<p>Abstrakt</p><p>I kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i Västerås 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig på sjukskrivna människor. Fem år senare startade Läkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i Västerås till 1996 då den avvecklades. Syftet med studien är att visa hur verksamheterna såg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes på landstingsarkivet i Västerås. Man fick bidrag från Försäkringskassan till verksamheterna. Både arbetsgivare och deltagare visade goda resultat. Man kände plötsligt ett välbefinnande och fick en bättre livskvalitet efter kurserna. Många kunde återgå till sina jobb och man kände förmågan att ta ansvar för sina liv. Verksamheten LOM avvecklades 1996. Anledningen var att man inte kunde komma överens om vilken instans som skulle ha ansvaret för LOM. Utifrån ett uppdrag som Beställarkansliet fick blev det klart att LOM inte skulle finnas kvar ekonomiskt hos landstinget. LOM skulle flyttas där det organisatoriskt hörde hemma. Man kom aldrig överens om var det var någonstans. Kort därefter avvecklades LOM.</p>

<p>Medlare- Är du kompetent, rättrådig samt opartisk?</p><p>En kvalitativ studie kring lekmannamedlare respektive tjänstemedlare</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka tre regionsamordnares erfarenheter av funktionen lekmannamedlare och tjänstemedlare kring deras medlingsuppdrag. Uppsatsens fråge- ställningar var följande: – Lever lekmannamedlaren respektive tjänstemedlaren upp till begreppen, kompetent, rättrådig samt opartisk? Den tredje frågeställningen är – Vad är den specifika skillnaden mellan lekmannamedlare respektive tjänstemedlare kring ett medlingsuppdrag? Empirin består av kvalitativa forskningsintervjuer med tre region- samordnare. Dessa ansvarar för olika medlingsverksamheter. En ansvarar för lekmannamedlare, en verksamhet består av tjänstemedlare samt den tredje regionsamordnaren ansvarar över både lekmannamedlare och tjänstemedlare. Detta urval av respondenter valdes för att inte ett visst perspektiv skulle sätta sin prägel på studien. Tolkningsramen består av de tre begreppen kompetent, rättrådig samt opartisk, därtill tidigare forskning och teorier. Resultatet indikerar att lekmannamedlaren är mer opartisk än tjänstemedlaren. Resultatet visar vidare att den specifika skillnaden är att en tjänstemedlare som regel är anställd av socialtjänsten. Tjänstemedlaren är mer styrd av formella lagar och regler, en lekman upplevs vara friare.</p><p>Nyckelord: Medling, lekmannamedlare, tjänstemedlare, kompetent, rättrådig, opartisk</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Under 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Hur följdes det behandlingsarbetet upp innan implementeringen av instrumentet? Vad har föranlett att enheten beslutat att införa det nya behandlingsinstrumentet Y-OQ 2.0? Vilka möjliggörande eller hindrande faktorer har föregått implementeringsarbetet av instrumentet? Vilka negativa eller positiva faktorer framkommer i det praktiska handhavandet och tillämpningen av instrumentet? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer ur personalgruppen i den aktuella verksamheten. Tolkningsramen utgörs i huvudsak av implementeringsteori. Resultatet visar att personalen har en positiv inställning till arbetet med instrumentet. Man har inte tidigare arbetat utifrån strukturerade utvärderingsmetoder i form av instrument eller manualer och en majoritet av respondenterna ser behovet av utvärdering i verksamheten. Hindrande faktorer under implementeringen visar sig främst i att man upplever utbildningen som något bristfällig och att man inte heller fått någon handledning kring instrumentet. Detta har lett till osäkerhet kring användandet av detta liksom hur man ska använda de resultat som framkommer, vilket också visar på de praktiska svårigheter detta medfört. De möjliggörande faktorerna handlar till stor del om personalens positiva attityd och vilja att använda sig av det nya verktyget. I diskussionen förs resonemang kring implementeringens effekter på behandlingsverksamheten och instrumentets tillämpningsområde inom behandlingsarbetet.</p><p>Nyckelord: Implementering, implementeringsteori, behandlingsinstrument, Youth Outcome Questionnaire (Y-OQ 2.0), institutionsbehandling</p>

<p>Örebro Universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 61-90 p</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv</p><p>Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica</p><p>Handledare: Karlsson, Urban</p><p>Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?</p><p>Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser.</p><p>Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser</p>

<p>Earlier this year the Swedish migration board gave a part of their responsibility for the separated children to those municipalities that have signed an agreement with them, so that the children can get the best handling of their matters and also to lift the heavy pressure of the Swedish migration board. Our aim in this paper is to see how this division is made and which areas of responsibility they have. We want to see how this process is being handled in relation to these children’s rights, the Convention on the Rights of the Child and the Swedish law. To get the best information possible we used a qualitative method. We have in this study used reports written by voluntary organizations and the Swedish migration board. We have also used a few laws and interviewed people that have a central position in handling separated children. The study has shown that the Swedish migration board and the municipalities do not always fulfill the demands that the Convention on the Rights of the Child and the Swedish law require.</p> / <p>Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden. I studien har vi utnyttjat tidigare rapporter från frivilligorganisationer och Migrationsverket, lagar och har även intervjuat personer som har en central roll i hanteringen av de ensamkommande barnen. Studien har visat att Migrationsverket och kommunerna inte alltid uppfyller alla de krav som barnkonventionen och den svenska lagen ställer på dem.</p>

