Detta arbete har gjorts för att utvärdera XMI 2.0. Utvärderingen har gjorts för att se om den nya standarden (2.0) av XMI är bättre än den gamla. Det finns måga typer av problem som kan testas denna rapport undersöker om det går att exportera/importera klassdiagram mellan olika verktyg med hjälp av XMI. De UML-verktyg som har testats är Poseidon, Visual paradigm, Magic draw, Altova Umodel, Argouml Bouml.Resultatet visar att det inte är så lätt som man kan tro att exportera/importera diagram mellan olika UML-verktyg.

Rational unified process är en systemutvecklingsmetod som ofta används som ramverk och stöd vid utveckling. RUP kan även användas i sin helhet, vilket detta arbete handlar om. Metoden består av 5 itererande faser och har detaljerade beskrivningar på hur varje fas ska genomföras vid en utvecklingsprocess. RUP är dock väldigt komplext i sin helhet och innehåller många aktörer samt iterationer som tar tid och kostar pengar. Trots allt så är RUP en metod som blir allt mer vanligare att använda vid utveckling idag. I RUP så försäkrar man användarens behov via s.k. användarfall. För att ta reda på alla användares behov förespråkar Krutchen (2003) att man träffar användarna och gemensamt ritar upp användarfallsmodeller som täcker in behoven. På detta sätt så försäkrar man sedan att behoven är täckta innan man går vidare till nästa fas i utvecklingen. Användarfall är något som även används i andra metoder. Detta arbete beskriver dock enbart hur det används i metoden RUP. Detta arbete ska undersöka användarmedverkan i teori och praktik vid skapandet av användarfall i RUP. Frågeställningen besvarades genom litteraturstudier samt genom intervjuer av utvecklare angående ämnet. Resultatet visade bland annat att det inte alls existerar användarmedverkan i det omfång som det skulle behövas för att försäkra att man får ett användbart system. Det visar även en skillnad mellan teori och praktik vid användandet av RUP.

Syftet med föreliggande studie är att studera attityder till datorn och pennan som skrivverktyg i undervisningen hos elever i årskurs 3. För att uppnå syftet med studien användes flera metoder i form av 120 enkäter och sex intervjuer med elever i årskurs 3. Resultatet visar att eleverna i studien är positivt inställda till båda skrivverktygen men att de är medvetna om vilket skrivverktyg de föredrar. Resultatet visar även olika anledningar som ligger till grund för elevernas val av skrivverktyg där den främsta anledningen för båda skrivverktygen är att det upplevs som roligare.

Detta examensarbete som omfattar 15hp och är en systematisk litteraturstudie. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa modern, interantionell och nationell forskning kring fenomenet ”hemmasittare”, för att synliggöra faktorer som påverkar individers tendens att avvika från skolan, och försöka utröna verktyg att bemöta denna elevgrupp som är på olika stadier i sin frånvaro genom att besvara frågeställningarna ”Hur kan skolan arbeta förebyggande mot hög skolfrånvaro hos eleverna?” och ”Hur kan elever med hammasittarproblematik hjälpas tillbaka till skolan?”. Resultatet visar betydelsen av att försöka motverka skolfrånvaro, att känna igen tecknen hos en person som har tendenser att bli hemmasittare. Det visar även på betydelsen av skolmiljö och positiva relationser betydelse för elevens trivsel och mående, som även det är har betydelse för om eleven kommer fungera psykiskt i skolan trots ev. brister i anknytning, svårigheter i hemmet, ångestproblematik eller andra faktorer. Resultatet visar även på vikten av ett relationellt perspektiv i bemötandet av återvändare. Utan relation och struktur minskar chansen att individen kommer tillbaka till skolan. Övergripande kommer studien visa att det relationella perspektivet genomsyrar alla systematiska litteraturstudier, därmed bygger analysen på vikten av ett professionellt och flexibelt förhållningssätt. I slutet för jag en diskussion utifrån min kommande kompetens, specialpedagog, för att framhäva vikten av en handledare som blir som en bro mellan skolan som organisation, elevhälsan och till läralaget för att stärka upp banden emellan dessa och därmed möjliggöra en bredare kompetens kring till exempel individer, klasser eller frågeställningar som lärarlaget har kring sin fysiska och psykosociala klassrumsmiljö.

