Syftet med denna studie var att få djupare kunskap om hur lärare beskriver och resonerar kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen på högstadiet. Utifrån denna bakgrund har ett problemområde formulerats och avgränsats i följande frågeställning: Hur beskriver och resonerar lärare kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen? Denna kvalitativa studie genomfördes med intervjuer av sex lärare som alla undervisar i kemi för årskurs 7–9. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna användes semistrukturerade intervjuer. Detta för att både uppnå syftet och besvara frågeställningen så utförligt och välutvecklat som möjligt. Studiens resultat visar att lärare upplever att formativ bedömning är gynnsamt för elevens lärande i kemiämnet om det används på rätt sätt. Det som framkommer i studien är att det finns flera faktorer som påverkar användandet av formativ bedömning i kemiundervisningen, bland annat spelar lärarens kompetens och användning av olika strategier en avgörande roll. Studien visar även att lärarens egenutbildning, kunskaper i ämnet och ämnesdidaktiska kompetens, har betydelse för hur formativ bedömning används i praktiken. Studien visar också att elevernas upplevelser av formativ bedömning kan påverka användandet av olika former av formativ bedömning i kemiundervisningen, speciellt kamratbedömning.

The aim of this study was to investigate what formative assessment means and get information about how teachers’ assessment practice in formative assessment can look like, based on five key strategies. I have observed five teachers in grade 4 to 6 during a week of their mathematics teaching. Formative assessment is assessment for learning and has the purpose to support students’ knowledge development. There are five key strategies for formative assessment and all strategies should be used to create as good conditions as possible for the students’ knowledge development. Key strategy 1 is that teachers must clarify intentions and knowledge criteria for students. Key strategy 2 involves the teacher to elicit evidence of students’ learning through questions for example. Key strategy 3 is that the teacher should give feedback that moves the student forward. Key strategy 4 is to activating students as resources for each other and finally key strategy 5 is to activate students as the owner of their learning. The results show that teachers use all strategies but some use them more than other teachers. Teachers use about one third of the time of a full week teaching time to work with key strategies. The first key strategy is the most common strategy and the fourth strategy is given most of the time, even if it’s not used during all lessons. / Syftet med mitt examensarbete var att beskriva vad formativ bedömning innebär och få en inblick i hur lärares bedömningspraktik för formativ bedömning kan se ut utifrån fem nyckelstrategier. För att ta del av detta har jag observerat fem lärare i årskurs 4-6 under en veckas matematikundervisning. Formativ bedömning är bedömning för lärande och har syftet att stödja elever i deras kunskapsutveckling. Det finns fem nyckelstrategier för den formativa bedömningen och alla strategierna bör användas för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för elevers kunskapsutveckling. Nyckelstrategi 1 är att lärare ska tydliggöra mål och kunskapskriterier för elever. Nyckelstrategi 2 handlar om att läraren ska synliggöra elevers lärande. Nyckelstrategi 3 är återkoppling som för eleven framåt. Nyckelstrategi 4 ska läraren aktivera eleverna som resurser för varandra och till sist nyckelstrategi 5 ska eleverna aktiveras som ägare av sitt eget lärande. Resultatet visar att alla strategier används av lärare men vissa mer än andra.  Lärare använde ungefär en tredjedel av en veckas av matematikunder-visningens tid för arbetet med nyckelstrategierna. Första nyckelstrategin är mest förekommande i undervisningen medan fjärde nyckelstrategin tillägnas mest tid även om den inte är återkommande vid varje lektion.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och synliggöra hur verksamma musiklärare i grundskolans använder sig av formativ feedback, och hur de kopplar den till kunskapskraven och elevers lärande. I den här studien har Wiliam och Blacks fem nyckelstrategier för formativ bedömning använts som teoretisk utgångspunkt, och hermeneutik som vetenskapsteoretisk ansats. Detta examensarbete är en enkätstudie, och enkäten har distribuerats via sociala medier och mail till aktiva musiklärare i grundskolan. Sammanlagt samlades 41 enkäter in. Resultatet visar att musiklärare i grundskolan ser formativ feedback som ett sätt att handleda eleverna framåt i sin musikaliska utveckling, genom framåtsyftande kommentarer och tydlig målsättning. Genomgående i materialet var att feedback främst ges muntligt och under lektionstillfällena. De flesta av lärarna förklarar inte aktivt sambandet mellan feedback och lärande för eleven, utan upplever att detta är något som framgår ändå.

