Syftet med denna studie är att synliggöra elevers uppfattning av formativ bedömning i matematik. Den riktar sig främst till lärare som önskar förbättra sin undervisning. Huvudresultatet visar på att lärare kan ha en avgörande effekt på elevers lärande med utgångspunkt i om de når eleverna med formativ bedömning eller inte.  Studiens resultat kommer från fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 14 tredjeårselever på gymnasiet av heterogen art. Det visas på en risk för eleven att hamna i ett statiskt matematiskt mindset, med låga prestationer, när matematiklärare inte når fram till eleven med formativ bedömning. Om läraren däremot når fram så att eleven ser lärmål, upplever återkoppling och har strategier, så påvisas att chanserna tenderar öka för ett dynamiskt mindset och högre prestationer. Sambandet mellan upplevd formativ bedömning och prestation gör det viktigt hur elever upplever den formativa bedömningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser är nyckelstrategier för att tillämpa formativ bedömning i matematikundervisning. För att studera detta användes semistrukturerade intervjuer samt enkät som metod. Resultatet visar att lärarnas arbete med formativ bedömning överensstämmer med forskning om formativ bedömning där Wiliams (2011) strategier är framstående. Det visade sig alltså att lärarna beskriver att de arbetar med strategier som att synliggöra målen för eleverna, möjliggöra diskussioner och kommunikation, ge feedback för att föra eleven framåt, gör samarbete mellan elever möjligt och gör eleverna medvetna och aktiva i sitt lärande.

Forskning tyder på att det finns en utmaning med att arbeta med formativ bedömning inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur Idrott och hälsa-lärare i grundskolan arbetar med formativ bedömning i sin undervisning utifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Studien undersöker också vilka pedagogiska verktyg som lärarna använder i sin undervisning för att skapa lärande. Studien inriktar sig på ett specifikt kunskapskrav inom Idrott och hälsa i grundskolan. Undersökningen har genomförts via intervjuer med fyra lärare inom Idrott och hälsa i Umeå Kommun. Resultatet visar att lärare arbetar med ett formativt förhållningssätt inom ämnet i stor grad, både medvetet och omedvetet, i undervisningen och att de pedagogiska verktygen som används är teoretiska och praktiska övningar kopplat till det aktuella momentet.

Hög lärarkompetens inom formativa arbetssätt gynnar elevers lärande i matematiska problemlösningsuppgifter. Ett formativt arbetssätt synliggör elevers kunskapsutveckling. Dessutom ställer dagens teknik höga krav på elevers matematikkunskaper. Syftet med studien är att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan använda de fem nyckelstrategierna för planering och genomförande av problemlösningsuppgifter i matematik. Frågeställningarna är: På vilka sätt kan lärare utforma lektionsplanering för formativt lärande? Vilka formativa återkopplingsstrategier är användbara för lärare? Efter insamling, analys och sammanställning av vetenskapliga studier visar resultatet att undervisning som genomförs utifrån fem nyckelstrategier bidrar till elevers lärande. Resultatet visar även att bland annat kamratbedömning, självbedömning samt ett kollaborativt arbete är gynnsamma arbetssätt. Uppdelning av problemlösningsuppgifter visar att lärare får syn på elevers kunskaper. Det är däremot mer utmanande för elever att själva välja metoder, vilket inte möjliggörs vid uppdelning av problemlösningsuppgifter. Lärare behöver samla in information om elevers kunskaper för att kunna ge återkoppling och anpassa kommande undervisning. Ett systematiskt tillvägagångssätt är avgörande för elevers lärande. Kamrat- och självbedömningbidrar till ökat lärande eftersom återkoppling mellan elever är för dem enklare att förstå. Av den anledningen är det viktigt att lärare anpassar återkoppling till elevers nivå. Det är också viktigt att elever får kunskap om hur återkopplingen kan användas. Ett formativt arbetssätt är tidskrävande till en början och både elever och lärare behöver kunskap om hur det används. Ett förslag till vidare forskning är om digital teknik kan vara ett tidssparande hjälpmedel vid ett formativt arbetssätt.

Denna studie syftar till att belysa hur verksamma lärare i årskurs 4-6 uppfattar begreppet formativ bedömning. Syftet är vidare att åskådliggöra hur dessa lärare beskriver sig didaktiskt tillämpa formativ bedömning inom svenskämnets kommunikativa förmågor. Med formativ bedömning menas bedömning för att utveckla lärandet framåt. Metoden som användes för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Det genomfördes fem telefonintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som studien baserades på var det sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs utvecklingszoner. I resultatet framkom två uppfattningar gällande formativ bedömning. Den första var att formativ bedömning är en process för att föra elevers lärande framåt och den andra var att lärare med hjälp av formativ bedömning kan anpassa undervisningen för att föra elevers lärande framåt. Det synliggjordes även olika fördelar och utmaningar med bedömningsformen. Det framkom en relativt likartad beskrivning av hur formativ bedömning användes. Lärandemålet synliggjordes för eleverna, lärarna införskaffade sig kunskap gällande var eleverna befann sig i deras lärande för att föra lärandet framåt, feedback gavs till eleverna, kamratbedömning genomfördes och slutligen synliggjordes elevers lärande för dem själva.

