of inventories carried out on the same stands one, three and nine years after regeneration planting.

Med anledning av ökade klimatförändringar och ungdomars växande oro inför framtiden är syftet med detta arbete att undersöka hur läroplanens miljöperspektiv kan implementeras inom ramen för svenskämnet på gymnasiet. Ekokritik är ett begrepp som fått allt större utrymme inom litteraturvetenskapen och som erbjuder verktyg för att analysera hur litteratur speglar och påverkar vår relation till naturen. Eftersom skönlitteratur är en central del av svenskämnet är det intressant att undersöka möjligheten att med hjälp av ekokritik implementera läroplanens miljöperspektiv i svenskundervisningen. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett ekokritiskt perspektiv analyseras Flugornas herre av William Golding och Den gröna cirkeln av Stefan Casta. Därefter görs en didaktisk analys utifrån receptionsteorier och läroplanens skrivelser om miljö och hållbar utveckling. Litteraturanalysen resulterade i tre olika teman: Naturen som ett hot mot människan, Naturen som nödvändig för människan och Naturen som människans ägodel. Dessa teman kan kopplas till en antropocentrisk respektive ekocentrisk natursyn där människan antingen anser sig ha rätt att styra över naturen eller anser sig vara en del av naturen. Den didaktiska analysen synliggör olika möjligheter att använda verken inom ramen för svenskämnet för att implementera miljö- och klimatfrågor.

Arbetsgivarattraktivitet har visat sig ha en betydande roll för arbetsengagemang i sinhelhet. På grund av dagens konkurrensutsatta samhälle har därför arbetet med employerbranding blivit allt viktigare för arbetsgivare, samtidigt som behovet av att säkerställamedarbetarnas arbetsengagemang kvarstår. Syftet med denna studie är att undersöka hurheltidsanställda tjänstemän uppfattar employer attractiveness, samt vilken av de femfaktorerna av employer attractiveness som bäst predicerar de tre dimensionerna iarbetsengagemang. För att samla in data användes två digitala enkäter som mätverktyg.Dessa var baserade på den svenska översättningen av Employer Attractiveness Scale (EmpAt) och den förkortade versionen av Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). Enkäten besvarades av 92 respondenter, och tre multipla regressionsanalyser visade att medelvärdet mellan faktorerna eller employer attractiveness som helhet generellt inteskilde sig. Samt att alla faktorer av employer attractiveness överlag uppfattadesbetydelsefulla. Resultatet visade också att faktorn medarbetarens intresse förarbetsgivaren var den faktorn i employer attractiveness som bäst predicerade samtligadimensioner av arbetsengagemang.

While it is not the most abundant greenhouse gas, a significant portion of the greenhouse effect is caused by methane. The amount of methane in the atmosphere is increasing, indicating that there is a continuous source of methane to the atmosphere. One significant source of methane is freshwater lakes, even though they cover only a small portion of the Earth’s surface. Because of this, it is important to monitor methane fluxes from lakes in order to understand the processes which affect the magnitude of these fluxes. Methane is produced in the sediment at the bottom of the lake, and transported through the water by ebullition, diffusive flux, storage flux, or plant mediated emission. This study looked to examine the amount of methane transmitted to the atmosphere by these processes on Lake Erken in eastern Sweden. Using the eddy covariance method, we can study the methane flux with good spatial and temporal resolution. Regular sampling of lake water, both from the surface and depths of 5 and 10 meters, also helps us to understand the amount of methane dissolved in the lake. These measurements can help us to better understand the transfer velocity, or the efficiency of the exchange between water and air, as well as the amount of methane transported from lakes to the atmosphere. Water sampling showed that there is very little variation in methane concentration between different parts of the lake. Concentrations at four surface locations are nearly identical. These surface measurements are also similar to concentrations at different depths. Over time, the concentrations generally stayed the same, with isolated high and low concentration events. The amount of methane emitted by the lake was studied with the lake divided into a shallow water area, and a deep water area. The magnitude of fluxes from both areas was very similar, but the area of shallow water had a higher total flux. The fluxes were well correlated with wind speed; higher fluxes coming during times with higher wind speed. This relates well to the transfer velocity theory, and the bulk flux approximation. However, there was no clear diurnal cycle in methane fluxes. The fluxes during the night were similar to daytime fluxes. Atmospheric pressure also had an impact on fluxes, with greater fluxes coming at times of lower pressure. A large seasonal variation was clear. More methane escaped the water in autumn and winter than in spring or summer. This is due in part to the fluxes from when the lake freezes over/thaws and the water in the lake turns over, bringing methane rich water from the lake’s bottom to the surface. As expected, the waterside concentration of methane also had a strong correlation with the fluxes. The main conclusions of this study are: 1) Methane fluxes are variable with wind speed, waterside concentrations, and the seasons 2) Water depth and diurnal cycles do not affect methane fluxes as strongly. Keywords: methane, transfer velocity, flux, waterside concentration, eddy covariance

