<p>Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största</p><p> nättidning</p><p> – Aftonbladets nätupplaga. </p><p>Författare: Joakim Jonsson</p><p>Handledare: Ingegerd Rydin</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Typ av rapport: C-uppsats 10 poäng</p><p>Utbildning: Högskolan i Halmstad</p><p> Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p> Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poäng</p><p>Denna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. </p><p>Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder. Det andra området som diskuteras är en uppföljning på den första: Hur kan ungdomar påverkas av dessa strategier? Här ska man få en uppfattning av konsekvenserna, både negativa och positiva. </p><p>Slutsatser i korta drag är att Aftonbladet.se både har positiv och negativ inverkan på ungdomar. Aftonbladet skapar nyfikenhet för nyheter och deras artiklar gör det lätt för läsaren att ta till sig nyheten. Ungdomar blir medvetna och tar därigenom ställning. Negativt är dock att det är på bekostnad av nyhetsvärde, djup i nyheten samt ibland även korrekthet. </p><p>Sökord: Internet, journalistik, innehållsanalys, Aftonbladet,</p><p> ungdomar, tabloid och nyhetsvanor.</p>

Titel:En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största nättidning – Aftonbladets nätupplaga. Författare:Joakim Jonsson Handledare:Ingegerd Rydin Examinator:Ulrika Sjöberg Typ av rapport:C-uppsats 10 poäng Utbildning:Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poäng Denna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder. Det andra området som diskuteras är en uppföljning på den första: Hur kan ungdomar påverkas av dessa strategier? Här ska man få en uppfattning av konsekvenserna, både negativa och positiva. Slutsatser i korta drag är att Aftonbladet.se både har positiv och negativ inverkan på ungdomar. Aftonbladet skapar nyfikenhet för nyheter och deras artiklar gör det lätt för läsaren att ta till sig nyheten. Ungdomar blir medvetna och tar därigenom ställning. Negativt är dock att det är på bekostnad av nyhetsvärde, djup i nyheten samt ibland även korrekthet. Sökord:Internet, journalistik, innehållsanalys, Aftonbladet, ungdomar, tabloid och nyhetsvanor.

Den här studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens föränderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket ställer krav på kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade på en enkät och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att “moderna” nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populära än “traditionella kanaler” som dagstidningar och TV-nyheter. De “traditionella” kanalerna upplevdes dock som mest trovärdiga, och var mest populära vid stora nyhetshändelser. Deltagarna tyckte generellt sett att nyheter har en viktig plats i samhället, men att de inte själva följde nyheterna lika väl som de skulle vilja. / The purpose of this study was to examine news habits of students of technology in Stockholm, Sweden. In today’s ever-changing news climate, studies quickly lose their relevance. Therefore, continous research is necessary. 40 students responded to a survey and interviews were conducted with 16 of these. The results showed that “modern” news channels, such as websites and social media, were more popular than “traditional” news channels, such as newspapers and TV news. However, the “traditional” channels were perceived as the most credible, and they were the most popular channels for major news events. Generally, the partypants felt that news filled an important role in society, but they didn’t keep up with the news as well as they would have liked.

This paper is based on a quantitative survey. The study aims to answer the questionwhich media young people rather use to take part of the news. The results showthat young people today in Kalmar preferably and often read newspapers on theInternet and mobile phone.The questions asked was about which media they usually use, the level ofconfidence they had in various media, how interest was in different newscategories, willingness to pay for online news and background issues relatedsubjects. The survey was aimed at high school students in Kalmar and weredistributed and collected on-site at the schools. What was remarkable among theresponses was that young people largely had access to a morning newspaper athome and said that they would consider subscribing to one in the future. This isdespite the large use of digital media. The responses showed that many use severaldifferent media in a day. For young people the traditional media becomes more ofa complement to the newer media, many young people watching news on theinternet through various sources and then afterwards reading a newspaper orwatching TV. That was the order in which the survey showed, while the confidenceof news via TV and newspapers is much higher than for news online. The answershows that Internet usage and to read news on the Internet has a higher prioritythan the traditional media among respondents, as news companies' investments inweb news goes in line with the younger generations priorities. The only problem isthat the majority do not want to pay for news online.

Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.

Ett begrepp som för många är okänt är spatial kognition. Med spatial kognition menas rumslig förståelse, hur en person uppfattar sin omgivning. Genom att ha ett kartografiskt tänkande utvecklas rumsuppfattningen, vilket är en central del när det kommer till att förstå samhället och sin omgivning. Denna studie undersöker barns rumsliga förståelse genom kognitiva kartor med tillhörande enkätsvar. Genom att låta barn som går i årskurs 1 rita kognitiva kartor över Sverige och därefter låta dem svara på en enkät kopplad till uppgiften studeras den spatiala kognitionen i relation till resvanor, nyhetsvanor och tillgängliga digitala verktyg samt inom- och utomhuslek. Att låta ett barn rita en kognitiv karta hjälper den vuxna att förstå hur barnet ser på sin omgivning, då kartan skapas utifrån barnets verklighet. På kartan finns platser utifrån barnets vardag som anses betydelsefulla och som barnet känner en koppling till. Studien visar på att barn som har rest inom och utom landet har en större rumslig förståelse än de barn som inte har rest tidigare. Även barnens nyhetsvanor är något som visar sig påverka hur barnet upplever sin omgivning, stort som smått. Resultatet som presenteras, redovisar att elever som går i samma klass, på samma skola och i samma stad visar på olika nivåer av förståelse för sin omgivning. Genom att analysera elevernas kognitiva kartor i samband med svaren på enkäten visar det sig att barn som bekantat sig och sett flera nyhetsprogram och som rest både i Sverige och utanför Sverige, visar på en bredare förståelse kopplat till spatial kognition. Nyhetskanaler och resor inom- och utom landet är faktorer som påverkar barnens rumsliga intryck och förståelse. / <p>2023-01-13</p>

This is a quantitative survey of young people's news habits and trust in media. Our main points mainly concern how and how often young people consume news, and what confidence they have in different news sources. The result shows that half of the 126 respondents are consuming news every day. Social media is the respondents main source of news, and they think it's easiest to get news from there. At the same time, it appears that the surveyed people have low confidence in social media as a news source, compared to traditional media such as television, radio and newspapers, that only a few of the respondents use as main sources for news. We discuss how this outcome may affect journalism in the future, as the new generation of media- and news-consumers choose new media in front of traditional ones.