<p>We live in an information society where we are constantly surrounded by the "written" language and therefore the demands on the individuals writing are very high. One of the issues in many schools has been how to motivate the students writing. This undergraduate thesis involves motivation and the purpose this project is to investigate how different teachers motivate their students writing. For this purpose four teachers working at the same school (grade 4-6) were interviewed. Many of the theories from the theoretical section have been used in order to understand and analyse the information gained from the teachers.</p><p>Earlier research indicates that lack of motivation blocks learning while other scientists claim that children are seeking creatures by nature and motivation is not necessary. When it comes to writing, research indicates that it is nearly always the teacher who decides what the students should write and how the text should bee. Lpo 94 advocates student influence since education should confirm the students’ demands and conditions.</p><p>Judging from the result of the teachers’ interviews one can claim factors as boring writing assignments, unclear instructions, lack of imagination, decreasing reading aloud and too much influence by computers as some of the reasons for lack of motivation concerning students’ writing. This study further indicates that although the teachers working at the same school different strategies are used for motivating students writing. Some of the teachers use pictures in order to expound on their students imagination. Others give a beginning of a text so that the students can build on it and complete the story. A constantly recurring pattern is that the teachers don’t allow their students to decide what to write about in order not to create too much confusion. Many teachers claim that lack of time is also a big problem.</p> / <p>Vi lever i ett kunskapssamhälle, där vi är omringade av</p><p>skriftspråket. Det i sig ställer höga krav på den enskilda individen och dennes skrivförmåga.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara påverkar skrivandet.</p><p>Undersökningen är kvalitativ då jag för att nå mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lärare. Resultatet baserar sig på lärarnas utsagor.</p><p>Forskning visar att brist på motivation är ett hinder för inlärning samtidigt som det finns forskare som hävdar att barn av sin natur är sökande varelser, som inte behöver motiveras. När det gäller skrivning, visar forskning på att det nästan alltid är läraren som bestämmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 förespråkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgå från deras behov och förutsättningar.</p><p>Av resultatet framgår det att lärarna ser faktorer som tråkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist på fantasi, minskad högläsning och för mycket datoranvändning som anledning till att elever inte känner sig motiverade till att skriva. Resultatet av min undersökning visar även att lärare på samma skola använder olika strategier för att motivera elevers skrivande, bl. a. använder man sig av bilder för att eleverna ska utveckla ett beskrivande tänkande. Genom att låta eleverna skriva på berättelser, där inledningen är klar, hoppas lärarna att eleverna kommer i gång snabbare. En återkommande mönster, är att lärarna inte låter sina elever bestämma skrivämne.</p>

<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Tahoma; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1627421319 -2147483648 8 0 66047 0;} @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} h1 {mso-style-next:Normal; margin-top:12.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:3.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:14.0pt; font-family:Arial; mso-font-kerning:14.0pt; mso-ansi-language:SV;} h2 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV; layout-grid-mode:line; mso-bidi-font-weight:normal;} h3 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:3; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; color:black; mso-ansi-language:SV; mso-bidi-font-weight:normal;} h4 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:4; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; font-weight:normal;} p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:right dotted 453.1pt; font-size:10.0pt; font-family:Arial; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV; layout-grid-mode:line;} p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:10.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:20.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:30.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:40.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:50.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:60.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:70.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:80.