Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer. Det komplexa i att kunna balansera vinstintresse och kvalitet och på bästa sätt möta omvärldens krav på styrning och mål har lett fram till denna undersöknings forskningsfråga som lyder: Vilka likheter och skillnader förekommer i mellanchefers målarbete beroende på vinstintresse? I en kvalitativ studie har sex stycken mellanchefer inom vård- och omsorgssektorn intervjuats med avsikt att skapa förståelse kring hur deras målarbete bedrivs. Vidare syftar studien till att försöka urskilja om och i så fall på vilket eller vilka sätt incitamentet vinstintresse påverkar detta målarbete. Utifrån studien har flera slutsatser dragits. Det finns skillnader i målarbete på grund av incitamentet vinstintresse. Exempel på dessa är konkretisering av mål och förtydligande av övergripande syfte. Samtidigt kan detta incitament inte betraktas som angörande för hur målarbetet utförs. Nyckelord: Incitament, offentlig sektor, privat sektor, vinstintresse, mål.

Treatment is both about the actual encounter and how individuals interact as well as the behaviour among the counterparts. Previous research shows that a person’s experience of how he/she is being treated is formed by conditions created by external factors, in literature known as the general view on treatment. The purpose of the study is to show how people with a physical disability experience the treatment from their Social Security Agency administrators. We have compared the empirical material with theories on treatment and power and analysed how this affect the interaction between the administrator and the disabled person. We have used qualitative interviews to collect the empirical material; in all we have conducted six semi-structural interviews. The result shows that the clients have experienced both positive and negative aspects of treatment, with emphasis on feelings of positive reception. The respondents have pointed out different strategies in order to take control of their own situation. Despite this, the Social Security Agency aadministrators always has the final say, i.e. the executive power. All respondents stress that the administrator must be a good listener, able to motivate them as well as humble during their encounter.   Key words: street-level bureaucrat, disability, treatment and public sector   Nyckelord: gräsrotsbyråkrat, funktionsnedsättning, bemötande, offentlig sektor

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys. Teorin utgörs av två svenska forskningsantologier om public relations respektive strategisk kommunikation, samt ett urval kritiskt problematiserande artiklar i ämnet. Efter en genomgång av den teoretiska litteraturen har de samtida forskningsperspektiven sammanfattats. Utifrån dessa har en idéanalysmall, en typologi, konstruerats med utgångspunkt i två idealtyper. Det förekom tydliga samband mellan de olika synsätten och hart när alla organisationer gick att placera i endera av de två idealtyperna. Samtliga forskningsperspektiv utom ett gick att hitta i materialet. Skillnaderna i synsätt gick att koppla till de olika organisationernas uppdrag och utformning. Organisationer med nya synsätt är överlag sådana som har tydliga behov av att effektivt kommunicera med omvärlden, medan de övriga organisationerna huvudsakligen har en informationsspridande funktion.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet är att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform. Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien även fånga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan påverka uppkomsten av ledningsformen. En komplex bild av faktorer såsom faktisk situation, organisationens normer, förutsättningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, påverkar uppkomsten av ledningsformen. Tilltron till ledningsformens potential är stor och farhågor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervärden och ses som en lösning på olika problem där den erbjuder ett alternativ. En öppen inställning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhållningssätt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen påverkar också uppkomsten av ledningsformen. / This qualitative interview study focuses on establishing shared management in the public sector. The objective is to shed light on the reason why shared management emerges as an alternative form of management.  As well as the conscious choices and motives of decision makers, the study also attempts to capture underlying reasons and to identify any other factors that may influence the emergence of this form of management.  A complex picture of factors where the actual situation and the organisation’s standards, conditions and surroundings together with the individuals who populate it, are what influence the emergence of this form of management.  There is great confidence in the potential of this form of management and misgivings are downplayed. This form of management is thought to be able to bring synergy effects and symbolic added value to the organisation and is seen as a solution to various problems where it offers an alternative. An open attitude to trying new forms of management, pragmatic attitudes and the vested work-related interests of individuals also influence the emergence of this form of management. / <p>Examensarbetet ingår i program: Master of Public Administration and Governance 120 hp, Offentligt ledarskap, styrning och samverkan</p>

