Lärande har fått en allt bredare definition och sträcker sig numera även till arbetsplatser, där fokus ligger på att stimulera ett livslångt lärande, med bland annat kompetensutveckling. Den förändrade synen på lärande har inneburit att diskursen om livslångt lärande har vuxit fram. Inom pedagogisk forskning har det visat sig att många verksamheter ser det vara gynnsamt att främja ett livslångt lärande på arbetsplatser, då de anser att det skapar goda förutsättningar för både de anställda och verksamheten i stort. Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser. Studiens undersökningsobjekt är platsannonser publicerade av kommunala och fristående skolor som söker gymnasielärare i Stockholmsregionen, dessa undersöks genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av 40 platsannonser från kommunala skolor och 40 platsannonser från fristående skolor. Resultatet visar på likheter i de respektive skolors platsannonser, detta var bland annat att den arbetssökande önskades besitta vissa personliga egenskaper som främjar lärande och utveckling på arbetsplatsen. En annan likhet som visades var att den arbetssökande ska vara beredd på både individuellt och socialt lärande, samt vara villig att utvecklas med verksamheten för att bidra till ett ömsesidigt lärande. Skillnader som resultatet belyste, i platsannonserna mellan kommunala och fristående skolor, var den arbetssökandes möjlighet till utveckling. En annan skillnad som synliggjordes var hur det lärande subjektet framställdes i de respektive skolors platsannonser. I resultatet synliggjordes även benämningar som var vanligt förekommande i platsannonserna, benämningar som var kopplade till egenskaper som tyder på en utvecklingsbar medarbetare, socialt lärande samt fortsatt lärande på arbetsplatsen. Förekomsten av benämningarna var olika frekvent i kommunala och fristående skolor. I resultatet framkom det även att i platsannonserna så fanns det sammanhang där det lärande subjektet konstruerades, dessa var såväl erbjudanden om, som krav på, formellt och informellt lärande. Denna studie har bidragit med en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser, genom att visa på likheter och skillnader i hur diskursen om livslångt lärande har gett mening till kommunala och fristående skolors platsannonser.

Studiens syfte var att skapa kunskap om mellanchefers upplevelser och erfarenheter avorganisationsförändringar i offentlig sektor. Den offentliga sektorn är känd för sinförändringsobenägenhet men trots det genomgår många kommuner, landsting och myndigheterstörre organisationsförändringar. Tio kvalitativa intervjuer har gjorts på mellanchefer inomstaten, landsting och kommun för att finna gemensamma mönster. Frågeställningarna som harbesvarats är: “Vilka möjligheter upplever mellanchefer under en organisationsförändring?” Och”Vilka svårigheter upplever mellanchefer under en organisationsförändring?” Intervjuernaanalyserades från en fenomenologisk utgångspunkt som resulterade i fem teman: delaktighet,förberedelse, samarbete, små förändringar samt fokusområden. De nämnda temana harupplevts som antingen en möjlighet eller ett problem av de intervjuade personerna. Delaktighetnämndes av alla informanterna som en viktig del i en förändringsprocess. Samarbete, småförändringar, kortare beslutsvägar och fokus på ett visst område var gemensamma nämnaresom upplevdes som positiva vid en organisationsförändring. De problem som upplevdes medförändringar var att samarbetet blev svårt när det var för många delaktiga och att förändringenvar tidskrävande samt att stora förändringar förväntades. Små steg i taget ansågs därmed merlämpligt.