Formativ bedömning har varit ett aktuellt ämne inom didaktikforskning de senaste decennierna, vilket har lett till att många nationer världen över försökt implementera formativ bedömning. I den svenska skolvärlden lyfts formativ bedömning enligt Skolverket fram som ett exempel att arbeta med vetenskaplig grund i praktiken. I denna praktik står lärare som de främst ansvariga för att en formativ klassrumspraktik ska bli verklighet. Utifrån några lärares beskrivningar av sin undervisning var således syftet med detta arbete att undersöka hur framträdande olika aspekter av formativ bedömning är i lärarnas undervisning, hur de förklarar uteblivna aspekter och vad de anser behövs för en fullständig implementering. För att komma åt olika aspekter av den formativa bedömningen användes fem nyckelstrategier för formativ bedömning som teoretiskt ramverk. Tre lärare intervjuades och deras undervisningsbeskrivningar analyserades med hjälp av de fem nyckelstrategierna.I linje med tidigare forskning visar resultatet i denna studie att lärarna tenderade att ta fram belägg för lärande främst för att forma undervisningen, inte för att ge återkoppling för att föra lärandet framåt. Aktiverandet av elever som läranderesurser för sig själva och andra hade i tidigare studier till stor del uteblivit, men tolkades i denna studie genomsyra undervisningen hos två av de tre lärarna. Dessa aspekter skrevs i tidigare forskning fram som ett sätt att återfå den tidinvestering som det formativa arbetssättet kan innebära, men lärarna förklarade ändå andra uteblivna aspekter främst med tidsbrist. Slutsatsen av detta är att vi kanske måste acceptera att formativ bedömning kräver mer tid och denna tid måste komma någonstans ifrån.Denna studie tyder på att svårigheten och tidsåtgången med formativ bedömning ligger i återkopplingsaspekten. I och med bredden av forskningsområdet kopplat till återkopplingens roll, utformning och betydelse anses det vara ett misstag att formativ bedömning nämns som något alla lärare underförstått ska implementera. Dess komplexitet bör inte underskattas och samstämmighet, gemensam fokus och tid avsatt i kollegiet var något som berördes av lärarna i denna studie. Om formativ bedömning är av intresse, bör det inte vara i bakgrunden. För att tydligare kunna tala om formativ bedömning föreslås avslutningsvis en annan uppdelning jämfört med tidigare definitioner: transitiv och reflexiv formativ bedömning.

Studiens syfte var att granska hur grundlärare i årskurs 4–6 uppfattar och förhåller sig till begreppet formativ bedömning i arbetet inom ramen för svenskämnet. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning lärare använde formativ bedömning i sin undervisning samt ifall den fortsatta undervisningen baserades på informationen om elevens nuvarande kunskaper. Utforskandet av lärares tankar kring den formativa bedömningens fördelar och utvecklingsmöjligheter var också en central aspekt som studien ämnade att undersöka.  Kvalitativa intervjuer med sex svensklärare som undervisade i åk 4–6 genomfördes, med strävan att uppnå studiens syfte. De intervjuade lärarna kom från tre olika skolor och resultatet visar att formativ bedömning inte används fullt ut i undervisningen av alla lärarna, men att de ändå anser att formativ bedömning gynnar elevernas lärandeutveckling. En samstämmig svårighet som lärarna upplevde med tillämpningen av formativ bedömning var att det är tidskrävande. Däremot anser lärarna att fördelarna som de upplever med formativ bedömning överväger nackdelarna, och därför ställer de sig positiva till användandet av bedömningsformen. / The purpose of the study was to review how primary teachers in years 4–6 perceives and relates to the concept of formative assessment in work within the framework of the Swedish subject. The aim was also to find out to what extent teachers used formative assessment in their teaching, and if the continued teaching was based on the information about the student's current knowledge. The exploration of teachers' thoughts about the benefits and development opportunities of formative assessment was also a central aspect that the study intended to investigate.  Qualitative interviews with six Swedish teachers who taught grades 4–6 were conducted, with the aim of achieving the purpose of the study. The interviewed teachers came from three different schools and the results show that formative assessment is not used fully in the teaching by all the teachers, but that they still believe that formative assessment benefits the students' learning development. A consistent difficulty teachers experienced with the application of formative assessment was that it is time consuming. However, the teachers believe that the advantages they experience with formative assessment outweigh the disadvantages, and therefore they are positive about the use of the assessment form.