<p>Abstract</p><p>The aim of the present study was to investigate if and how pre-school teachers reach the objectives in the national curriculum concerning the environmental issues.</p><p>Another angle of this study is to find out if there are any involvement amongst the preschools regarding the environmental issues and if the teachers encourage the children to join in and make them a part of discussion.</p><p>I have randomly chosen 10 preschools throughout Sweden and interviewed one staff-member from each school. Most of the preschools were well aware of the goals to follow according to the national curriculum.</p><p>After comparing the answers my conclusion is that preschools act quite differently concerning environmental issues. Some worked almost exclusively with the children involved. Others occasionally involved the children whereas a few didn’t include the children at all.</p><p>In every case the teachers would want to dedicate more time to environmental issues. However, lack of time is one big reason they can’t do that. Many of the teachers wanted to learn more about how to best educate and involve the children.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö. Jag vill även se om det finns intresse och engagemang för miljövård i förskolan och om detta utförs tillsammans med barnen.</p><p>Jag har intervjuat tio förskolelärare på tio slumpvis utvalda förskolor runt om i Sverige och de flesta var väl medvetna om det mål som står att följa i Lpfö 98.</p><p>Det arbetades ganska så olika då det gäller miljövård i förskolan, vissa arbetade mycket med miljö tillsammans med barnen i verksamheten, andra arbetade desto mindre eller i princip nästan inget alls.</p><p>Det fanns intresse hos samtliga pedagoger att arbeta mer med miljö men pga av tidsbrist blir det svårt för personalen att hinna med. De skulle även vilja ha mer utbildning inom ämnet, detta för att lättare veta hur man skall arbeta med miljö i förskolan tillsammans med barnen.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bemötande, kommunikationen och omvårdnad kring patienter vars språk inte hanteras av sjuksköterskan. Metod: En deskriptiv intervjustudie genomfördes med sju sjuksköterskor på kirurgiska vårdavdelningar på ett universitetssjukhus för att kunna beskriva sjuksköterskors upplevelser som svarade på studiens syfte. Materialet analyserades deduktivt i enlighet med Graneheim&amp; Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Respondenterna upplevde att kommunikationssvårigheter beroende på språkliga skillnader ofta leder till problem efter första mötet med patienten, som information kring vården som bedrivs, utförande av omvårdnadsåtgärder och patientens möjlighet att delta i sin egen vård. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden kring patienter som de ej delar språk med påverkas negativt, patientdelaktigheten och autonomin kränks och att en mer generös rutin kring tolkanvändning behövs. Det förekommer dock att en kreativ inställning påverkar förmågan att kommunicera positivt. / Purpose: To investigate nurses' experiences of how communication influence the nursepatient relationship, care and nursing with a patient whose languageisn’t handled by the nurse. Method: A descriptive interview study was performed on seven nurses in the surgical care units on a university hospital to describe nursesexperiences to answer the purpose of the study in detail. The material was analyzed deductively according to Graneheim&amp;Lundmans qualitative content analysis (2004). Results: Respondents urged that communication difficulties due to language differences often lead to problems after the first meeting with the patient, as information on health care conducted, the performance of nursing interventions and patient the opportunity to participate in their own care. Conclusion: Nurses experienced that care about the patientsthey do not share the language with to be negatively affected, patient participation and autonomy was violated and that a more generous routine with interpreters is needed. There is however, that a creative approach affects the ability to communicate positively.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort problem som drabbar människor i hela världen. Våldet mot kvinnor är det vanligaste våldet och var tredje kvinna är eller har blivit utsatt för våld. Hälso-och sjukvården har ett ansvar att identifiera dessa utsatta kvinnor för att upptäcka våldet och kunna erbjuda hjälp. Syfte: I den här studien var syftet att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor frågar om våld i nära relationer till kvinnliga patienter. Studien undersökte även vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor att ställa frågan om våld och deras bemötande av våldsutsatta kvinnor. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och data samlades in med en enkätundersökning. Det var 46 sjuksköterskor som deltog från två vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Svarsfrekvensen var 65 %. Resultat: En majoritet av sjuksköterskorna ställde sällan eller aldrig frågan om våld i nära relationer till kvinnliga patienter. Tidsbrist, okunskap, kommunikationssvårigheter och svårigheter att få tillgång till enskildhet var faktorer som påverkar ifall frågan ställs eller inte. Det var 65 % av sjuksköterskorna som upplevde att de i viss mån vet hur det ska bemöta en våldsutsatt kvinna. Att ha frågan om våld i nära relationer som standardfråga i ett inskrivningsformulär, ha mer tid för patienten samt få mer utbildning i ämnet skulle enligt sjuksköterskorna öka chanserna för att frågan skulle ställas. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien frågade i liten utsträckning kvinnliga patienter om våld i nära relationer. Därmed missade de sannolikt flertalet utsatta kvinnor. Bättre rutiner på avdelningen skulle troligtvis öka chansen att sjuksköterskor skulle ställa frågan om våld i nära relationer. Till exempel vid ankomstsamtal, så som att ha en fråga om våld i inskrivningsformuläret och att ha samtal utan att patientens anhöriga är närvarande. Förändrade arbetsrutiner som minskar tidspress i arbetet och mer utbildning om våld i nära relationer kan möjligen påverka att fler frågor om våld ställs. / Background: Intimate partner violence, IPV, is a major problem that affects people worldwide. Violence against women is the most common violence and every third woman is or has been a victim of violence. Health services have a responsibility to identify these women and detect violence and offer to help. Aim: The aim of this study was to investigate the frequency of nurses asking about intimate partner violence to female patients. The study also investigated different factors that influenced the meeting with the female patient. Method: A quantitative cross-sectional study with data collected from a questionnaire. There were 46 nurses that attended from two patient wards at the Akademiska sjukshuset in Uppsala. The response rate was 65%. Results: Nurses did rarely or never ask female patient about intimate partner violence. Lack of time, lack of knowledge, communication difficulties and access to privacy were factors that influence whether the question were asked or not. Nurses felt that they some how knew how to respond to the victims of the violence. If the question of intimate partner violence was a standard question in the enrolment form and the nurses were offered more education, the chances are that nurses would ask the questions about intimate partner violence more often to female patients. Conclusion: Nurses in this study didn't or rarely ask female patients about intimate partner violence. Because of that they probably missed out of finding several women that are victims. Better routines at the department during the enrolment, as having the question about intimate partner violence in the enrolment form but also having a private conversation, would probably increase the chances of asking question about intimate violence. Changed routines in the working environment that decrease stress but also offer more education in intimate partner violence could hopefully increase the possibility to ask more questions about intimate partner violence.

