<p>BI/B3 Design</p>

<p>Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. </p><p>Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. </p><p>Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet. </p><p>Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.</p>

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet. Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.

INLEDNING I samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol. Dessa sanktioner gör enligt den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963) de nyktra till avvikare och, som en följd av detta, inte känner att de är en del av gemenskapen. Även de ritualer som tillhör alkoholdrickandet gör att nyktra personer ställs utanför samhörigheten. Detta gör att många nyktra undviker att till exempel gå på fest, besöka pubar eller gå på släktträffar. Utanförskapet som skapas är dock inte statiskt utan beroende på kontexten. Enligt den amerikanske sociologen Randall Collins (2004) hålls samhället ihop av sociala interaktionsritualer. Dessa ritualer verkar för att skapa och upprätthålla solidaritet, inte minst inom stratifierade grupper och grupper i konflikt, men även inom fredliga grupper. Resultatet av att delta i sociala ritualer är en känsla av medlemskap, självförtroende och en önskan att handla på ett sätt som anses som det moraliskt rätta. Detta resultat bidrar till att en gränslinje uppstår som markerar vilka som tillhör ritualen och vilka som står utanför. Alkoholforskningen i Sverige har mestadels fokuserat på missbruk och konsumtionsmönster. Det har gjorts betydligt färre studier på den nyktra alkoholistens upplevelser av sociala sidoeffekter när det gäller relationer. Etnologen Ingegerd Sigfridsson diskuterar i Självklara drycker; kaffe och alkohol i social samvaro (2005) alkoholhaltiga drycker i termer av normer och avvikelser. Sigfridsson beskriver alkohol som en gemenskapsdryck i en social kontext. Den sociala tillvaron kan uppfattas lättare om man som de andra i gruppen tackar ja till drycken, om man tackar nej kan det kännas obekvämt eller att man avviker från de övriga. Som alkoholist kan man uppfattas som en avvikare då man dricker för mycket och som nykter alkoholist för att man helt tagit avstånd ifrån drycken. Sigfridsson (2005) skriver i sin avhandling att samhörighet och gemenskap kan skapas genom att förtära en dryck tillsammans med någon i en social situation. Detta kan vara en indikation på att gemenskapen i en social kontext är mycket viktigare än vad man dricker, man dricker fastän man inte vill. Ett exempel kan vara att man dricker alkohol trots att man egentligen inte tycker om det, man dricker ändå för att det passar in i den sociala samvaron. Den sociala tillvaron kan bli lättare om man tackar ja till drycken då personen kanske inte vill vara obekväm eller sticka ut. 3 Ingegerd Sigfridsson diskuterar detta i termer av norm och avvikelse. Normaliteten är att servera och dricka dryckerna. Att inte dricka den självklara drycken uppfattas som en avvikelse. Klass och kön kan dessutom relateras till alkoholkonsumtion. Sigfridsson säger att de personer som intervjuades hade en enformig bild av vad kvinnor respektive män eller medelklassen respektive arbetarklassen sägs föredra för drycker. En trångsynt bild är att vin kan betraktas som medelklassdryck medan öl och brännvin uppfattas som arbetardryck. I ett trångsynt perspektiv bortser man från könsperspektivet. Detta påvisas exempelvis genom att arbetarkvinnornas val av vin åsidosätts eller medelklassens mäns val av öl tonas ned. En alkoholdryck är på ett flertal sätt knutet till vad som förknippas vara ett rätt val, både ur ett klass- och könsperspektiv. Kontexten har här en stor betydelse. I en offentlig miljö är det svårare att handla friare än i en privat miljö där man även kan handla mer efter egna önskemål. Dryckesvalet indikerar sociala skillnader: social position och kulturell tillhörighet uttrycks genom vad du dricker, när du dricker och vem du dricker med.

Nykterhetsrörelsen nyttjade rasbiologin i sin argumentation under 1900-talets första årtionden. Det fanns kopplingar mellan nykterhetsrörelsen, politiken och vetenskapen. Rasbiologin var allmänt accepterad som vetenskap. Flera av rön pekade på faror med att nyttja alkohol. I ett omfattande antal föreläsningar förmedlade nykterhetsrörelsen att alkoholen kunde orsaka degeneration genom skador på arvsanlag. Rörelsen fortsatte verka för rasbiologin på den politiska arenan. Nykterhetsrörelsen och dess företrädare i Sveriges riksdag spelade en aktiv och drivande roll för de beslut som etablerade ett statligt svensk rasbiologiskt institut 1922. / The Swedish temperance movement used race biology in arguing for it sake during the first decades of the 20th century. There were connections between the temperance movement, science and politics. Race biology was generally acccepted as science at the time. Representatives from the temperance movement claimed in public lectures that alcohol intake by parents could cause irreparable damages to their offspring and ultimately degeneration to "the race". The movement was well represented in the Swedish parliament. Their representatives were instrumental in the decisions leading to the establishment of the Swedish State Institute for Racial Biology in 1922.

