Demographic changes in the Swedish context due to the aging population leads to an escalation of retirements. This presents new challenges concerning labour shortage in organizations. Another important issue is cultural diversity which posts demands on employers to meet their service users needs. The main area of interest in this study is to investigate factors in an organization that connects to diversity and labour shortages and furthermore investigate the correlation between the two areas. To do this, a case study have been conducted using Umeå municipality as the case organization. Umeå is located in the north of Sweden with a population of about 120 000 residents. The method approach is qualitative, using semi-structured   interviews for data collection. The results suggests that terms and conditions for employees within the organization differs between majority and minority groups and that the cognitive awareness in the matter is diverse. The result also states the importance of strategic management such as follow ups, evaluations and designing of proactive standardizations for the HR   processes to reinforce anti-discrimination in the organizations. Our ambition is to give perspective on how norms influence the reality we create and recreate daily in our workplaces.

Marknadskommunikation har blivit en alltmer viktig och central del inom ett företag. Detta pågrund av att företag erbjuds mer och mer kanaler och tillvägagångssätt att kommunicera motsin marknad. Genom att ingående teoretiskt ramverk visar på många svagheter imarknadskommunikation mot den offentliga sektorn. Svagheter finns även inom denoffentliga sektorn så har en studie genomförts för att belysa om dem problem och det storagap som finns i facklitteratur och forskning stämmer överens i praktiken. Care of Sweden ärett företag som jobbar med trycksårsförebyggande madrasser och deras kunder är offentligaoch privata vårdboenden, sjukhus samt andra vårdinstanser. All försäljning ochkommunikation sker mot den offentliga sektorn via upphandlingar. Denna studie syftar till attlyfta fram dem tillvägagångssätt som finns att utföra marknadsföring ochmarknadskommunikation på idag samt att belysa olika förbättringar man som företag kangöra.Genom utförda intervjuer med olika nyckelpersoner på Care of Sweden samt insamlade faktafrån artiklar och facklitteratur så har författarna skapat sig en bild av den verklighet som råderidag när man idkar kommunikation inför och under pågående upphandlingar. Man har kunnatse tydliga svagheter samt styrkor i det system som råder idag, till exempel att offentlig sektorinte vill ha regelbunden kommunikation. / ompany. This is because the company is offered more and more channels and ways tocommunicate with their market. By a detailed theoretical framework that demonstrates themany weaknesses in marketing to the public sector. Weaknesses are also in the public sector,a study has been conducted to shed light on those problems and the large gap that exists in theliterature and research is consistent in practice. Care of Sweden is a company that works withpressure sore prevention mattresses and their clients are public and private nursing homes,hospitals and other health institutions. All sales and communication takes place on the publicsector through procurement. This study aims to highlight those practices that are to carry outpromotion and marketing of today and to highlight various improvements that the businessescan do.Through interviews conducted with key members at Care of Sweden as well as data collectedfrom articles and literature, the authors created a picture of the reality today when engaged incommunication before and during the ongoing procurement. They have been able to seeclearly the weaknesses and strengths of the systems that exists today, for example, that thepublic sector does not want to have regular communication.

Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig i den regelstyrning som styr och samordnar offentlig sektor samt den målstyrning som dessa organisationer omfattas av. En nyckelfaktor vid förändringsarbete är ledarskapet och vilket stöd den enskilde individen upplever, vilka krav arbetsuppgifterna ställer samt vilken kontroll hen har över sitt arbete. Implementeringsprocessen präglas inom offentlig sektor av ett uppifrån-och-ner-perspektiv där beslut fattas av politikerna och som sedan förväntas tillämpas neråt i organisationen. Syftet med vår studie är att undersöka vilken syn offentliga organisationer har på, och hur arbetet med att implementera förskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ser ut. Syftet är också att studera vilken inverkan ledarskapet förväntas ha, samt vilka verktyg organisationerna använder sig av. I vår metod utgår vi från ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats där vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är representanter från HR samt chefer på olika nivå i offentlig sektor. Resultatet har vi sedan ställt i relation till våra teorier samt tidigare forskning. Resultatet speglar en relativt positiv syn på föreskriften även om det uttrycks en oro i att förväntningarna kan bli för höga och att kraven på enhetscheferna kommer att öka. Ledarskapet ses ha en stor betydelse för att minska ohälsan. Förutsättningar som anges för en lyckad implementering är utbildning, att involvera medarbetarna samt att använda resurserna på rätt sätt. Här ses också föreskriften som ett verktyg till det systematiska arbetsmiljöarbetet. I diskussionen lyfter vi den politiska styrning som ofta krockar med medarbetarnas syn och förväntan, och där enhetschefen ofta är den som hamnar i en utsatt position. Implementeringsprocessen blir svår att genomföra när det saknas tydliga mål vilket skapar en otydlighet på alla nivåer som i sin tur kan leda till att ohälsan i organisationerna snarare ökar.