Bakgrund: Vårdmiljön har alltid varit i fokus vid alla vårdsammanhang, men vårdmiljön har samtidigt aldrig fått den bemärkelsen som den borde få och den relationella vårdmiljön har fått en viktig roll för patienternas upplevelse av både hälsa och välbefinnande. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en god vårdmiljö, men upplever patienterna en vårdmiljö som god? Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av vårdmiljön i ljuset av det relationella perspektivet. Metod: Är en litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes. Resultat: Visar att det finns ett antal faktorer som påverkar patienterna. Dessa faktorer utgår ifrån bevarandet av värdighet, trygghet, autonomi, delaktighet, kontinuitet, tillit och tillgänglighet i en relationell vårdmiljö. Slutsats: Medmänsklighet i den relationella vården är en avgörande faktor för patienternas trygghet och välbefinnande. / Background: The healthcare environment has always been the focus of all health care settings, but the health care environment while never got the sense that it should get and the relational care environment has had an important role in the patients ' experience of both health and well-being. Problem: The nurse has an important role in creating a good care environment, but patients experience a healthcare environment as well? Purpose: is to describe patients` experience of care environment in the light of relational perspective. Method: a literature study with qualitative approach with a descriptive synthesis.    Results: Shows that are a number of factors that affect patients. These factors are based on the preservation of the dignity, security, autonomy, participation, continuity, trust and availability in a relational environment. Conclusion: Humanity in the relational care is a crucial factor for the patients' safety and well-being.