Purpose of this study was to investigate the Alcoholics Anonymous strengths and weaknesses, their policy of total abstinence after treatment and strategies for sobriety. The study was conducted by two focus group interviews with women and men living in a twelve-step treatment. Also a single interview was made with a woman from the staff at the women's homes. The results were analyzed with the theories of social mobilization and how group processes affect individuals. The result shows that the key strategies is to work in the twelve steps, going to meetings, and accept the concept of disease to achieve sobriety. Replacing unhealthy social circles is important. Community given in Alcoholics Anonymous give the individual strengths to break out of addiction. The analysis of a group perspective showed that the community has impact on the individual's choice. It thus leads also to change to new sober socializing, given within the movement, which can change behavior. / Denna studies syfte var att undersöka Anonyma Alkoholisters styrkor och svagheter, deras policy den totala avhållsamheten efter behandling och strategier för nykterhet. I studien genomfördes två fokusgruppintervjuer med kvinnor respektive män boende på ett tolv- stegsbehandlingshem. Även en enskild intervju gjordes med en kvinna ur personalen på kvinnornas hem. Resultatet analyserades med teorier om social mobilisering och om hur grupprocesser påverkar individer. Resultatet visar att centrala strategier är att arbeta i de tolv stegen, gå på möten, och acceptera sjukdomsbegreppet för att uppnå nykterhet. Byte av osunda umgängeskretsar är viktigt. Gemenskapen som ges inom Anonyma Alkoholister ger individen styrka att bryta sig ur missbruket. Analysen med ett grupperspektiv visade att gemenskapen har påverkan på individens val. Det leder således också att byte till nytt nyktert umgänge, som ges inom rörelsen, kan ändra en individs beteende.

Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer. Vi har presenterat och analyserat vårt resultat under fyra olika rubriker och sedan dragit slutsatser och diskuterat våra fynd. Vad vi kan se utifrån vår studie är att nykterheten, medlemskapet i ett nykterhetsförbund och människor runt omkring har en betydelse när det kommer till informanternas syn på sig själva. Stöttning och gemenskap har gjort att de är tillfreds och stolta över sitt val samtidigt som andras reaktioner och påtryckningar gjort att de känner sig annorlunda och ifrågasatta men även starka som står emot trycket. Nykterheten och medlemskapet i nykterhetsförbunden har också förändrat hur informanterna tolkar och ser på olika situationer och på så vis även påverkat deras handlande.

Vad är nyktra alkoholisters egna upplevelser av vad som bidrar till ett bibehållande av nykterhet och vad försvårar bibehållandet? Den här kvalitativa studien utförd genom intervjuer (n=5) med nyktra alkoholister visade att vilja, nätverk och sysselsättning är viktiga faktorer när det handlar om att bibehålla nykterhet. Faktorer som försvårar bibehållandet av nykterhet är stress, oro och motgångar. Studien är genomförd med fenomenologisk ansats och har inspirerats av den hermeneutiska meningstolkningen där kognitiv- och systemteori har legat till grund för analysen. Slutsatsen i den här studien är att en konsekvent eftervård, anpassad för individen och ett stödjande nätverk är av största vikt vid bevarandet av nykterhet.

Alkoholmissbruk och alkoholberoende är två av de stora folkhälsoproblemen i Sverige med en uppskattning att ca 780 000 personer över 18 år har ett missbruk och att ca 300 000 personer är alkoholberoende. Att vara i ett alkoholberoende leder till minskad kvalitet genom konsekvenser relaterat till hälsa, socialt liv och arbete samt en påverkan på anhöriga och personer i omgivning. Rådgivningen Oden är en behandlingsverksamhet som har belysts i denna studie. De jobbar med klienter som har olika typer av missbruk däribland alkohol. Syftet är att undersöka hur processen att komma ur ett missbruk ser ut genom behandlingspersonalens beskrivningar och hur behandlarna arbetar med missbruksbehandling. Digitala intervjuer har genomförts med Odens behandlare som spelades in och transkriberades. Sedan så analyserades den insamlade datan med hjälp av en innehållsanalys i syfte att framhäva behandlarnas berättelser och att dela in det i olika kategoriseringar. Några viktiga slutsatser från studien visar att Oden har 70–80 % av sina klienter varje år som genomgår en färdig behandling. Personer som söker sig till Oden för att få hjälp kan handla om rädsla för att såra eller förlora sina anhöriga. Vissa klienter har fungerande livsdelar såsom familj, arbete och bostad medan andra saknade ett socialt nätverk, bostad eller jobb. En viktig faktor som är betydelsefull för att tillfriskna från ett alkoholmissbruk är den sociala miljön runt klienterna. Processen att ta sig ur ett missbruk kan se ut därigenom att ett steg framåt tas för att sedan ta ett steg tillbaka men dessa steg tillbaka beskriver Oden som lärotillfällen och inte som ett misslyckande. Avhållsamhet bidrog till att klienterna började må bättre i form av förhöjt stämningsläge och minskad oro och ångest och en vilja att engagera sig i fritidsintressen. Det är även viktigt att det finns en fungerande arbetsallians mellan klient och behandlare. Det beskrivs som en avgörande del i att behandlingen ska ge en effekt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur föreningen Luleå kvinnliga nykterhetsförening, sedermera Vita bandet Luleå grundades och utvecklades under de första 20 åren av föreningens verksamhet. Folkomröstningen 1922 om ett förbud mot rusdrycken kommer också att beröras. Medlemsantalets utveckling under de första 20 åren i före­ningen undersöks samt de kvinnor som grundade föreningen. Dessutom undersöks vad föreningen hade för verksamheter under de första 20 åren och därtill hur arbetet inför folkomröstningen 1922 gick till. I denna studie har material som pro­tokoll och årsberättelser använts från Norrbottens Föreningsarkiv. Undersökningen består av tre delar. Kvinnorna som engagerade sig i föreningen under de första 20 åren var kvinnor som hade det välställt hemma vilket ledde till att de hade tid till att engagera sig i hjärtefrågor, men även kvinnor som arbetade inom samhällsviktiga områden så som utbildning var engagerade samt ett stort antal ogifta kvinnor.  Resultatet av studien visar att kvinnorna som var verksamma i föreningen Vita bandet Luleå arbe­tade hårt för att göra en bättre tillvaro utan rusdrycken. Detta genomfördes redan från början 1902 då ett engagemang från en kvinna i en förening inte var självklar fram till den sysselsättning och an­strängning som kom att behövas inför folkomröstningen om ett rusdrycksförbud.