<p>Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling. Den privata sektorn är den del av samhället som drivs privat och till stor del i ett vinstsyfte. Inom den offentliga sektorn är 56 % av cheferna kvinnor och 44 % män medan den privata sektorns chefer består av 22 % kvinnor och 78 % män. Trots att Sverige sägs vara ett oerhört jämställt land finns dessa skillnader och vi frågar oss varför.</p><p>Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader i rekryteringsprocessen mellan privat och offentlig sektor, i anställandet av kvinnor som chefer.Vårt mål är att undersöka hur rekryteringsprocessen påverkar den rådande könssegregeringen bland chefer på arbetsmarknaden idag. Detta vill vi göra för att se om rekryteringen i sig är en orsak till att det finns skillnader mellan privat och offentlig sektor i rekryterandet av kvinnor som chefer.</p><p>De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är:</p><p>• Finns det skillnad mellan privat och offentlig sektor vid rekrytering av kvinnor som chefer?</p><p>• Är tillvägagångssättet för rekrytering avgörande för vem som söker tjänsten?</p><p>• Hur påverkar föreställningarna och åsikterna om kvinnor och män som chefer rekryteringsprocessen, vilken skillnad finns där mellan privat och offentlig sektor?</p>

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både för privata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer som oftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa och för att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner för utvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentliga verksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar som planerat. Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts interna uppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sitt implementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skall studien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamheten och deras medarbetare. Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdrag från enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion. Vi har via kvalitativa semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer samlat in empirisk data. Intervjuer har genomförts med enhetschef, controller, åtta teamchefer samt fyra medarbetare. Resultat och slutsatser: Det råder delade meningar om hur systemet fungerar och om dess syften har uppfyllts. Problemen kan dels härledas till hur systemet är utformat men framförallt till hur ledningen agerar i styrandet samt implementeringen av GUPP. Sex olika fokusområden med tillhörande aktiviteter har framställts som åtgärdsförslag för att KFM ska kunna förbättra sin uppföljning och öka användbarheten. Fokus gällande åtgärder bör riktas mot att utveckla kommunikationen samt att införa utbildningar och tydliga instruktioner för användarna av GUPP.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i självgenererad arbetsmotivation mellan chefer och medarbetare i privat och offentlig sektor. Resultatet baseras på 145 webbenkäter som besvarades av chefer och medarbetare i nio olika organisationer, inom de båda sektorerna. Mätinstrumentet som användes var Work Self-determination Index (W-SDI) som grundar sig i Self-Determination Theory (SDT). I resultatet framkom att chefer har högre grad av självgenererad arbetsmotivation än medarbetare, oberoende av sektorstillhörighet. Dock framkom ingen skillnad mellan privat och offentlig sektor när det gäller självgenererad arbetsmotivation. / The purpose of the study was to examine differences concerning work motivation between managers and employees in the public and private sector. The result is based on 145 web surveys answered by managers and employees in nine different organizations, within both sectors. The measuring instrument used was Work Self-determination Index (W-SDI) based on Self-Determination Theory (SDT). The result showed that managers in a higher degree have self-determined work motivation than employees, regardless of sector affiliation. However, there was no difference between private and public sector concerning self-determined work motivation.

Managementmodellen lean uppstod i bilindustrin men har applicerats på helt andra typer av branscher, varav offentlig sektor är en av dem. Tidigare forskning visar att lean applicerat på offentliga tjänster passar bättre när tjänsten är av mer homogen karaktär såsom sophantering och parkförvaltning. Ändå visar en kartläggning av lean i Sverige att flest kommuner har implementerat lean inom äldreomsorg - vilket är en heterogen tjänst med höga krav på individanpassning. Syftet med den här fallstudien är att undersöka om lean således är en passande managementmodell för kommunal äldreomsorg. Baserat på sju intervjuer i två svenska kommuner har studien utgått från vad som påverkar kommuners möjlighet att arbeta lean på en filosofisk nivå (lean thinking). Resultatet visar att lean thinking i sin helhet inte är passande för äldreomsorgen, vilket framför allt beror på att offentliga verksamheter utöver brukaren ser socialnämnden och skattebetalare som kunder, vilket försvårar arbetet med lean som utgår från värde enligt kundens perspektiv. Däremot visar verksamheterna att de genom att arbeta med lean framförallt förbättrar processer som inte involverar brukaren, exempelvis administration och förråds- och tvätthantering. Det frigör tid till värdeskapande aktiviteter för brukaren. Vi finner också att myndigheten som reglerar svensk äldreomsorg möjliggör för lean-inspirerat arbete inom äldreomsorg, framför allt på grund av arbetet med att utgå och anpassa tjänster till de faktiska behoven för brukaren istället för att begränsas till det redan befintliga tjänsteutbudet. / Lean was first seen in the automotive industry but has since then been applied to a number of different industries, whereof the public sector is one of them. Previous research has shown that lean has a better fit with services when applied to homogeneous services like waste disposal and maintaining parks. Yet an overview of lean in Swedish municipalities has shown that the most frequent use of the concept lean is in elderly care - which is categorized as a heterogeneous customized service. The aim of this case study is to examine the fit between lean and municipal elderly care. The study has investigated what determines the ability of adopting lean thinking based on seven interviews in two Swedish municipalities. The results show that the whole concept of lean thinking cannot be applied, primarily because of the complexity of the customer concept in the public sector. The interviewees identify several customers apart from the end-user of the service. The fact that tax payers and the social welfare board also are considered customers hinders the work with lean, since their interests may diverge from that of the end-user. However, by using lean tools, processes without involvement from the end-user have been improved, for instance services like administration, laundry and storage management. In turn, these improvements made time for value creating activities for the end-user. The results also show that the Social authority regulating the Swedish municipal elderly care, actually enables an approach inspired by lean. This is primarily due to the development towards a service production based on the actual needs of the end-user rather than being limited to the existing services.