Formativ bedömning är en metod som handlar om att synliggöra lärandet hos elever för att som lärare sedan kunna modifiera sin undervisning utifrån elevernas aktuella kunskapsläge och därmed hjälpa eleverna att föra sitt lärande framåt. I den här studien undersöks en kommunal satsning med att införa formativ bedömning i skolan genom fortbildning av lärare i grundskolans tidigare år. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse om lärares arbete med formativ bedömning i grundskolans tidigare år samt att ta reda på om den aktuella kommunens satsning lett till någon förändring av lärarnas tillvägagångssätt i undervisningen. Erfarenheter från sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år har belysts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Dessa har analyserats utifrån teoridriven tematisk innehållsanalys och det har bland annat visat att de tillfrågade lärarna upplever att tid är en utmaning i arbetet med formativ bedömning. Framtida forskning om lärares erfarenheter i grundskolans äldre år vore en intressant jämförelse för att se vad de har för upplevelser av att arbeta med formativ bedömning med ett äldre elevunderlag för att utveckla lärprocessen framåt. Det vore även intressant att undersöka om det är lärarnas kunskaper om formativ bedömning eller elevernas ålder och mognad som styr valet av nyckelstrategier.

Detta examensarbete problematiserar hur lärare kan synliggöra lärandemålen i matematik isin undervisning på två skolor med skilda socioekonomiska förutsättningar.Idén uppkom då vi på utbildningen jämförde hur olika förutsättningar lärare kan ha på våraskolor och hur detta påverkar elevernas måluppfyllelse.Arbetet utgår från teorier om fem nyckelstrategier för formativ bedömning och begreppenformativ och summativ bedömning. Arbetet redogör för forskning kring möjligheter attutveckla lärares undervisningspraktik inom området för formativ bedömning och de femnyckelstrategierna. Arbetet redogör också för forskning kring olika bakgrundsfaktorer sombidrar till ojämlikhet mellan olika skolor.Metoden för arbetet utgår från kvalitativa intervjuer av sex matematiklärare på två olikaskolor. Lärarna arbetar både på lågstadiet och på mellanstadiet.Vår slutsats är att trots samma intentioner hos lärarna med sin undervisning ärförutsättningarna för lärande väldigt olika. I skollagen står det att vi ska ha en likvärdig skolaför alla elever men så är inte fallet i praktiken. Elevernas lärande styrs av densocioekonomiska bakgrunden och de svårigheter som den språkliga medvetenheten skapar.Formativ bedömning är ett redskap för att synliggöra lärandet oavsett de olika språkligaförutsättningarna på våra skolor.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning – en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment – a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik.Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp. Gruppen i studien är gymnasielärare och metoden är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarna använder sig av formativ bedömning på olika sätt men tid, träning och övning måste ges för att implementera formativ bedömning fullt ut.

Formativ bedömning är ett centralt begrepp inom den svenska skolan idag. Att skapa en undervisning där eleverna får möjlighet att utvecklas och skapa en förståelse och motivation för lärandet är en av lärarnas viktigaste arbetsuppgifter. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från Paul Black och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier som ingår i en formativ bedömningspraktik. Dessa fem nyckelstrategier har förtydligats av Dylan Wiliam och Marnie Thompson som framställer strategierna i det ramverk som visas i studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka svårigheter och problem med de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare i årskurserna f-3 upplever. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på åtta lärare som undervisar i årskurserna f-3 i två kommuner i Mellansverige. Av studiens resultat framkommer att det finns en mängd problem och svårigheter med att arbeta formativt med elever i årskurserna f-3. Vidare visar resultaten att lärarna upplever en mängd svårigheter och problem. De två största svårigheterna som lärarna upplevde var att lyckas ge återkoppling till eleverna som för lärandet framåt samt att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Att lärarna ansåg att det var svårt att ge eleverna återkoppling var på grund av tidsbristen och att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande menade lärarna var svårt då på grund av elevernas ålder.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken uppfattning matematiklärare har om formativ bedömning samt hur de arbetar med detta i sina undervisningspraktiker. 63 matematiklärare besvarade en enkät angående sin uppfattning om och sitt arbete med formativ bedömning. Dessutom genomfördes kvalitativa intervjuer med tre matematiklärare. Resultaten visar att matematiklärare har en positiv inställning till formativ bedömning och att en övervägande del av de medverkande lärarna medvetet använder detta i sin matematikundervisning. Resultaten visar även att en relativt stor del av lärarna upplevde arbetet med formativ bedömning som ganska svårt på grund av bristande kunskaper och upplevd tidsbrist. Resultaten visade att det saknades utbildning och organiserat kollegialt lärande kring formativ bedömning hos många av de deltagande lärarna. Detta tillsammans med vilka metoder och arbetssätt för formativ bedömning som lärarna uppgav att de använde och hur de arbetade med dessa kunde eventuellt indikera på en något instrumentell förståelse och användning av formativ bedömning i matematikundervisningen.