Syftet med studien är att beskriva och förstå hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de är verksamma i. Analysen baseras på semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vård- och omsorgsförvaltning, som utifrån LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mål för att bättre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frågeställningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de värderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillämpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrån kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus på gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet är att det präglas av konkurrens, revirtänkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stärka organisationens gemensamma kultur har ännu inte uppnått någon märkbar effekt och de gemensamma symbolerna är få. Enheterna utgör egna subkulturer som krockar med varandra, vilket gör att det gemensamma samarbetet saknar färdriktning och är flegmatiskt. Vår slutsats är att en gemensam kultur är av avgörande betydelse för att samarbete skall värderas och ge goda resultat. / The purpose of the study was to describe and understand how managers perceive the cooperation between units in their own organization. The analysis was based on semi structured interviews with 11 managers from a municipal social services organization. In order to better handle it´s agenda the organization used LEAN to mobilize staff towards common goals. The study questions aimed towards understanding how the managers experience the culture of their organization and unit and how they value cooperation between the units. The study used a qualitative method with a hermeneutic phenomenological approach analyzing data from interviews with culture theory and a symbolic interactive perspective focusing on common symbols and patterns. The results showed that the managers were busy with their own work and that cooperation with other units was seen as full of competition, territorial thinking, and incompatible perspectives. Little had been achieved as far as strengthening the common culture of the organization and common symbols were few. The units were subcultures of their own colliding with each other and giving a lack of direction. The conclusion was that for cooperation to be valuable and give good results a common culture is essential.

Undersökning i denna uppsats har utgjorts av en fallstudie. Fokus i vårt arbetehar legat på implementering, ledarskap och delaktighet.Syftet med vårt examensarbete har varit att studera hur implementeringen avaffärssystem kan gå till i en offentlig organisation och hur medarbetarnasdelaktighet samt chefernas ledarskap ser ut under implementeringen. Detövergripande syftet har varit att identifiera förbättringsområden och ge förslagtill lösningar. Vi har utgått från att kombinera en kvantitativ enkät medkvalitativa djupintervjuer för vår fallstudie.Sammanfattningen av våra slutsatser var följande: Den studeradeorganisationen inom offentliga sektorn är stor, komplex, hierarkisk samt har enspecifik ansvarsfördelning med befattningar och behörigheter och därför har enstegvis implementering tillämpats. Styrkor i implementeringsprocessen harvarit: projektmetodik, planering, stegvis införande, nyckelpersonerna somavancerade användare, testverksamhet och en egen förvaltningsorganisation.Svagheter i implementeringsprocessen har varit: ledarskap, förändringsledning,delaktighet, utbildning, kommunikation, resursplanering, oklart syfte, otydligamål samt vision som inte kommunicerats ut till medarbetarna i organisationen.Svagheter och styrkor sammanfattades i en egenutvecklad modell som delarimplementeringsprocessen i två delar – den tekniska och den organisatoriska.Den avgörande faktorn i implementeringsprocessen visade sig vara denorganisatoriska delen med aspekter som handlar om organisation och ledning. / The investigation in this paper consisted of a case study. The focus of our workhas been on implementation, leadership and participation.The aim of this thesis was to study how the implementation of ERP can go to apublic organization and how employee participation and managers' leadershiplooks during implementation. The overall aim has been to identify areas forimprovement and suggest solutions. We have combined a quantitative surveyand qualitative interviews for our case study.The summary of our conclusions were the following: The studied organizationin the public sector is large, complex, and hierarchical and has a specificresponsibility with roles and permissions and that is why a stagedimplementation with sixth insertion step has been applied. Strengths in theimplementation process were: project methodology planning, gradual entry keypersonnel, and advanced users, testing activities and its own managementstructure. Weaknesses in the implementation process were: leadership, changemanagement, empowerment, education, communication, resource planning,unclear purpose, unclear objectives, and vision that are not communicated tothe employees in the organization. Weaknesses and strengths were summarizedin a proprietary model that shares the implementation process in two parts- thetechnical and the organizational. The decisive factor in the implementationprocess proved to be the organizational part, aspects of which involveorganization and management.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap.  Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap. Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap? Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer. Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde. Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. / Title: The municipally captured middle manager: A qualitative description of middle managers exercises of Leadership. Background: Municipal agencies are strongly influenced by the environment and must continuously adapt while striving for predictability. This complex environment impact middle managers possibility to practice one's own Personal leadership, and therefore demands are places upon managers for adaptability and a consciousness regarding ones personal leadership. Research Question: How do middle managers at different hierarchical positions view their opportunity to practice their own personal leadership? Purpose: The purpose of our study is to investigate, describe and create an understanding for how managers, on different hierarchical levels, practice their personal leadership in a context affected by internal and external influences. Method: To answer our research question we chose to utilize a qualitative methodology. Through a hermeneutic interpretation method and an abductive approach we analysed the six semi structured interviews we conducted. Conclusions: The conclusion we derived to is that the design of the leadership education and the restriction of freedom of movement that exists create a conflict between the goals of the organisation and managers ability to practice their own personal leadership.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Bakgrund Budgeten används som styrmedel i alla möjliga typer av organisationer, det rör sig då inte enbart om vinstorienterade och privatägda företag, utan även om offentliga verksamheter. I Västerviks Kommun gjordes under 2011 ett stort underskott på närmare 60 miljoner kronor. Kommunen har dock lyckats vända ekonomin till att gå med överskott varje år fram tills idag. Studien har handlat främst om att undersöka vad som orsakade de stora underskotten, men också på vilka förändringar i kommunens budgetarbete som har gjorts efter det stora underskottet som uppstod 2011. Syfte Syftet med vår studie har varit att undersöka hur budgetarbetet i Västerviks Kommun har förändrats sedan det ekonomiska krisläget som uppstod år 2011. Metod Studien har utförts på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom Västerviks Kommun. Slutsats Studien har visat på att anledningen till det stora underskottet framförallt hade att göra med att budgeten under 2011 inte följdes upp på ett bra sätt. På grund av detta blev inte de ansvariga politikerna informerade och fick inte heller chansen att göra något åt saken. Västerviks Kom-mun har idag en mer decentraliserad budgetprocess som har lett till ökad motivation och engagemang bland medarbetare. Förändringar i budgetprocess och budgetuppföljning har också bidragit till förbättrad kommunikation vilket har ökat tryggheten bland kommunens företrädare.

An increase in societal challenges is creating more pressure for the public service to meet the needs of its citizens and from the society in general. The greatest challenges that Piteå kommun face are the ageing population and the need of competence provision. This essay aims to examine how Piteå kommun utilizes social innovation. The empiric material has been collected through a series of semi-structured interviews conducted with key figures in Piteå kommun who are well versed in the use of social innovation. The theoretical framework, from which the analysis is based on, is based on Murray, Caulier-Grice och Mulgan’s (2010) theory of the social innovation process. The main results show that the informants share aconsistent view of what an innovation friendly climate should consist of, but how to get there is blurry and difficult to put in to words. The result also show that a politically governed organization faces a challenge when it comes to long-term efforts of social innovation since systematic change is dependent of a stable innovation process to get substantial effect. Among the informants, and in earlier research, social innovation is attributed a wide meaning which can either leads to boosted creativity and ideas or create uncertainty and a disinclination to make use of social innovation in different workplaces since the term seems unfamiliar. Suggestions for further research is examining and comparison of the utilization of social innovation in other municipalities. Another area that can be researched further is how the social innovation process is featured in the nonprofit sector and the private sector, which can lead to insights in how the sectors can collaborate between each other more easily. / De ökade samhällsutmaningarna ställer större krav på offentlig sektor att möta medborgarnas och samhällets behov. De största utmaningarna som Piteå kommun står inför är den åldrande befolkningen och behovet av kompetensförsörjning. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka arbetet med social innovation i Piteå kommun. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom Piteå kommun som har insyn i innovationsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten som utgör grund för analysenär Murray, Caulier-Grice och Mulgans (2010) teori om den sociala innovationsprocessen. De huvudsakliga resultaten visar att informanterna delar en överensstämmande bild över vad ett innovationsvänligt klimat bör innehålla, men att vägen dit är diffus och svårt att beskriva.Resultatet visar även att en politiskt styrd organisation har en utmaning då det gäller att satsa långsiktigt på social innovation, då systematiska förändringar är beroende av en stabil innovationsprocess för att få reell effekt. Bland informanterna och i tidigare forskning finns det en bred tolkning av termen social innovation, vilket antingen kan sporra kreativitet och idérikedom eller skapa osäkerhet och ovilja att jobba med social innovation i olika verksamheter då begreppet är främmande. Förslag till vidare forskning är undersökning och jämförelse av andra kommuners arbete med social innovation för att analysera hur den sociala innovationsprocessen ser ut i andra kommuners organisationer. Ett annat område som kan undersökas ytterligare är hur den sociala innovationsprocessen ser ut i idéburen sektor och privata sektorn, för att på så sätt lättare kunna se vilka samverkansmöjligheter som finns mellan sektorerna.

Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora interna och externa utmaningar, vilket ställer stora krav på intern och extern effektivitet inom offentliga verksamheter. Mycket hopp har tilldelats digitalisering för att kunna lösa de problem som olika samhällen nu står inför. Den offentliga sektorn i Sverige har dock halkat efter i sin digitalisering när den sätts i relation till offentlig förvaltning i andra länder. Regeringen har påbörjat en digital förnyelse av det offentliga Sverige under programmet “Digitalt först” för att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Programmet betonar bland annat målet, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Rapporter visar dock att myndigheter inte har levt upp till regeringens årliga målsättning. Samtidigt efterfrågas det mer forskning kring de aspekter som målet berör. Detta väcker frågan kring hur utmaningarna i digitaliseringsprocessen ser ut i myndigheter utifrån regeringens mål.   Syfte: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur det inom myndigheter arbetas med digitalisering utefter regeringens mål, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Som en del av detta ämnar studien att synliggöra vilka utmaningar och perspektiv som finns i myndigheters digitaliseringsarbete med fokus på innovation, samverkan och öppna data, för att myndigheter ska kunna genomföra lyckade digitaliseringsprojekt i framtiden.   Metod: För att uppfylla denna studies syfte har en fallstudie genomförts, vilket har legat till grund för hur forskningen har genomförts. Den empiriska materialinsamlingen har inhämtats från semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Digitaliseringen av den offentliga sektorn är under utveckling och det finns kvar att göra innan den offentliga sektorn når regeringens mål, att bli världsledande inom digitalisering av offentlig sektor innan 2025. Arbetet har hittills inte varit helt enkelt då det finns stora utmaningar som myndigheter behöver beakta i arbetet för att uppnå regeringens digitaliseringmål, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Resultatet av vår studie visar att de utmaningarna som påvisas i samtliga medel (innovation, samverkan och öppna data) framförallt är kopplade till juridiska, mentala och tekniska utmaningar. Studien har framförallt bidragit med att befästa att ytterligare faktorer behöver förstås för en framgångsrik digitalisering än vad tidigare forskning har belyst. Vidare har studien bidragit till mer forskning kring hur myndigheter ställer sig till digitalisering och dess utmaningar. / Background and problem: The public sector is facing great internal and external challenges, putting pressure on internal and external efficiency within public organisations. Hope has been given to digitalisation to solve the problems different societies are faced with. The public sector in Sweden has nevertheless been halting in relation to e-government development in other countries. The Swedish government has initiated a renewal of the public sector within the program “Digitalt först” in order for Sweden to become the country which is the most prominent in utilising the potentials of digitalisation. Among other things, the program calls for a more open government which supports innovation and participation. Reports are nevertheless indicating that authorities within the public sector have not achieved the yearly goals stated by the Swedish government. Furthermore, additional research is called for regarding the different aspects of the goal. This evokes the query concerning the challenges of the digitalisation process within authorities relating to the goals set by the Swedish government. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how the public sector work towards the government goal, a more open government which supports innovation and participation. As a part of this, the study aims to illustrate the barriers and perspectives within the Public sector’s work with digitalisation, with a focus on innovation, co-creation and open data. The is carried in order for the public sector to accomplish digitalisation projects successfully in the future. Method: To fulfil the purpose of this study, a case study was carried out. In the case study, empirical information has been collected through semi-structured interviews and public documents. Conclusion: The digitalisation of the Swedish Public sector is in progress and there is still work that needs to be done in order for the public sector to fulfil the Swedish government’s goal of becoming world-leading in digitalisation within the public sector before 2025. The process of digitalising the public sector has not been easy and has come with barriers which needs to be addressed in order to fulfil the target of a more open government which support innovation and participation. The study concludes that each tool (innovation, co-creation and open data) above all are associated with legal, mental and technical barriers. The main contribution of this study is to highlight that additional aspects needs to be considered in order for authorities to digitalise successfully. In addition to this, the study has contributed to research regarding the perspectives of authorities on digitalisation and its challenges.

