Kapitalstrukturens effekt på lönsamheten är ett ämne som återkommande studeras i olika länder och branscher. Det har genomförts mycket forskning kring ämnet med varierande resultat. Även om det finns mycket forskning i ämnet finns det fortfarande olika åsikter om sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. Forskning kring den svenska marknaden är dock begränsad. Samtidigt finns ett intresse av att undersöka huruvida det eventuella sambandet påverkades under Covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap samt hur ett eventuellt samband ser ut och varför. Vidare syftar studien att analyser huruvida det möjliga sambandet förändras till följd av Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Studien har använt sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har författarna genomfört paneldataregressioner för tidsperioden 2015 till 2019 samt linjära multipla regressioner för år 2020. Resultatet visar att det existerade statistiskt signifikanta samband där både högre skuldandel och skuldsättningsgrad resulterade i lägre lönsamhet för Large Cap-bolag på OMXS innan Covid-19-pandemin (tidsperioden 2015 till 2019) men även under Covid-19-pandemin (tidsperiod 2020).

Sammanfattning Titel: Imorgon blir det börsfall! En studie om hur olika börser påverkar varandra i fördröjning. Seminariedatum: 28 maj, 2012 Ämne/kurs: FEK 61-90 Kandidatuppsats i Corporate Finance, 15 poäng  Författare: Stefan Koch, Malin Molin Handledare: Hans Mörner Examinator: Kent Sahlgren Nyckelord: Anomali, anomalier, veckodagseffekt, måndagseffekt, index, korrelation, S&P 500, OMXS 30, effektiva marknadshypotesen Syfte: Att undersöka ifall en eventuell anomali på det svenska OMXS 30 indexet eller det amerikanska S&P 500 ger en effekt på nästföljande dag på det motsatta indexet. Om en veckodagseffekt kan påvisas och den fördröjda korrelationen mellan indexen är tillräckligt stark kan metoden användas för att generera överavkastning.   Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är hypotestestning av medelvärden med ett z test, beräknat korrelationskoefficienten mellan de två indexen och utfört en multipel regressionsanalys med dummyvariabler. Slutsats: Genom vår analys kom vi fram till att en veckodagseffekt inte kan påvisas på någon av de två undersökta indexen. En korrelation kunde finnas mellan de två indexen, däremot går det att ifrågasätta om korrelationens styrka är tillräckligt stark att handla utifrån. För att generera överavkastning krävs dessutom att den extra avkastning som genereras med hjälp utav vår metod med korta aktieaffärer överstiger den eventuella transaktionskostnaden som uppstår vid aktiehandel, något vi starkt betvivlar att den gör. / Abstract Title: Tomorrow the market falls! A study about how different stock markets affect each other in delay. Date of seminar: May, 28th, 2012 Course: FEK 61-90 Bachelor Thesis in Corporate Finance, 15 credits Authors: Stefan Koch, Malin Molin Advisor: Hans Mörner Examiner: Kent Sahlgren Key words: Anomaly, anomalies, day-of-the-week effect, weekend effect, index, correlation, S&P 500, OMXS 30, effective market hypothesis Objective: To examine whether a potential anomaly on the Swedish OMXS 30 index or the American S&P 500 has an effect on the next day on the opposite index. If a day-of-the-week effect can be proved and the delayed correlation between the indices is strong enough, our method could be used to generate excess returns. Methodology: We use a quantitative approach and statistic methods to answer our problem formulation. The methods we have been using are hypothesis testing of mean values with a z-test, calculations of correlation coefficients between the indices, and a multiple regression analysis with dummy variables. Conclusions: Through our analysis we found out that there was no day-of-the-week effect on any of the two examined indices. We could find a correlation between the two indices; however, we question whether the correlation is strong enough to trade on. To get excess returns it is required that the extra return that would be generated through our method with short trades exceed eventual transaction costs that occur through stock trading, something we strongly doubt that it would.