Current studies illustrate that the development of the controller role has been where its focusis more about acting in the managements interest and to be a "business partner" which createsmore value for the company. Since most studies are completed in the private sector, we wanted to take the opportunity to examine the public sector to see whether the development has been carried out there. A development of the controller role means that the controller will have wider duties which could lead to an overload and non-controllable role. We have studied both new and old articles, collected and compared controller's duties towards our empiricism. We chose to limit ourselves to four municipalities in Skaraborg where we conducted a total of eight interviews to draw the fairest possible analysis. The purpose of the study was to see how controllers and even municipalities have been affected by this development, as recent studies present. After having compiled our empirical data collection, we could conclude that the majority feel that the tasks have become wider and where the skills are also becoming increasingly important. In the current situation, the basis of our empirical data says that controllers have not been particularly affected by the development. Respondents feel that the controller role isunder control and not overloaded, but at the same time that the development must be slowed down. Otherwise it will not be long before such a situation arises. For this, we have also linked how important Controller's skills is to be able to handle this now so broad professional role. / Nuvarande studier belyser att en utveckling av controllerrollen har skett där dennes fokus alltmer handlar om att agera i ledningens intresse och vara en ”business partner” för att på så vis skapa mer värde åt företaget. Eftersom de flesta av dessa studier är gjorda inom den privata sektorn ville vi passa på att undersöka den offentliga sektorn för att se om samma utveckling har genomförts där. En utveckling av yrkesrollen innebär att controllern får bredare arbetsuppgifter vilket skulle kunna leda till att rollen blir överbelastad och icke-kontrollerbar. Vi har med hjälp av äldre artiklar kombinerat med nyare artiklar ställt och jämfört controllerns arbetsuppgifter mot vår empiri. Vi valde att avgränsa oss till fyra kommuner inom Skaraborg där vi genomförde totalt åtta kvalitativa intervjuer för att kunna dra en så rättvis analys som möjligt. Syftet med studien var att kunna se hur controllers och även kommunerna har påverkats av denna utveckling som nyare studier tar upp. Efter att ha sammanställt vår empiriinsamling kunde vi dra slutsatsen att majoriteten upplever att arbetsuppgifterna har blivit bredare och därav har även kompetensen blivit allt viktigare. I dagsläget kan vi inte utifrån vår empiri säga att controllers har påverkats särskilt mycket av utvecklingen. Respondenterna upplever att yrkesrollen är under kontroll och inte överbelastad, men samtidigt att utvecklingen måste bromsas. Annars dröjer det inte länge förrän en sådan situation uppstår. Till detta har vi även kopplat hur pass viktig controllerns kompetens är för att kunna hantera denna nu så breda yrkesroll.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie var att förstå vad som hindrar och/eller möjliggör för chefer i en kommunal förvaltning att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Givet den omfattande ledarskapsforskningen avgränsades teoriavsnittet till litteratur och artiklar som ligger nära frågor om ledarskap med betoning på effektivitet och beteende; organisations-kultur, kvalitet, förändring etc. Sju chefer intervjuades om sin syn på ledarskap, sin arbetsdag och förbättringsarbete. En enklare analys gjordes därtill av chefernas kalendrar så de såg ut den vecka intervjun genomfördes. Struktureringen av intervjudata gjordes på hermeneutisk grund i en sexstegsprocess varigenom det initialt omfattande materialet kondenserades till studiens resultat. Utifrån detta genomfördes analysen med utgångspunkt från studiens frågeställningar och syfte. Författarens slutsats är att förutsättningarna för att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete, i det aktuella fallet, tycks starkt begränsade. Resultatet indikerar att orsakerna står att finna på olika systemnivåer: det individuella planet (attityd, kunskap mm), på ledningsnivå (förvaltning och politik), på organisationsnivå (som klimat/kultur) och på den mer amorfa nivån ”omständigheterna”. Måhända uppfattar läsaren att rapportens senare delar, som resultat/analys, diskussion och slut-sats, är skriven i väl dystra toner. Författaren diskuterar detta kort i diskussionsavsnittet. / The purpose of this qualitative case study was to understand what impedes and/or facilitates for some managers in a public administration body to deal with quality management. Given the extensive research on leadership, the chapter on theories was limited to literature and articles on leadership with a focus on i.a. effectiveness and behaviour; organizational culture, quality and change. Seven managers were interviewed about how they perceive leadership, their working day and quality management. A basic analysis was made of the managers’ calendars as they looked the week of the interview. The structuring of data was done on hermeneutical grounds in a six-step-process by which the initially voluminous material was condensed to the result of this study, from which the analysis was made with the questions and purpose of the study being the point of departure. The author concludes that the conditions for executing quality management, in this particular case, seems greatly confined. Data suggests that reasons for this are found on different system levels such as the individual level (attitudes, knowledge etc); the leadership level (administration and politics); the organizational level (climate/culture) and on the more amorphous level of “circum-stances”. It may be that the reader of this report perceives the conclusion to be rather “dark”. The author comments briefly on this in the discussion chapter