Studien syftar till att undersöka och försöka förstå hur mellanchefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö och varför just de hamnar i en extra utsatt position. Studiens frågeställningar är: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd och hur kan dessa upplevelser förstås? Går det att identifiera några skillnader i privat respektive offentlig sektor vad gäller den psykosociala arbetsmiljön för dessa mellanchefer? Har de nya föreskrifterna haft någon inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön? För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med mellanchefer verksamma i privat och offentlig sektor.   Tidigare forskning om rollen som mellanchef målar upp en ansträngd situation. Gruppen mellanchefer är av extra intresse eftersom deras situation även kan påverka deras underordnades arbetsmiljö, vilket blir studiens motivering. Det teoretiska ramverk som används är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Vidare presenteras tidigare forskning om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö samt skillnader mellan sektorerna. Resultaten bygger på sex teman; rollen som mellanchef, krav, kontroll, socialt stöd, övriga omständigheter och de nya föreskrifterna.   Studien visar att beskrivningen mellancheferna ger av sin arbetssituation stämmer väl överens med tidigare forskning – rollen är komplex. Dimensionen kontroll har en extra framträdande roll i deras upplevelser. Trots detta ger samtliga en relativt positiv bild av den upplevda psykosociala arbetsmiljön. Nyckeln anses vara erfarenhet. Därtill kan vi se att även övriga omständigheter har stor inverkan på upplevelsen. Vi kan inte identifiera några skillnader mellan privat och offentlig sektor. Vad gäller de nya föreskrifterna fann vi ingen inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön, inte ännu.

Bakgrund: Med bakgrund i den offentliga sektorns viktiga uppgift i samhället är det av medborgarnas intresse att organisationer inom offentlig sektor bedriver sin verksamhet på ett effektivt sätt. Statskontoret har i en granskning av svenska myndigheter konstaterat att det finns brister i myndigheternas förmåga att konkretisera de av regeringen givna målen till aktiviteter på operativ nivå. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och jämföra hur svenska myndigheter med medborgarkontakt arbetar med målimplementering genom konkretisering av målen från regleringsbrevet till operativ nivå. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Studien är utformad som en komparativ fallstudie och baseras på tre stycken semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Studien har visat att de studerade myndigheterna i olika utsträckning arbetar med att skapa konkreta aktiviteter baserade på målen från regleringsbrevet. Mått och mål har fått ge vika för effekter och aktiviteter. Utöver målen från regleringsbrevet definieras aktiviteter på operativ nivå utifrån ett kundperspektiv och medarbetarnas professionalism för att uppnå önskade effekter. / Background: Due to the important task of the public sector, it lies in the interest of the society that the organizations of the public sector is efficient. According to a review regarding Swedish authorities it is shown that it exists difficulties in the process of converting political goals to operational activities. Aim: The aim of this study is to investigate and compare how Swedish authorities with close contact with the citizens implement political goals of the government by turning the goals in to operational activities. Methodology: The study has a qualitative research strategy with an abductive research approach. The study is based on three semi-structured interviews and can be classified as a comparative case study. Conclusion: The study shows that the investigated authorities works to different extent with defining activities based on the political goals. Goals and measurements has been replaced by activities and effects. Beyond political goals, the activities are established based on a customer perspective and the employees’ professionalism to reach the desired effects.

Chefer i den offentliga sektorn upplever ökade svårigheter med denpsykosociala arbetsmiljön, vilket bland annat förväntas leda till allt störrehälsoproblem och rekryteringssvårigheter för denna grupp. Studien hade sinteoretiska bas i job demands-resources-modellen och syftade till attundersöka sambandet mellan organisatoriska strukturella faktorer,psykosocial arbetsmiljö och organisatorisk effektivitet. Frågeställningarnaformulerades till att undersöka sambandet mellan antal medarbetare per chefoch de organisatoriska effektivitetsmåtten Organizational Capacity toPerform, Comparative Service Performance och brukarnöjdhet, samt omdetta samband medieras av arbetskraven illegitima arbetsuppgifter,logikkonflikter, överbelastning och medarbetarproblem. En enkätstudiegenomfördes med självskattade data från offentligt anställda chefer på olikanivåer från verksamheter inom skola, vård och omsorg samt teknisk service.Tre multipla medieringsanalyser utfördes. Två av tre totala modeller blevsignifikanta och innehöll signifikanta indirekta effekter. Resultatet indikeradeatt det kan finnas svaga samband mellan kontrollspann och två av treundersökta mått på organisatorisk effektivitet, vilka medieras av vissaarbetskrav. Studiens bidrag var att förlänga JD-R-modellen medkontrollspann som en organisatorisk strukturell faktor och belysa att dettamöjligtvis kan påverka organisatorisk effektivitet negativt. De svagasambanden gör att resultatet bör tolkas med försiktighet. Studiensbegränsningar samt rekommendationer för framtida forskning diskuterades.