Sammanfattning En lägre grad av upplevd trivsel vid universitet är ett relativt vanligt fenomen bland studenter, som kopplas till bland annat psykisk ohälsa, stress och dåliga betyg. Syftet med föreliggande studie var att belysa studietrivseln bland olika klasstorlekskategorigrupper som uppger sig att vara i genomsnitt extroverta. Frågeställningar relevanta för att besvara syftet var: Finns det en skillnad i genomsnittligt självskattad studietrivsel mellan olika klasstorlekskategorier? Går det att predicera studietrivsel beroende på antalet studiekamrater en student läser tillsammans med? Finns det en korrelation mellan studietrivsel och till vilken grad individen har ett stort socialt nätverk? Finns det ett positivt samband mellan personlighetsdraget extraversion och storleken på det sociala nätverket? I studien användes en webb-enkät som deltagarna fick besvara via en länk på Facebook. I studien deltog 100 deltagare, varav 66 kvinnor, 32 män och 2 "icke-binär".  Enkäten bestod av fyra delar med fyra olika mätinstrument – självskattad studietillfredställelse/studietrivsel påståenden användes för att mäta deltagarens upplevda trivsel med sin studiesituation, Socialt nätverk (AVSI - Availability of Social Integration Questionnaire) användes för att mäta antalet studiekamrater i klassen som deltagaren kände sig ha socialt stöd ifrån i klassen, och Extraversionsskalan ifrån (TIPI- The Ten Item Personality Inventory) användes för att mäta deltagarens grad av personlighetsdraget extraversion. Resultatet visade att studiens stickprov i högre grad hade personlighetsdraget extraversion. En ANOVA för oberoende mätningar indikerade att det fanns en signifikant skillnad i självskattad studietrivsel mellan klasstorlekarna. Korrelationsanalys indikerade att det fanns en koppling mellan studietrivsel och socialt nätverk. Regressionsanalys visade att klasstorlek var prediktor för studietrivsel. Endast 7,3 % av variansen i studietrivsel kunde förklaras av variansen av prediktor-variabeln klasstorlek, vilket är lite. Studiens resultat indikerar att studenter trivs mer i somliga klasstorlekar än i andra. / Abstract A lower degree of experienced satisfaction is a common phenomenon among university students and is associated with negative outcomes like mental problems, stress and poor grades. The aim of this study was to investigate self-reported study satisfaction amongst students in different class size categories, which in average reports themselves as extrovert, at different universities across Sweden. The four questions that this study intended to answer were: Is there a difference between students' average study satisfaction depending on the class size? Can study satisfaction be predicted depending on class size? Is there a correlation between study satisfaction and the number of friends that the student perceives he or she have in the class? And is there a positive correlation between the personality trait extraversion and the number of friends that the student perceives he or she have in his/hers social network? The study was a quantitative web -survey that participants answered via Facebook. The study involved 100 participants, 66 women and 32 men and 2 "non-binary". The survey was composed of three parts consisting of three separate measuring instruments – Study satisfaction Questionnaire was used to measure the participants’ sense of study satisfaction, Availability of Social Integration Questionnaire (AVSI) measured the participants’ quantity of classmates in the class and Ten Item Personality Inventory (TIPI) was used to estimate the personality trait extraversion.   The results show a correlation between the personality trait extraversion and social network. The regression showed that class size is a predictor for study satisfaction for students. Only 7,3 % of the variance in study satisfaction could be explained by the variance of the variable class size, which is not much.  The study's results show that in some class sizes students feel more study satisfaction then in others.

Vi har undersökt hur Scandinavian Airlines Systems (SAS) årsredovisningar kanstuderas utifrån ord respektive siffror och vilket av de två som ger bäst informationför en extern intressent. Vidare har vi studerat hur väl redovisningen överrensstämmermed företagets situation. I studien har nyckeltal och analysmetoden Content analysisanvänts för att studera siffror i årsredovisningen, medans stycket ”VD har ordet” stårtill grund för analysen av text. Vårt syfte med uppsatsen är att bidra med kunskap omhur årsredovisningar kan användas av externa intressenter, det vill säga hurårsredovisningar kan belysa ett företags situation utifrån olika perspektiv.Studien bygger på både en kvalitativ och en kvantitativ metod på grund av uppsatsensuppdelning mellan att studera siffror samt tolka text. Vidare har en abduktiv processanvänts, det vill säga att teori och empiri har skapats i växelverkan. Endastsekundärdata har använts då vi har studerat SAS årsredovisningar mellan år 1992 tillår 2008.Vi har i studien kommit fram till att det bästa sättet för en extern intressent att förståett företags situation är att utföra en analys som kombinerar flera olika metoder, därnyckeltal och nyckelord fungerar som indikatorer medans tolkning av text ger endjupare förståelse för företaget. Vi har även funnit att redovisningen inte alltidstämmer överrens med företagets situation. Detta beror på att siffror endast gerindikationer på problem men inte visar orsakerna till dessa. Ytterligare är en text oftasubjektiv och beror även på läsarens tolkningsförmåga av den, vilket gör det svårareatt få en korrekt bild av företagets situation.