Tidigare forskning visar att arbete med formativ bedömning kan ha en stark effekt på lärandeprocessen både för lärare och elever. Denna form av bedömning delar ansvaret för lärandet till tre olika aktörer: lärare, elev och även kamrat som tillsammans ska stödja och fördjupa lärandet. Det forskning även pekar mot är att det finns en utmaning med användandet av formativ bedömning för idrott och hälsa-lärare inom deras ämne. Det uppstod även nya utmaningar på grund av coronapandemin där Folkhälsomyndighetens direktiv krävde att gymnasieskolorna skulle stängas ner och att undervisningen skulle utföras på distans. Distansundervisningen resulterade i att idrott och hälsa-lärare med sitt praktiskt inriktade ämne tvingades förändra sin planering och bedömning. Studien syftar därför till att undersöka och bidra med kunskap kring hur gymnasielärare uppfattar och använder formativ bedömning, detta med utgångspunkt från Black och Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Både inom vanlig fysisk undervisning och även under perioden med distansundervisning.  Undersökningen av detta utfördes genom sju kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som distansundervisade ämnet idrott och hälsa. Resultatet i denna studie visar att idrott och hälsa-lärare utnyttjar aspekter av formativ bedömning som att ge feedback och att skapa belägg för lärandet, men aspekter som att skapa förståelse för lärandet utnyttjas mindre. Att undervisningen inte kunde bedrivas på plats i skolan gjorde att idrott och hälsa-lärarna upplevde svårigheter med att använda och ge formativ bedömning. Lärarna planerade om momenten på distans till att bli mer teoretiska för att bättre kunna veta vad eleverna faktiskt har lärt sig. Elever som föredrar teoretiska uppgifter före praktiska motiverades av det större ansvarstagandet, jämfört med de elever som behöver rutin och lärare vid sig.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka hur nyckelstrategin ”att klargöra, dela och förstå lärandemålen och framgångskriterierna” beskrivs i idrottsdidaktisk litteratur. Följande frågeställning syftar till att uppfylla syftet: Hur skildras nyckelstrategin i de idrottsdidaktiska böckerna? Den övergripande frågeställningen förtydligas med följande frågor: 1) Nämns nyckelstrategin explicit i texterna? 2) Finns det spår av nyckelstrategin i texterna? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna analyserades fyra idrottsdidaktiska böcker med en kvalitativ innehållsanalys. Insamlandet av relevant material har gjorts manuellt utifrån ett antal kodningsprinciper. Efter insamlandet av data kodades materialet och sorterades in i teman. Resultat Analysen visar att nyckelstrategin inte nämns explicit i någon av texterna, däremot finns det spår av nyckelstrategin i texterna. Dessa spår förmedlar i princip samma innehåll som nyckelstrategin. Dock är det tveksamt om läsare kommer att förstå detta som viktiga aspekter eller veta hur de ska arbeta med detta som lärare då det relevanta innehållet inte har en framträdande roll i böckerna. Slutsats Det verkar fortfarande, även fast uppdaterade böcker inom ämnet nyligen publicerats, finnas en brist på information om bedömning för lärande och nyckelstrategin ifråga i den här typen av böcker. Det finns ett behov av mer forskning om hur vi kan arbeta med bedömning för lärande inom ämnet och även ett behov av att detta förmedlas till lärare i ämnet. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Syftet med denna studie har varit att söka svar på om och hur formativ bedömning påverkar elevers resultat inom geometri, samt hur elever beskriver formativ bedömning. För att få svar på elevers resultat har en intervention genomförts med 21 elever i årskurs 6 där tio elever ingick i två testgrupper och elvaelever ingick i två kontrollgrupper. Elever från testgrupperna blev även intervjuade i fokusgrupper där de beskrev sitt lärande i geometri kring formativ bedömning. Den teoretiska bakgrunden som studien utgått ifrån samt studiens analysverktyg är ett begreppsligt ramverk för formativ bedömning där fem nyckelstrategier har varit