No description available.

Nilsson, E ”Alla ska ut ifrån systemet”. Om försörjningsstöd ochhandlingsutrymme. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete,2018.En kvalitativ studie där fyra socialsekreterare som arbetar med ekonomisktbistånd intervjuats. Studiens syfte har varit att undersöka hur socialsekreteraresom arbetar med ekonomiskt bistånd beskriver sitt handlingsutrymme och vilkafaktorer som påverkar det. Studen är avgränsad till att omfatta socialsekreteraremed minst två års arbetslivserfarenhet och samtliga av socialsekreterarna somdeltagit arbetar inom samma organisation. Studien visar att handlingsutrymmebestår av möjligheten att göra individuella bedömningar, möjligheten att planerasitt arbete såväl som att göra olika prioriteringar. Studien visar också att flerafaktorer påverkar handlingsutrymmet, bland annat socialsekreterarnas uppdragsom regleras av lagstiftaren, organisatoriska skillnader och arbetsbelastning. Trotsförekomsten av potentiellt begränande faktorer så visar studien attsocialsekreterare generellt har en förståelse och acceptans för hur deras uppdragkonstruerats och flera beskriver att de har en tillfredsställande nivå avhandlingsutrymme. / Erika, N. “The purpose of the job is to get clients out of the welfare system”. Astudy about discretion within social welfare in Sweden. Degree project in socialwork 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,Department of Health and Society, 2018.This study is based on descriptions and experiences of discretion from socialsecretaries within social welfare, in a local context in Malmö, Sweden.Participants in the study were selected based on their work experience,requriements were minimum two years of experience. All participants interviewedworks within the same social office. Discretion is described to be the possabilityto make individual assessments when it comes to granting social benefits, beingable to plan the work in a certain way as well as being able to make differentpriorities among work assignments. This study shows that discretion is related toseveral factors including legal framework, organizational rules and policies aswell as workload. In general, participants describe that many factors potentiallycan limit their discretion, however social secretaties have both understanding andacceptance for rules and policies. In general, this study shows that socialsecretaries despite all do exprience having a certain level of discretion.