Studien syftar till att undersöka den religiösa offerritualen blot av nutida praktise-rande, kontra filmindustrins framställning för att relatera de narrativ so m återfinnsi populärkulturen till narrativen i de berättelser som står att finna i olika historiskakällor.Till studien har en kvalitativ insamlingsmetod använts i form av intervjuer, samthermeneutisk tolkning av avsnitt ur TV serien Vikings . Fem infor manter deltog istudien. Resultaten har analyserats med paralleller till tidigare forskning, blandannat av Tomas Axelson som gjort studier om filmen som medium för existentiellafrågor, Klas av Edholm och Olof Sundqvist som belyser den fornnordiskaofferr itualen och de historiska bloten, där bland annat den kontroversiella frågan ommänniskooffer behandlas. World Value Survey undersökning kommer även attanvändas för att belysa människans syn på bland annat religion och tradition.Slutsatsen av studien visar att det finns vissa gemensamma element mellan blot inutid och i serien Vikings . Det största likheterna finns mellan bloten i Vikings och deberättelsekällor som används i studien för att belysa de historiska bloten. Studienvisar även på stora skillnader, informanterna vill inte benämnas som Asatroende.Deras praktik innehåller snarare influenser från Asatro, men även andra elementhämtade från exempelvis gammal nordisk folktro. De nutida praktiserande färgas ejav populärkulturens framställning av Asatro, dock upplever informanterna att detfinns personer med uppfattningar om blot, som påverkats av populärkulturen.Sverige är ett sekulariserat land där religionen gått från att vara offentlig till att bliav mer privat karaktär. Människors intres se för det existentiella leder till att mångavill plocka ihop sin egen religion.Via denna studie kan en tolkning vara att TVserien Vikings är mer influerad av denhistoriska berättelsen om Asatron än vad informanterna är.

Problemformulering: Idag har internkommunikation en viktig roll i en organisation, samtidigt är intranätet i sin tur en central del av den interna kommunikationen. Historiskt sett har majoriteten av forskningen kring intranät kretsat kring tekniska aspekter. Ur ett kommunikationsperspektiv är intranätet relativt outforskat, vilket gör det inomvetenskapligt intressant att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare och medarbetare på IKEA Sundsvall uppfattar internkommunikationen via intranätet. Metod och material: Denna studie genomfördes med stöd av semistrukturerade intervjuer. Sex anställda på IKEA Sundsvall intervjuades för att kunna besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Huvudresultat: Studiens resultat visar att (1) ledarna och medarbetarna använder intranätet på olika sätt. Ledarna använder intranätet främst för att dela och hämta information samtidigt som medarbetarna enbart hämtar information. Ledarna och medarbetarnas svar pekar på att IKEA Sundsvalls intranät befinner sig i kommunikationsfasen. (2) Endast en ledare säger sig uppfatta att ledarskap utövas på intranätet på IKEA Sundsvall. De andra två ledarna och samtliga medarbetare i vår studie uppfattar inte att ledarskap utövas på intranätet på IKEA Sundsvall. (3) En ledare och två medarbetare uppfattar att intranätet används för att skapa mening i arbetet. De andra två ledarna och den tredje medarbetaren var av motsatt uppfattning.

I denna enkätstudie deltog 128 personer från bildningen vid en liten kommun i Finland. De var tillstörsta delen undervisningspersonal. Tidigare forskning har visat att arbetstillfredsställelse har ettpositivt samband med allmän livstillfredsställelse. Vidare finns det stöd i forskningen om att socialtstöd från chefer och socialt stöd från kollegor och gemenskap påverkar vår arbetstillfredsställelse.Idag tränger sig arbetslivet alltmer in i våra privatliv och syftet var att studera salutogena faktorersom kan fungera som resurser i jobbet och som kan ha betydelse för den generella livskvaliteten(BBQ). Närmare bestämt var syftet med denna studie att undersöka relationen är mellan socialt stödpå arbetet och generell livskvalitet samt eventuella skillnader mellan socialt stöd från chefer visavimedarbetare för BBQ. Vidare undersöktes om det fanns andra viktiga specifika arbetsmiljöfaktorer(arbetstillfredsställelse och allmän hälsa) som predicerade BBQ. En hierarkisk regressionsanalysvisade att socialt stöd från kollegor och gemenskap, arbetstillfredsställelse och allmän hälsa varsignifikanta prediktorer av generell livskvalitet och förklarade 17.1% av variansen i BBQ. Socialt stödfrån chefer visade sig i denna studie ha liten betydelse för BBQ.