i fokus både i interventionen och fokusgrupperna. Resultatet visade att majoriteten av eleverna i de två testgrupperna fick ett positivt resultat efter ha mött formativ bedömning som stöd, medan majoriteten av kontrollgruppernas resultat visade ett sämre resultat efter ha haft ordinarie stöd i matematik. Efter avslutad intervention beskrev eleverna i fokusgrupperna att de inte är vana vid formativ bedömning, utan att bedömning för dem är en samlad bedömning från lärare med betyg efter avslutande prov. Sammanfattade beskrivningar efter elevernas nya erfarenheter av formativ bedömning var att: de tydligt förstod målen med arbetet, de var positiva till öppna uppgifter som skapar diskussioner, önskade att få både återkoppling från lärare och klasskamrater samt stöd av lärare vid självbedömning. / The purpose of this study is to investigate if and how formative assessment affect pupils’ results within the area of geometry; as well look in to how pupils describes formative assessment. To answer this, an intervention was made with 21 pupils in grade 6 where ten of them was a part of two test groups and the other eleven was a part of two control groups. The pupils in the test group, was also a part of two focus groups where they described their thoughts about formative assessment in geometry. The theoretical background from which the study was based as well as the study’s analytical tools is a conceptual framework about formative assessment where five key strategies been in focus, both in the intervention and the focus groups. The result showed that most of the pupils in the two test groups had a positive result after the experience of formative assessment as support, while most of the control group showed a negative result after ordinary support in mathematics. After closed intervention, the focus groups said they´re not used to formative assessment. They are used to a summed-up assessment from their teachers consisting of grades, given after tests. To summarise the pupils’ thoughts about their new experiences of formative assessment: it was clear they understood the purpose with their work, they were open minded to tasks that lead to discussions, wanted feedback from teachers and classmates as well as support from teachers when it comes to self-assessment.

Trots att det inom forskningsvärlden propageras för formativ bedömning, kan man i dagsläget notera en mycket stor variation gällande införlivandet av, samt effekter av, formativ bedömning i skolor. Metoder för att kartlägga formativ bedömningspraxis fordras för att kunna särskilja på ”god” respektive ”mindre god” formativ bedömningspraxis. Syftet med föreliggande uppsats var att, med hjälp av en elevenkät och multivariata projektionsmetoder såsom PCA och PLS-DA, kartlägga, och särskilja, formativ bedömningspraxis hos sex olika gymnasieklasser som genomfört kursen kemi 2. Ett sekundärt syfte var även att, med samma verktyg, försöka karakterisera och särskilja frekvenser av olika genomförda undervisningsmoment inom samma kurs och klasser. Studien visade, på ett grafiskt och illustrativt sätt, en stor variation av upplevelser av formativ bedömning inom de tillfrågade klasserna. Vidare visade sig PCA vara ett utmärkt verktyg för att identifiera elevsvar som låg utanför den ”normala” variationen. Genom en PLS-DA-analys påvisades en skillnad i frekvenser av genomförda undervisningsmoment mellan två kommunala och en privat skola – även om dessa resultat bör tolkas med en viss försiktighet.

Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi.  Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning.   De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit.   Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever.   Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning. / Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic.   The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning.   A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there.   The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade.   The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.