Purpose – The purpose of this study is to create understanding for which dimensions that influence public agencies’ digital maturity, and how these agencies can work with these dimensions in order to improve the level of digital maturity. This contributes with increased understanding and insight for how the digital maturity can be assessed and improved. Method – The study is of explorative character, with mainly an inductive approach. Qualitative multiple case studies have been conducted in order to fulfil the purpose of the study. Primary data have been collected through 21 semi-structured interviews. Seven of these interviews were held with digital consultants, and the remaining 14 interviews were conducted with respondents from eleven different Swedish public agencies. Results – The study contributes with seven different key-dimensions, with belonging sub-dimensions. The seven dimensions are; vision &amp; strategy, senior management, leadership, culture, capabilities &amp; competence, digital technologies and provisions. These dimensions are presented and explained together with recommendations for how the public agencies can work with these, in order to improve their digital maturity. Theoretical implications – The study has started to fill a gap within the literature of digital maturity connected to the public sector. The study also contributes with an empirical anchored framework that describes the dimensions that affect the public agencies digital maturity and how these dimensions can improve the level of digital maturity. Practical implications – The practical contribution is a framework that can be used as a foundation by leaders and managers in public agencies to assess and increase the level digital maturity. The framework highlights seven key-dimensions, with sub-dimensions, that public agencies need to work with in order to successfully become more digital mature. / Syfte – Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad, samt hur myndigheter kan arbeta med dessa dimensioner för att ökaden digitala mognadsgraden. Detta bidrar med ökad förståelse och insikt för hur den digitala mognaden kan utvärderas samt förbättras. Metod – Studien är av explorativ karaktär, med huvudsakligen en induktivansats. Kvalitativa flerfallsstudier har genomförts för att uppnå studiens syfte. Primärdata samlades in genom 21 semi-strukturerade intervjuer. Av dessa 21 intervjuer genomfördes sju med representanter från ett IT-konsultföretag och14 intervjuer med representanter från elva svenska statliga myndigheter. Resultat – Studien har resulterat i sju olika nyckeldimensioner, med tillhörande under dimensioner till varje nyckeldimension. De sju dimensionerna är vision &amp; strategi, ledningsgrupp, ledare &amp; chefer, kultur, förmågor &amp; kompetenser, digital teknik samt författningar. Dessa presenteras och förklaras tillsammans med rekommendationer för hur myndigheter kan öka sin digitala mognad. Teoretiska implikationer – Studien har påbörjat arbetet med att fylla ett gap i den vetenskapliga forskningen kring digital mognad i offentlig sektor. Dessutom bidrar studien med ett empiriskt förankrat ramverk som beskriver vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad samt hur dessa dimensioner kan öka den digitala mognadsgraden. Praktiska implikationer – Det praktiska bidraget är ett ramverk som kan användas som bas och utgångspunkt av ledande chefer i främst statliga myndigheter för att utvärdera samt öka den digitala mognadsgraden. Ramverket består av sju nyckeldimensioner, med tillhörande underdimensioner, som statliga myndigheter behöver utveckla för att framgångsrikt bli mer digitalt mogna.