Forskningsfrågor: 1: Hur arbetar serviceförvaltningens ekonomiska verksamhet med digitaliseringen i Stockholms kommun? 2: Vilka framtida möjligheter och utmaningar föreligger vid digitaliseringen inom förvaltningen i uppsatsens studie? 3: Vad finns det för för- och nackdelar med arbetssättet i och med digitaliseringen inom serviceförvaltningen? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera erfarenheter från digitaliseringen i serviceförvaltningen i Stockholms kommun, dess framtida möjligheter och utmaningar, hur serviceförvaltningens ekonomiska verksamhet arbetar med digitaliseringen samt vilka för- och nackdelar det finns. Metod: I uppsatsen användes en kvalitativ metod. Datainsamling gjordes genom intervjuer med kommunalt ansvariga och medarbetare inom den ekonomiska verksamheten i serviceförvaltningen. Slutsatser: Handlingsstyrning som anses byråkratiskt sker inom serviceförvaltningen och försvårar digitaliseringens framfart. Utmaningen blir att behålla mänskliga tjänster på avdelningen. Som fördelar och som möjligheter är alla nya sätt som digitaliseringen erbjuder och effektiviserar verksamheten. Nackdelarna är den fysiska hälsoaspekten. / Research questions: 1. How does the economic activity of the service administration work with digitalization in Stockholm municipality? 2. What future opportunities and challenges exist in the digitalisation of the administration in the study? 3.  What are the advantages and disadvantages of working with digitalization in the service administration? Purpose: The purpose of the study is to map and analyze experiences from the digitalization in the service administration in Stockholm municipality, its future opportunities and challenges, how service economics work with digitalization and what advantages and disadvantages there are. Method: The thesis used a qualitative management method. Data collection was done through interviews with municipal managers and employees in the finance department who run financial activities in service administration. Conclusions: Action control that is considered bureaucratic takes place within the service administration and makes the progress of digitization more difficult. The challenge will be to retain human services in the department. As benefits and opportunities are all new ways that digitalization offers and streamlines operations. The disadvantages are the physical health aspect. Research questions: 1. How does the economic activity of the service administration work with digitalization in Stockholm municipality? 2. What future opportunities and challenges exist in the digitalisation of the administration in the study? 3.  What are the advantages and disadvantages of working with digitalization in the service administration? Purpose: The purpose of the study is to map and analyze experiences from the digitalization in the service administration in Stockholm municipality, its future opportunities and challenges, how service economics work with digitalization and what advantages and disadvantages there are. Method: The thesis used a qualitative management method. Data collection was done through interviews with municipal managers and employees in the finance department who run financial activities in service administration. Conclusions: Action control that is considered bureaucratic takes place within the service administration and makes the progress of digitization more difficult. The challenge will be to retain human services in the department. As benefits and opportunities are all new ways that digitalization offers and streamlines operations. The disadvantages are the physical health aspect.

Controllers i olika verksamheter arbetar med frågor inom ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna kan däremot vara diffusa och svåra att konstatera, speciellt då controllers idag existerar inom både den offentliga och privata sektorn. Dagens controller arbetar på ett annorlunda sätt idag jämfört med dåtidens controller tack vare den utveckling yrket genomgått. Den nyblivna decentraliseringen inom organisationerna har bidragit till att controlleryrket behövt anpassa sig i form av annan arbetsfördelning. Förändringen har fått betydande effekt för yrket både inom den privata- och offentliga sektorn i samband med den digitalisering som präglar arbetet idag. Skillnader och likheter mellan de två sektorerna kan idag konstateras genom att främst observera controllers sätt att arbete inom dessa sektorer. Inom dessa arbetsuppgifter finns det olika controllers med olika fokusområden som beror på vilken del av processen controllern agerar mest inom. Vid denna studie har det fastställts att två av dessa roller appliceras mest, där den oberoende controllerrollen är överrepresenterad inom den offentliga sektorn medan den involverade controllerrollen blir av majoritet inom den privata sektorn. Syftet med studien är att jämföra och redogöra för hur controllerfunktionen ser ut i ett antal verksamheter för att se eventuella skillnader och liknelser mellan privata och kommunala verksamheter samt se hur yrket utvecklats inom respektive sektor de senaste 40 åren. Genom intervjuer har det undersökts hur controllers inom både privat och offentlig sektor arbetar med olika frågor aktuella för yrket men också hur de ser på den utveckling som skett. Slutsatsen visar att yrket skiljer sig mellan de olika sektorerna, primärt i hur arbetet kring lönsamhet prioriteras och definieras i form av resultat eller samhällsnytta, samtidigt som likheter syns i form av arbetsuppgifter då New Public Management präglat den offentliga sektorn till att bli mer lik den privata.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka och bidra med ökad förståelse hur medarbetare uppfattar medbestämmande i förändringsprocsser i en offentlig verksamhet.  Frågeställningar: Hur uppfattas medbestämmande av medarbetarna? Hur påverkas medarbetarnas medbestämmande i förändringsprocesser? Slutsats: Medarbetarnas påverkan, delaktighet och involvering i förändringsprocessen har stor betydelse för framtida förändringar i den offentliga verksamheten. Det skulle generera till bättre effektivitet i verksamheten och till mer engagerade och nöjda medarbetare.