Purpose: The purpose of this study is to describe how quality-work is conducted in the public sector and whether the structure of the performance measurement gives a fair picture of the quality. In addition, investigate whether the measurement itself can affect the quality of the work an organization perform. The study has been conducted in Gothenburg, focusing on aid-based interventions provided by the home service.  Theoretical framework: The theoretical framework first deals with quality, how it’s defined and how quality development can be conducted. Then performance measurement is described in terms of why and how it is used, how performance measurements can be evaluated and performance measures. Results and conclusions: Quality in the elderly care in the city of Gothenburg is described by the Social Services Act. Quality is measured by care recipients responding to two different surveys; a nationwide survey sent by the National Board of Health and one that is designed by the City of Gothenburg and performed by care administrators. Results from the National Board of Health’s survey are part of the basis for the measures contained in the Quality Report  o   The City of Gothenburg has relevant performance measures that provide a nuanced description of the quality, but the measures are many which complicates the possibility of a comprehensive picture. o   The National Board of Health’s survey consists of questions that are clear and relevant and has large number of respondents, which makes the measurement reliable. o   The City of Gothenburg’s own survey consists of questions that are unclear, difficult and, in some cases, impossible to answer. The survey is an unprioritized work task among the care administrators, leading to a small          statistical basis and not reliable results. o   A large amount of resources is spent on performance measurement, which can have a negative effect on quality. In particular, if the measurement is poorly designed and takes time from other tasks. / Syfte: Denna uppsats ämnar beskriva hur kvalitetsarbete bedrivs i den offentliga sektorn och huruvida prestationsmätningens struktur fångar upp information som ger en rättvis bild av kvaliteten. Syftet är också att undersöka om mätning i sig kan påverka kvaliteten på det arbete en verksamhet utför. Studien har gjorts på Göteborgs stad med fokus på biståndsbedömda insatser som tillhandahålls av hemtjänsten. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar först kvalitet, hur det definieras och hur kvalitetsutveckling kan bedrivas. Sedan beskrivs prestationsmätning; varför prestationsmätning används, hur prestationsmätning kan användas, prestationsmått och hur prestationsmätning kan utvärderas. Resultat och slutsatser: Kvalitet inom äldreomsorgen i Göteborgs stad definieras utav Socialtjänstlagen. Kvaliteten mäts genom att omsorgstagare får svara på två olika enkäter; en rikstäckande enkät som Socialstyrelsen skickar ut samt en som Göteborgs stad själva utformar och utförs av biståndshandläggare. Resultat från Socialstyrelsens enkätundersökning är en del av underlaget till de mått som finns i Göteborgs stads kvalitetsrapport. o   Göteborgs stad har relevanta prestationsmått som ger en nyanserad beskrivning av kvaliteten men måtten är väldigt många vilket försvårar möjligheten till en helhetsbild. o   Socialstyrelsens enkät består av tydliga och relevanta frågor samt har ett stort antal svaranden vilket gör mätningen tillförlitlig. o   Göteborgs stads egen enkät består av frågor som är otydliga, svåra och, i vissa fall, omöjliga att svara på. Undersökningen blir ofta bortprioriterad vilket leder till ett litet statistiskt underlag och ett ej tillförlitligt resultat. o   Stora resurser läggs på prestationsmätning vilket kan påverka kvaliteten negativt. I synnerhet om mätningen är undermåligt utformad och tar tid från andra arbetsuppgifter.

Syftet inom den offentliga sektorn i Sverige är att allokera skattemedel på ett effektivt sätt. Trots detta förekommer ändå avvikelser vilka uppstår på grund av bristande budgetstyrning. Syftet med studien är därför att granska om ett slösaktigt beteende förekommer inom offentlig sektor och vad det beror på. Offentlig sektor präglas av inkrementell budgetering, vilket i många fall bidrar till att det slösas i slutet av en budgetperiod i rädsla att få mindre nästkommande år. Faktorerna inköpsprocess, kommunikation och kontroll har i tidigare studier visat sig ha stor påverkan på budgetstyrning. För att uppnå syftet har en kvalitativ forskningsstrategi använts där elva intervjuer har genomförts. Resultatet visar att det råder ett slösaktigt beteende inom offentlig sektor och att dessa både kan vara medvetna och omedvetna. Vi ser att det finns ett samband mellan samtliga studerade faktorer, där kommunikation och kontroll visade sig ha störst påverkan på ett slösaktigt beteende. Det råder brist på kommunikation mellan politiker och verksamheter vilket försvårar budgetstyrningen inom offentlig sektor. Det hade därför varit intressant, att i fortsatt forskning, undersöka i vilken utsträckning politiker samarbetar med anställda inom hela hierarkin och hur informationsflödet ser ut.

Problem och syfte:
Syftet med studien är att undersöka om normer och förväntningar för hur en kommunikationsplan bör vara uppbyggd, i både begrepp och struktur, förekommer i svenska kommuners övergripande kommunikationsdokument. Det här syftet finns för att urskilja huruvida institutionalisering förekommer i kommunernas material, eller om kommuners olika förutsättningar skapar olika situationsanpassade kommunikationsplaner. Studien kommer därmed även att kunna förmedla positiva och negativa aspekter av institutionaliserade kommunikationsplaner. Studien baseras på ett vetenskapligt problem med institutionellt perspektiv, ett perspektiv som sällan används inom medie- och kommunikationsvetenskap. Metod och material:
Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys med 100 kommunikationsplaner som valdes genom ett oproportionellt stratifierat urval. Kategorierna är baserade på storlek, ekonomiska förutsättningar och geografisk placering. Ett kodschema skapas med uttömmande svarsalternativ. Urvalet består av över en tredjedel av populationen, och därmed går det att uttala sig om generaliserbarhet utifrån resultatet.
Huvudresultat:
Majoriteten av kommunernas kommunikationsplaner är institutionellt skapade, med både begrepp och struktur. Det finns en del begrepp och strukturer som skiljer sig åt, men de allra flesta följer bland annat kommunernas intresseorganisation SKLs anvisningar om hur en kommunikationsplan bör skapas.