Bakgrund: Antalet aktieägare i Sverige har ökat markant de senaste åren vilket innebär att inflödet av kapital på Stockholmsbörsen ökat markant. De alla investerare strävar efter att åstadkomma är att överprestera marknaden och således har flertalet investeringsstrategier presenterats genom åren. Två av de mest frekvent använda är värde- samt tillväxtstrategin som studerats under flertalet tidsperioder samt på en rad olika marknader. Däremot har tidigare studier genomgående definierat värde- samt tillväxtbolag utifrån värderingsmultiplar och ej beaktat att de båda strategierna möjligtvis kan definieras och identifieras utifrån andra finansiella nyckeltal.  Syfte: Studiens syfte är att analysera huruvida vilken av de två populära investeringsstrategierna värde- respektive tillväxtstrategi som har genererat högst riskjusterad avkastning under perioden 2014–2024.  Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ forskningsansats med ett deduktivt tillvägagångsätt tillämpats. Två portföljer har konstruerats med årlig rebalansering baserat på de uppsatta kriterierna för värde samt tillväxtbolag. Dessa två portföljer har sammansatts baserat på konsensus erhållet från aktörer på den svenska aktiemarknaden som insamlats med hjälp av intervjuer. De båda portföljerna har sedan utvärderats utifrån årlig och ackumulerad avkastning samt riskjusterade mått i form av Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha.  Resultat: Både tillväxt- samt värdeportföljen genererade ackumulerad överavkastning gentemot index, respektive portfölj har även överavkastat index sett till riskjusterade mått över studiens tioåriga tidsperiod. Högst absolut avkastning samt avkastning justerad för risk genererade tillväxtportföljen. / Background: The number of shareholders in Sweden has significantly increased in recent years, leading to a substantial influx in the Stockholm stock market. All investors aim to outperform the market, and as a result, several investment strategies have been proposed over the years. Two of the most frequently used strategies are value and growth strategies, which have been studied across various time periods and markets. However, previous studies have consistently defined value and growth companies based on valuation multiples, without considering that these strategies may also be defined and identified using other financial metrics.  Purpose: The purpose of this study is to analyze which of the two popular investment strategies – value and growth – has generated the highest risk-adjusted returns during the period from 2014 to 2024.  Methodology: To achieve the study’s objective, a quantitative research approach with a deductive methodology has been applied. Two portfolios were constructed with annual rebalancing based on predefined criteria for value and growth companies. These portfolios were assembled based on consensus obtained from stakeholders in the Swedish stock market, collected through interviews. The performance of both portfolios was evaluated in terms of annual and cumulative returns, as well as risk-adjusted measures such as the Sharpe ratio, Treynor ratio, and Jensen’s alpha.  Results: Both the growth and value portfolios generated cumulative excess returns compared to the market index. Furthermore, both portfolios outperformed the index in terms of risk-adjusted measures over the ten-year study period. The growth portfolio exhibited the highest absolute return and risk-adjusted return.

The question in the study is to what extent the Swedish Real estate sector index acts as a follower of larger and broader stock indexes, and to what extent the index follows the asset values owned by the real estate companies in the asset market? The study is interesting for those trying to understand the development of share values in the Swedish real estate market as well as for those interesting in the “efficient market hypothesis”. The study makes an econometric analysis of the relationship between OMXS30, OMXS Real Estate PI, and the asset value of properties owned by Swedish real estate companies. Indexes are compared with Vector Autoregression (VAR) lag models, tested for dependence of GDP, the repo rent, and inflation. A Granger causality test is also performed. Despite discussed problems with reliability of some tests, the study finds that OMXS30 Granger cause OMX Real Estate PI. The study also finds that, during the period studied, OMXS30 and OMX Real Estate PI develop differently in the initial period but later form a similar path of performance. The asset values of the companies in the real estate market are more strongly correlated with OMXS30 than with their own sector index, OMXS Real Estate PI. No significant effects are found from GDP, the repo rent or inflation on OMXS30 or OMXS Real Estate PI. This may be seen as surprising but follows results from earlier studies.