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} span.MsoFootnoteReference {vertical-align:super;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; color:black; mso-ansi-language:SV;} p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} a:link, span.MsoHyperlink {color:blue; text-decoration:underline; text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:purple; text-decoration:underline; text-underline:single;} p.Ballongtext, li.Ballongtext, div.Ballongtext {mso-style-name:Ballongtext; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:8.0pt; font-family:Tahoma; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} span.BallongtextChar {mso-style-name:"Ballongtext Char"; mso-ansi-font-size:8.0pt; mso-bidi-font-size:8.0pt; mso-ascii-font-family:Tahoma; mso-hansi-font-family:Tahoma; mso-bidi-font-family:Verdana; mso-fareast-language:EN-US;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:1492866463; mso-list-type:simple; mso-list-template-ids:517357830;} @list l0:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:18.0pt; mso-level-number-position:left; margin-left:18.0pt; text-indent:-18.0pt;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} --><p>This paper will discuss the proposed reintroducing of a final degree in upper secondary school. In a public government inquiry that was released in March 2008 a proposal about reintroducing a final degree in upper secondary school was presented. A final degree has not been a part of the upper secondary school science 1968. Why was the system with a final degree abounded and why do the government want to reintroduce it?</p><p>Research in pedagogy has through the years presented numbers of theories about assessment. In last decades a great part of the discussion has been focused on formative assessment. In formative assessment the assessment is used as a pedagogy tool. The purpose is to help the student develop their learning process and to learn to work independently. The contrary to formative assessment is assessment which only purpose is to summarise and control the level of knowledge a student possesses.</p><p>The public government inquiry that led to abolish of a final degree in upper secondary school in 1968 shared many thoughts with theories about formative assessment. Forty years later the government has grown sick of all the formative assessment, which they think has led to a “muddled” school. The public government inquiry presented in 2008 wants to reintroduce a final degree and create a school where the student’s knowledge is orderly controlled and summarised.</p></p>

<p>The object of this paper is concerned with the subject youth and politics. The aim of the paper is to study what influence our today modern societies has between two social landscapes, Greece and Sweden and try to give an explanation to why young peoples political engagement is different in the two countries. To fulfil my aim of this paper I have used a few questions, these questions will give me an insight in how young people look at politics, what their interests are and if they feel that they can and ought to act political. The theoretical starting points I’ve used I’ve chosen with reflection to look at the social landscape we live in and its changes over time. I also want to see how it has affected people and the society. Within the framework of two historical processes I study development and trends in these two landscapes.</p><p>The study is a case study with background from an earlier study about young people’s political awareness and engagement at CEFOS Research centre in Göteborg. Were young people from 28 countries contributed. I have delimit my study to two countries from this research and tried to find out why the results were different in these countries by including perspective of the social landscape in which these young people live their every day life. The analysis is built on 18 interviews, which two of them were group interviews of five people. The results of my interviews matched the theories that I had selected and shows that the changes within the social landscape, also changes the individual apprehension and point of view, not only to the individual but also to the collective influence in society. The results is divergent in the two countries and my conclusion to this is that Sweden has been influenced by modernity for a long period while Greece is going through that process right now and still has a traditional way of thinking.</p> / <p>Denna uppsats behandlar ämnet ungdomar och politik. Syftet med denna studie är att studera vilken effekt vår tids samhällsutveckling har i två sociala landskap, Grekland och Sverige samt att försöka ge en förklaring till varför ungdomars politiska engagemang skiljer sig åt mellan länderna.</p><p>De frågeställningar jag behandlar ska ge mig en insikt i hur ungdomar ser på politik, vilket intresse de hyser och om de anser att de bör och kan agera politiskt.</p><p>De teoretiska utgångspunkterna jag använt mig av valde jag med reflektion att försöka se på det sociala landskapet vi lever i och dess förändringar över tid. Samt att se hur dessa har påverkat individen och samhället. Inom ramverket av två historiska processer studerar jag utvecklingen och trender i dessa två sociala landskap.</p><p>Studien är en fallstudie med bakgrund av en tidigare forskningsstudie om Ungdomars politiska medvetenhet och engagemang från CEFOS Forskningscentrum i Göteborg, där ungdomar i 28 länder medverkade. Jag har avgränsat mig till två länder i denna forskning och har försökt se varför resultaten skiljde sig åt mellan dessa genom att ta upp perspektiv kring det sociala landskapet som ungdomarna upplever sin vardag i. Analysen bygger på 18 intervjuer varav två gruppintervjuer på fem individer i var.</p><p>Resultaten av mina intervjuer stämmer bra in på de teorier jag valde att använda och visar att det sociala landskapets förändringar, även förändrar individens inställning och uppfattning om ens egna samt kollektivets påverkan i samhället. Resultaten skiljer sig åt i de olika länderna och min slutsats gällande detta utgörs främst av att Sverige under en längre period har genomgått en omvandling till ett mer modernt socialt landskap medan Grekland fortfarande genomgår processen till att bli modernt och har på så vis kvar många traditionella tankesystem.