No description available.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförändringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring värdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spänningar, såsommöjligheter och risker, som kan uppstå i antagandet av en ny idé. Uppsatsensfrågeställningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring värdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i värdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssätt där frågeställningarna är studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys. I den tematiskaanalysen redovisades resultaten utifrån temana; idé, roll samt organisation ochmedarbetare. I den kritiska analysen har fem dominanta och fyra dolda berättelserillustrerats. Studiens slutsatser har varit att antagandet av idén kring värdskap ärkomplext. Flera av de spänningar som framkommit i studien flyter samman ochnågra av dem talar emot varandra. Studien har också visat att idén kring värdskapkan komma att antas olika. Hur idén antas är beroende på individen ochkontexten. Möjligheterna i värdskapet är att chefer får draghjälp och stöd i sinchefsroll samt att kommunens anställda får en gemensam plattform i och med envärdskapsutbildning. Riskerna i värdskapet är att chefer inte tar till sig idén ochvärdskapet får i och med det mindre eller inget fokus. En annan risk är attmedarbetare inte tar till sig budskapet.

I Sverige arbetar många människor i human service organisationer såsom: skolor, sjukhus, äldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglädje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan på relationen mellan personal och brukare och därigenom också för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglädje kan innebära för personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn på sin betydelse för personalens arbetsglädje. För genomförandet av studien användes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer. Respondenterna bestod av åtta undersköterskor/vårdbiträden och en chef på ett kommunalt äldreboende i södra Sverige. Resultaten visar att chefen uppfattar att personalens arbetsglädje till viss del saknas och att den behöver lyftas fram. Chefens uppfattning är att grunden för personalens arbetsglädje ligger i ett bra arbetsmiljöarbete. Resultaten visar också att omvårdnadspersonalen upplevde ett stort mått av arbetsglädje. Arbetets innehåll, gemenskapen med arbetskamraterna samt kommunikationen på arbetsplatsen var av stor betydelse för omvårdnadspersonalens upplevelser av arbetsglädje, medan gemensamma personalaktiviteter, feedback, ledarskap och lön ansågs vara av mindre betydelse. Genomgående är det relationerna i arbetet som är av störst vikt för personalen. Dels handlar det om relationerna med vårdtagarna, dels om relationerna med arbetskamraterna.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgångsrika är av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel där en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs. Följaktligen har flera studier gjorts gällande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa på rekommenderade tillvägagångssätt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgångsfaktorer – de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgångsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor. Författarna till denna uppsats ansåg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvändighet är applicerbara på organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgångsfaktorerna kan skilja sig åt eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor. Att studera huruvida kritiska framgångsfaktorer och framgångsmått kan skiljas åt och prioriteras olika torde vara av vikt för implementeringar av ERP-system. Denna uppsats är uppstånden av denna anledning, att söka finna kritiska faktorer i implementeringen av ERP-system för organisationer i offentlig sektor.

<p>Abstract</p><p>During the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted “The Balanced Scorecard” by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through “God ekonomisk hushållning”. Critics points out that if the “The Balanced Scorecard” is to be adopted in the public sector, it has to be adjusted and changed to the specific public conditions.</p><p>This study aims to examine how the municipal community of Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” in its organization on the basis of the main question: “How has the municipal community of Vellinge used ‘The Balanced Scorecard’ to improve the financial and activity guidance”?</p><p>To reach a valid result interviews have been performed and empirically relevant material has been collected.</p><p>The study concludes that Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” with a mixture of following the original model and adaptation to own and public conditions. The adoption has helped Vellinge satisfy the demands on “God ekonomisk hushållning” through the new way of measuring both financial and activity aspects.</p><p>Keywords: Balanserad styrning, Offentlig sektor, Styrning, Vellinge kommun, God ekonomisk hushållning.</p>