År 2017 har Skolverket tagit ett ytterligare steg för att utveckla elevernas digitala kompetenser. Enligt Skolverket sker utbildningen av eleverna genom lärandet av användningen av digitala verktyg. För att underlätta lärandet betonar Skolverket behovet av att arbeta formativt och att det formativa arbetet bör underlätta elevens utveckling. Den här studien visar vilka steg som kan ingå för att uppnå Skolverkets krav inom digitala kompetenser, baserat på forskningsarbetet från en amerikansk författare, Dylan Wiliam. Den här författaren omsätter i praktiken det formativa arbetet med hjälp av fem strategier. För att förstå hur dessa strategier används genom digitala verktyg framgår det i den här studien några utvalda datorprogram och webbplatser av en svensk lärare och författare, Patricia Díaz, som är relaterade till de nämnda strategierna. Studien baseras även på två enkätundersökningar, en riktad till lärare och en till elever, där information har samlats in om hur bland annat formativt arbete i ämnet spanska kan omsättas i praktiken genom olika digitala verktyg. Studien visar även på om det formativa arbetet i ämnet spanska uppfyller Skolverkets nya digitala kompetenskrav samt om det är tydligt för lärare och elever att det digitala arbetet i ämnet spanska är formativt. / By 2017, the Swedish Agency for Education has taken a further step towards developing students' digital skills. According to the Swedish Agency for Education, the education of the students is done through the learning of the use of digital tools. In order to facilitate learning, the Swedish Agency for Education emphasizes the need to work formatively and that the formative work should facilitate the student's development. This study shows the steps that can be taken to achieve the demands of the National Agency on Digital Competencies, based on research conducted by American writer Dylan Wiliam. This author, in practice, translates the formative work with five strategies. In order to understand how these strategies are used by digital tools, this study shows some selected computer programs and websites by a Swedish teacher and author, Patricia Díaz, related to the mentioned strategies. The study is also based on two questionnaires, one aimed at teachers and one for students, where information has been gathered on how, among other things, formal work in the subject of Spanish can be translated into practice through various digital tools. The study also shows whether the formative work in the subject of Spanish meets the new Swedish Agency for Education digital competence requirements and if it is clear for teachers and students that the digital work in Spanish is formative.

Tidigare forskning visar att formativ bedömning har en positiv effekt på elevers lärande ochutveckling, men på grund av att den svenska skolan blir mer resultatinriktad blir det svårare attanvända formativ bedömning. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur matematiklärarearbetar med formativ bedömning i undervisningen. Med hjälp av 72 enkätsvar och intervjuer med 5lärare har vi fått svar på våra frågor. Frågorna handlar om hur formativ bedömning används imatematikundervisningen i årskurs 4–6, och hur lärare motiveras genom self-determination theorytill att arbeta, eller inte arbeta, med formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömninganvänds i stor utsträckning i matematikundervisningen, och att lärare drivs framför allt av en yttremotivation för att arbeta med formativ bedömning. Många olika arbetssätt för formativ bedömninganvänds av lärare i matematikundervisningen. Muntlig feedback är det arbetssätt som används av flestinformanter.

Målet med denna studie har varit att undersöka hur lärare i moderna språk på högstadiet och gymnasiet beskriver och tillämpar formativ bedömnig i sin undervisning. Studien har också tittat närmare på hur lärare resonerar kring de olika formerna av bedömning, formativ bedömning i motsats till summativ bedömning och vice versa. Sex lärare från tre olika skolor har blivt intervjuade om deras syn, åsikt, kunskap och klassrums erfarenhet av formatitvt bedömande och formativ bedömning har studerats och analyserats. Resultatet av undersökningen har visat att enbart ett antal av de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning används regelbundet av lärarna. Det har tydligt framkomit att feedback är den delen av formativ bedömning som det fokuseras mest på, både i skriftlig och muntlig form. Då tidsbrist hos lärarna är ett återkommande problem är muntlig feedback den formativa återkopplingen som har använts mest frekvent. Resultatet har också tydliggjort att lärarnas kunskaper i formativ bedömning är mycket varierande och det har visat sig finnas en kunskapsbrist bland lärarna i ämnet formativ bedömning.

Syftet med denna studie var att belysa formativ bedömning och dess strategier ur elevernas synvinkel och ta reda på i vilken utsträckning eleverna upplever att formativ bedömning kan vara stödjande i deras lärande. Utifrån detta syfte har ett problemområde formulerats och avgränsats i följande frågor:1.Vilka upplevelser har eleverna av bedömning inom ämnet kemi, när den är formativ?2. I vilken utsträckning upplever eleverna att återkoppling från lärare, kamratbedömning och självbedömning, kan stödja deras lärande inom ämnet kemi?Denna kvalitativa studie har utförts genom att 18 gymnasieelever intervjuades. Semistrukturerade intervjuer användes för att uppnå syftet resp. besvara frågeställningarna. Studiens resultat, elevernas upplevelser, visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i kemi genom formativ bedömning. Elevernas upplevelser visar hur användning av eller brist på formativ bedömning kan påverka deras lärande och hur stödjande formativ bedömning, speciellt återkoppling från läraren, själv- och kamratbedömning kan vara om de utförs på ett framgångsrikt sätt och är av god kvalitet. Dessutom har lärarens förhållningssätt till ämnet och förståelse av formativa bedömningsstrategierna betydelse för hur väl de strategierna används specifikt i ämnet kemi, enligt eleverna.