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>The purpose of the study was to examine, from the point of view of former research findings, what impact physical activity had on learning. I chose to make an explorative/inductive research, to get as much knowledge as possible from the studied presentation of problem, not to limit myself to a specific research theory. The result proved, that school personal and student experienced many positive effects from daily physical activities. The pupils were more pleased. There was more piece and quiet in the classroom. The ability of concentration increased. The social climate was more agreeable, and with this the developement of knowledge was inpacted. Most research scientists also talked about the importance of better self-reliance and good self-understanding as a result of physical activities. It was also mentioned, that the number of violation had decreased and that the results of the national test had improved. The conclusions were, that it was elementary that schoolboards considered, the alterations in Lpo- and Lpf 94 about daily physical activities, seriously. The leaders of the school area had to appropriate resources, that would make it possible for teachers, to make physical activities form an integral part of many subjects. To sum up, learning was impacted positively by physical activities, even if the reported results showed that further research would be needed.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med studien var, att utifrån tidigare forskning, undersöka vilken påverkan fysisk aktivitet hade på lärande. Jag valde att göra en explorativ/induktiv undersökning, för att hämta så mycket kunskap som möjligt från det studerade problemområdet och inte begränsa mig till en specifik undersökningsteori. Resultatet visade, att skolans personal och elever upplevde många positiva effekter av daglig fysisk aktivitet. Eleverna var gladare. Det var lugnare i klassrummet. Koncentrationsförmågan ökade. Det sociala klimatet var behagligare, och med det påverkades kunskapsutvecklingen. De flesta forskare nämnde även betydelsen av ökat självförtroende och god självuppfattning, som resultat av fysisk aktivitet. Det framkom också, att antalet kränkningar hade minskat och att resultaten på de nationella proven hade blivit bättre. Slutsatser blev, att det var primärt att skolledning tog förändringarna, i Lpo och Lpf 94, om daglig fysisk aktivitet på allvar. Ledarna i skolans värld borde avsätta mer resurser, som möjliggör för lärare att ämnesintegrera fysisk aktivitet. Sammanfattningsvis, påverkades lärande positivt av fysisk aktivitet, även om resultaten som redovisades visade, att det krävdes ytterliggare forskning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Språket och hur vi kommunicerar med varandra intresserar mig mycket och det är därför som jag har skrivit denna uppsats.</p><p>En av lärarens främsta uppgifter på de lägre stadierna i grundskolan är att ge eleverna verktygen för att hitta ett fungerande skriftspråk och att ”knäcka läskoden” som professor Ingvar Lundberg säger. Men hur går det då för de elever som har problem med sin språkutveckling? Hur ser andra lärare på problematiken? Är en dålig språkutveckling en avgörande faktor för att barns läsinlärning inte fortskrider som förväntat? Tas det hänsyn i dagens skola till barn med språkstörning? Genom en intervjuundersökning, vill jag undersöka hur erfarna lärare uppfattar problematiken.</p><p>Då språket är av yttersta betydelse för människans tänkande, lärande och kommunikation vill jag med den här uppsatsen ta reda på lärares och specialpedagogers uppfattningar om fenomenet ”språkstörning” och även dess inverkan på inlärningen av t.ex. läsning och skrivning.</p><p>Jag har i min undersökning bland erfarna lärare funnit att de är mycket lösningsinriktade och ägnar sig i mycket hög grad åt att åtgärda problemet istället för att hitta orsakerna till en språkstörning.</p><p>Vidare kan man säga att en språkstörning först och främst får stora konsekvenser för barnet. Att få kontakt med andra människor och att kunna kommunicera är viktigt för vår utveckling och för barn med språkstörning så fungerar inte detta på ett bra sätt. Utan förmågan att kunna kommunicera med sina kamrater kan ett barn lätt ställas utanför gemenskapen och det kan i sin tur leda till beteendeproblem.</p> / <p>Abstract</p><p>As the language is of the outmost importance for man’s thinking, learning and communicating, my purpose with this essay is to find out how teachers and special teachers apprehend the phenomenon “Language impairment in children”.</p><p>To help children to learn how to read and write is an important task for the teachers. But how do the pupils with language impairment manage to learn how to read and write? Do the teachers have the education required to take care of children with language impairment?</p><p>What do other teachers have to say in the matter? Are children with language impairment recognized in the Swedish Schools?</p><p>Through an interview survey, I want to find out what experienced teachers have to say in the matter.</p><p>The result shows that experienced teachers mostly try to correct the problems instead of pondering on what could have caused the impairment.</p><p>Further it can be said that language impairment will primarily result in grave consequences for the child. To be able to make contact with other people and to be able to communicate is important for our development, and for children with language impairment this is not easily done. Without the ability to communicate with its friends the child can easily be put on the outside of the Community and can therefore perhaps develop behaviour problems.</p>