I kvällstidningen Aftonbladet har det under flera år publicerats artiklar med långtidsprognoser för sommaren. För prognoserna står en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat på meteorologiska institutionen vid Freie Universität i Berlin. Röders metod att ställa långtidsprognoser är hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vädret under våren och jämför med statistik från tidigare år. Han gör dessutom en rad påståenden om aprilvädrets påverkan på sommarvädret, framförallt juli månad. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur pass bra Röders lång- tidsprognoser är med det verkliga utfallet och utifall hans påståenden om april- vädrets påverkan på sommarvädret stämmer. I denna undersökning granskades Röders prognoser för Östra Svealand, med Stockholm-Bromma som represente- rande mätstation. För att bedömma Röders prognoser antogs månadsmedeltemperaturerna föl- ja en normalfördelning under en 30-årsperiod. I och med normalfördelningsan- tagandet kunde en standardavvikelse ifrån temperaturmedelvärdet för en viss månad beräknas. Med hjälp av sannolikhetstabeller för standardiserad normal- fördelning beräknades sedan avvikelseintervall från månadsmedelvärdet, vilka delades in i fem klasser: “Mycket kallt”, “kallt”, “normalt”, “varmt” och “myc- ket varmt”. Denna indelning skulle göra det enkelt att avgöra om Röder haft rätt eller fel. Vidare undersöktes också korrelation mellan aprils månadsme- deltemperatur och julis månadsmedeltemperatur samt julinederbörd under en 49-årsperiod. Det gjordes även detaljstudier av somrar som följt av varma re- spektive kalla aprilmånader. Detta för att eventuellt kunna urskilja ett mönster beroende på vädret i april. Resultatet blev inte särskilt tillfredställande. Med gällande klassindelning fick Röder endast rätt vid 10 tillfällen av 33, vilket ger en tillförlitlighet på cirka 30%. Hans påståenden om aprilvädrets påverkan på sommarvädret kunde inte heller styrkas. Korrelationskoefficienterna mellan aprils månadsmedeltem- peratur och julis månadsmedeltemperatur samt julinederbörd hamnade på 0.11 respektive 0.015, vilket är mycket lågt. Ur detaljstudien av ett antal somrar som följt av kall respektive varm april, kunde heller inga tydliga mönster urskiljas. Sammansfattningsvis visade undersökningen att det praktiskt taget är omöjligt för Röder att ställa en långtidsprognos för sommaren. Det går lika bra att singla slant!

The purpose of this study was to investigate what it is like to work as a social secretary, who meets clients who live with mental illness. The method that has been applied has been a qualitative study. Data collection was conducted through semi-structured interviews. The number of participants in the study was eight people, six women and two men. All participants worked or have worked as social workers. The collected material was analyzed through Braun & Clarke's (2006) thematic analysis model. From the thematic analysis, three themes were created: Responding to a person in need of help, Authority with compassion and Mental illness and shame. The results showed that by meeting the client in a respectful empathetic way, and then working in a way to strengthen the relationship and the work alliance for a future collaboration. Working together, collaborating in the areas where the client himself has an opportunity to influence is felt to mean that the balance of power is more equal. The high workload also risks affecting the treatment of people living with mental illness in a negative way. That through relief in workload could lead to a more successful result for the client, but also for the job satisfaction for social workers.

Bakgrund: Självskadebeteende är relativt vanligt förekommande och ett växande problem i samhället. Det finns många fördomar och missförstånd kring självskadebeteende. Sjuksköterskan och vårdpersonalens bemötande mot individer med ett självskadebeteende har stor betydelse för fortsatt behandling.Syfte: Syftet var att undersöka hur individer med självskadebeteende upplevde bemötandet från omgivningen i första hand vårdpersonal, men även närstående och samhället.Metod: En beskrivande litteraturundersökning av resultatet från 10 kvalitativa studier.Resultat: Positiva upplevelser efter sökt vård var att individerna blivit tagna på allvar och blivit lyssnade på. Betydande var när de blev bemötta individuellt och att de fick vara delaktiga i beslut och behandlingar. Negativa upplevelser som framkom var att individerna inte fick uppföljningar som lovats. Svårigheter uppstod när individerna kände oförståelse och likgiltighet av vårdpersonalen. Individerna upplevde dessutom att samhället i stort hade en negativ syn på självskadebeteende. Som en konsekvens vågade inte individerna berätta om sitt beteende hos närstående, eftersom de kände skam och stigmatisering kring ämnet.Slutsats: Svårigheter finns för vårdpersonal att nå fram till individerna. De som sökt vård hade olika uppfattningar kring bemötandet, men majoriteten var missnöjda. Flertalet individer undvek att söka vård, som berodde på att de sökt vård tidigare och inte var nöjda med bemötandet de fick. Det var av allra största vikt att vårdpersonal lyssnade på individerna och såg bakom ärren. De behöver vara fria från fördomar och förstå varför individerna självskadar. En viktig del kan vara kompetensutvecklings av vårdpersonal som kan underlätta arbetet kring individerna. Det behövs mer forskning som är ifrån individernas perspektiv på upplevelser av bemötande.