Syftet med studien är att belysa lärares arbetsmetoder inom formativ bedömning i teknikämnet på lågstadiet, samt att visa lärarnas upplevelser med bedömningen. Studien utgår från nyckelstrategierna i formativ bedömning utifrån Skolverkets stödmaterial (Skolverket, 2011). För att samla in data användes metoderna observation och intervju, för att ta del av hur läraren arbetar och lärarnas tankar angående formativ bedömning i teknikämnet. I studien ingår 4 behöriga lärare i teknik och båda metoderna spelades in med hjälp av ljudupptagning som sedan analyserades med en inspiration av fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att lärarna använder formativ bedömning i teknikämnet, dock på olika sätt och i olika hög grad. Lärarna uttrycker utmaningar med formativ bedömning i teknikämnet genom att ämnet har lite tid i veckan, att kunskapskraven är svåra att ta ner till rätt nivå på lågstadiet och två av lärarna uttrycker att kollegialt lärande inte förekommer på skolorna.

Uppsatsen redogör för resultatet av kvalitativ och kvantitativ undersökning i form av en enkät i ämnet franska på högstadiet både i Sverige och i Norge. Syftet med undersökningen var att öka kunskap om hur ett urval av lärare inom franska både i Norge och i Sverige förhåller sig till formativ bedömning och hur de tillämpar av fem s.k nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisning. Studie innebar att ett urval av lärare skulle svara på vad formativ bedömning innebär för de och i vilken utsträckning de använder sig av de fem nyckelstrategierna. Vidare undersöktes vilka fördelar och utmaningar de inser med den metoden samt vilka resurser de saknas idag. Till sist behandlades också frågan om hur respondenterna uppfattar relationen mellan formativ och summativ bedömning. Resultaten från enkäten jämfördes och analyserades både kvantitativt och kvalitativt.    Resultatanalysen visar att både i Norge och i Sverige innebar formativ bedömning att föra lärandet framåt och att den mest använda strategin är att ge feedback till elever. I båda länder insågs att formativ bedömning har några fördelar såsom att elever presterar bättre, är mindre stressade och fokuserar mindre på betyg. Av de utmaningar som lärare upplevde var tidsbrist, storlek på grupper samt brist på kunskap om feedback de mest återkommande svaren. Lärare upplevde också att de skulle önska sig ha mindre grupper samt mer fortbildning inom formativ bedömning.  Undersökningen visade också att det var en större andel av norska respondenter än svenska respondenter som skulle vilja jobba bara formativt och inte behöva sätta betyg. Till sist menade de flesta respondenter i båda länder att det gick att kombinera både betygsättningen med det formativa bedömningen.

Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur fysiklärare på högstadiet tillämpar for- mativ bedömning i praktiken. Hur ofta utför lärarna formativ bedömning? Vilka me- toder använder sig lärarna av, och vilka faktorer påverkar deras arbete med formativ bedömning? En enkät med frågor direkt kopplade till Dylan Wiliams fem nyckelstra- tegier för formativ bedömning skickades ut via e-post till högstadielärare inom ett skol- område. En tematisk analys av svaren visar att lärarna oftast utför formativ bedömning en gång i veckan och att de främst använder gruppdiskussioner och skriftliga uppgifter för att samla information om elevernas tänkande, samt att eleverna oftast får feedback muntligt. Analysen visar även att självreglerat lärande är den minst utövade strategin för formativ bedömning. Vidare visar studien att erfarenhet, samarbete med kollegor, gott klassrumklimat och små klasstorlekar är de vanligaste faktorerna som underlättar tillämpning av formativ bedömning, medan tids- och intressebrist hos ele- verna finns bland de vanligaste hindren för implementering av formativ bedömning.

No description available.

För att främja elevers lärande kan formativ bedömning användas. För att uppnå formativ bedömning har Dylan Wiliam skapat fem hjälpmedel, så kallade nyckelstrategier. Dessa kan vara till hjälp i moment som visats svåra, så som momentet genetik. Syftet med denna studie var att få en större insikt i hur gymnasielärare i biologi beskriver att de använder sig av formativ bedömning i genetikundervisningen, samt få ökad kunskap om vilka fördelar och nackdelar biologilärarna anser att formativ bedömning ger inom genetikmomentet. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i genetikmomentet. Studien fann att lärarnas beskrivning av arbetssätt och erfarenheter skilde sig jämfört med hur tidigare forskning beskriver att nyckelstrategierna bäst tillämpas. Slutsatser som att det finns utvecklingspotential hos samtliga fyra lärare vid användning av formativ bedömning och att vissa nackdelar som lärarna synliggjort kan bero på detta drogs. Trots detta anser lärarna att det även leder till flertalet fördelar.

Studiens syfte är att undersöka undervisande matematiklärares, på mellanstadiet, uppfattning om formativa bedömningsstrategier och vilka möjligheter och begränsningar som de medför. Metoden för detta var semistrukturerade intervjuer. Antal intevjuade lärare var sex stycken och samtliga undervisade matematik på mellanstadiet. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och utifrån formativ bedömnings fem nyckelstrategier. Huvudresultatet för studien är att lärarna använder sig av de fem nyckelstratgeierna för formativ bedömning på olika sätt. Framför allt observerar lärarna eleverna under lektionen och interagerar med dem. Lärarna anpassar undervisningen och bedömner eleverna därefter. Att ge feedback är också en högt förekommande formativ bedömningsstrategi i matematikundervisningen. Den största möjligheten är att eleverna kan utveckla sina kunskaper men begränsingen är tidbrist. Att använda formativ bedömnig i undervisningen anses ta mycket tid från lärarna som redan har ett pressat schema. Formativ bedömning anses trots det vara positivt i undervisingen av många lärare.