Investors are continuously looking to increase the return on their investments. In an ideal world investors want to increase there return and outperform the market. Theory states that it is impossible to do so without increasing your risk. Arbitrage is a concept where investors are able to generate risk-free returns exceeding the market. Dividend is a common tool for publicly listed firms when rewarding their shareholders. On ex- dividend day, the day after the dividend payout, the stock price should according to theory decrease in order for the valuation of the stock to be held constant. In our research we investigate if there are arbitrage opportunities in connection to the dividend payouts, namely the ex-dividend effect. We want to generalize our results across experimental settings, thus across different stock markets. As a basis for our research we picked the OMXS. We base our research on three theoretical areas: the dividend irrelevancy theory, the efficient market hypothesis and the anchoring theory. The dividend irrelevancy relates to how the stock price ought to behave on ex-dividend day whereas the efficient market hypotheses states that prices on a market fully reflects all available information. Both theories concur that no arbitrage opportunities should be available on the financial market. The anchoring theory highlights the fact that investors formulate an anchor price for financial assets, for example stocks. In our research we aim to formulate a practical method on how to make abnormal returns on the ex dividend effect, based on the anchoring theory. Our census sample consists of dividend-paying firms publicly registered on the OMXS, and consists of 694 observations taken from 2009 to 2012. The sample was picked on the basis of characteristics, for example that the firm has been registered for at least four years and paid dividend one time during the four years of investigation. In order to tests for arbitrage opportunities on ex-dividend day, we used a simple mathematical model measuring the deviation between the price drop cum-dividend day to ex-dividend day, and the dividend amount. We conclude that the price drop differs from the dividend amount, only accounting for a price drop of 0.73 of the dividend amount. Thus, the price drop for each dividend unit is 0.73, in relation to a perfectly efficient market where there should be no difference; hence the price drop would be equal to the dividend amount, 1. Research on the ex-dividend effect is a thoroughly investigated area, where the first research was presented in 1955. Previous research all attempts to explain why there are market anomalies, but none examine how one can capitalize on the findings. In our research we examine if it is possible to make abnormal returns based on a segmenting of stocks, depending on their price volatility. This research is thereby first in examining how to capitalize on found arbitrage opportunities.

Bakgrund/Problem Likviditeten är viktig för att företagen ska kunna betala för sina utgifter. Om företaget drabbas av likviditetsbrist kan det påverka kapitalstrukturen som är en viktig fråga inom företagsfinansiering. Resultat från tidigare studier har visat att kapitalstrukturen förändrats vid kriser då dessa har påverkan på den finansiella marknaden, medan andra studier har kommit fram till att kapitalstrukturen justeras försiktigare när det råder sämre makroekonomiska förhållanden i jämförelse med bättre tider. Tidigare studier har även visat på positiva och negativa samband mellan skuldsättningsgraden som Proxy för kapitalstrukturen och lönsamhet, realatillgångar, företagsstorlek och likviditet. Syfte Syftet med studien är att undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19. Metod Då studiens syfte var undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19 baseras studien på en kvantitativ metod. Studien har undersökt om påverkan är signifikant genom parvisa t-tester och har även studerat samband genom multipel regressionsanalys. Resultat och slutsats Resultatet i studien visar att kapitalstrukturen har förändrats signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Detta då skuldsättningsgraden som är Proxy för kapitalstrukturen minskat signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Utifrån detta finner studien stöd för trade off teorin som anser att företagen bör minska sin skuldsättning vid osäkra tider för att minska risken för konkurs. Gällande sambanden mellan skuldsättningsgraden och lönsamhet, reala tillgångar, företagsstorlek samt likviditet har studien funnit stöd för både trade off teorin och pecking order teorin.

På en effektiv marknad ska förändringen i aktiepriset under ex-dagen vara sådan att en investerare är indifferent till att genomföra en transaktion inklusive eller exklusive utdelning. Trots det pekar flertalet empiriska studier på att så inte är fallet. I denna studie använder vi prisfallskvoten enligt Elton och Gruber (1970) för att undersöka kursbildning kring ex-dagen på Stockholmsbörsen åren 2013-16 samt om det finns skillnader i priskorrigering mellan olika grupper av aktier. Vi finner att aktierna på Stockholmsbörsen i genomsnitt föll med 76 % av utdelningsbeloppet och således har det funnits en ex-dagseffekt. Vidare visar studien att ex-dagseffekten är större i bolag med låga utdelningsbelopp och låg direktavkastning. Resultaten i studien visar även en signifikant positiv avvikelseavkastning under ex-dagen men avkastningen anses vara för liten för att motivera systematisk handel.