Syftet är att utforska förutsättningar och möjligheter till en konstruktiv samverkan mellan lokala bostadsaktörer som strävar efter socialt hållbara bostadsområden. Metoden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av fastighetsägarföreningen Samverkan i Huddinge. Materialet bygger på intervjuer med fastighetsägare, representanter från föreningen och kommunen samt strategiska dokument. Materialet har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv på hur begreppet social hållbarhet används och förstås av de olika aktörerna. Resultaten visar att fastighetsförvaltning idag utgår från det bosociala perspektivet med hyresgästen i fokus. Fastighetsägarsamverkan kan här ses som ett progressivt sätt för bostadsaktörer att förena ekonomiska och sociala värden. Det skapas även organisatoriskt värdefulla synergieffekter genom fastighetsägarsamverkan. Samtidigt finns risk att frågor om rättvisa och demokratiprocesser överskuggas av dessa possitiva effekter. Slutsatsen är att som organisationsform betraktad är den här typen av fastighetsägarförening ett möjligt forum för bostadsaktörer och andra samhällsaktörer att bidra till att social hållbarhet som strategi och praktik fylls med ett lokalt, rättvist och demokratiskt förankrat innehåll. För att vi också ska nå en bostadsförsörjning som är socialt hållbar krävs att dikotomin om social hållbarhet som strategi och praktik aktualiseras och problematiseras – i synnerhet i den kommunalpolitiska kontexten.

Syftet med studien var att undersöka vilka metoder ledare inom kommunal verksamhet upplever att de använder sig av för att motivera sina medarbetare, och genom detta öka kunskapen om ledarskapets påverkan på motivationsfaktorer. Motivation utgör en central del av den psykosociala arbetsmiljön och medarbetares välmående (Tafvelin et al., 2022), och tidigare forskning visar på hur ledarskap kan ha en påverkan på medarbetarnas motivation (Gupta, 2020; O´Donoghue &amp; van der Werff, 2022; Andersen et al., 2018). I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling och urvalet bestod av åtta kommunala chefer som alla har vunnit en ledarskapsutmärkelse inom sin hemkommun. Det empiriska materialet analyserades med stöd av två teorier, transformativt ledarskap samt Self-Determination theory. Teorierna bidrog till att skapa djupare förståelse för hur ledarskapet kan användas för att främja motivation. Resultatet visade att det fanns flera likheter mellan metoder som respondenterna använde sig av. Det framkom även att de i vissa fall önskade främja samma motivationsfaktorer men använde olika metoder för att göra detta, och motsatt förekom det även tillfällen när samma metod användes med syfte att främja olika motivationsfaktorer. Vidare uttryckte respondenterna att medarbetarna har olika behov kopplade till organisatoriska- och individuella skillnader, vilket även medför att medarbetarna motiveras av olika faktorer. Sammantaget kom studien fram till att respondenterna upplevde att deras ledarskap påverkar medarbetarnas motivation, samt att de beroende på kontexten använder olika metoder för att motivera sina medarbetare. / The purpose of this study was to examine what methods leaders experience that they use in order to increase the motivation of the employees. Through this, the study aimed to get a deeper knowledge of how leadership can affect employee motivation. This was examined from the perspective of leaders working in the public sector. Motivation is an important component of the psychosocial working environment and the employee well-being (Tafvelin et al., 2022), and previous research has shown that leadership has a big impact on employee motivation (Andersen et al., 2018; Gupta, 2020; O'Donoghue &amp; van der Werff, 2022;). The method used to obtain data was qualitative semi structured interviews, and the sample consisted of eight Swedish municipal leaders who have received a local leadership award. The empirical material was analysed with support of two different theories, the transformational leadership and Self-Determination theory. The theories contributed to a deeper understanding in how leadership can be used to support and develop motivation. The results showed that the methods used by the respondents had many similarities. Furthermore, it also provided us information that the respondents in some cases had the same approach to what made the employees feel motivated, but used different methods to achieve this. The study concluded that leaders experienced that their way of leading had an impact on the employees’ motivation. However, the leaders expressed that the employees had certain needs connected to organisational- and individual aspects, and therefore the leaders used different methods to motivate their employees. This could be connected to diverse forms of leadership and to contextual differences. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>

Digitaliseringen beskrivs som en viktig lösning på den svenska hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. Digitalisering inom hälso- och sjukvården har stor potential och kan frigöra stora värden. Nyttorealisering är en metod för att organisera och leda så att potentiella nyttorna från digitala lösningar faktiskt realiseras. Från statligt håll har det bedrivits samordningsarbete under flera år för att säkerställa ett systematiskt arbete med nyttorealisering i offentliga verksamheter. Men det finns lite som tyder på att nyttorealisering som metod eller förmåga är etablerat i relation till arbetet med digitalisering i regionerna idag. Forskningen visar att många organisationer identifierar nyttor i början av projekt men att få arbetar med nyttorealisering som en kontinuerlig process över tid. Studien syftar till att beskriva hur Region Skåne arbetar med nyttorealisering i anslutning till digitalisering inom hälso- och sjukvården. För att uppnå syftet har en kvalitativ undersökning genomförts i Region Skåne. Genom semistrukturerade intervjuer samt analys av dokument och rapporter har kvalitativa data samlats in. Det insamlade materialet har analyserats och kopplats till det teoretiska ramverket för att besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att Region Skåne påbörjat arbete med att utveckla förmågor inom nyttorealisering, men arbete återstår för att organisationen ska bedömas ha fullt utvecklade förmågor inom nyttorealisering. Vissa kompetenser och praktiker inom nyttorealisering förekommer i Region Skåne och kunskap, kompetens och erfarenhet finns bland medarbetarna. Men studien visar att detta inte är samlat i organisationen vilket leder till skillnader i tillämpningen men också att lärande över tid inte kan möjliggöras i en större organisatorisk kontext. Organisationen har tagit första steg genom att utveckla och testa en generisk modell för nyttorealisering som kan utgöra en process för att organisera nyttorealiseringsarbetet och möjliggöra realisering av nyttorna från digitala lösningar. Nyttorealisering bör vidare hanteras som ett löpande dagligt arbete, beständigt och tydligt närvarande under hela livscykeln av en digital lösning. Först då kan den praktiska betydelsen av nyttorealisering i olika organisatoriska kontexter och kulturer belysas. Studien ger en ökad förståelse för hur arbetet med nyttorealisering i relation till digitalisering bedrivs i hälso- och sjukvården. Samtidigt är förutsättningarna för att bedriva digitalisering i den svenska hälso- och sjukvården svåra och nyttorealisering som metod och förmåga har utmaningar på flera olika sätt enligt forskningen. Denna bild bekräftas av studien. / Digitalization is described as a significant solution to the challenges facing the Swedish healthcare system. Digitalization within healthcare holds substantial potential, and it has the ability to unlock significant value. Benefit realization is a method for organizing and managing in a way that ensures the potential benefits from digital solutions are actually realized. At the national level, coordination efforts have been underway for several years to ensure systematic work on benefit realization in the Swedish public sector. However, there is little indication that benefit realization as a method or capability is established in relation to the work on digitalization in the Swedish regional councils today. Research shows that many organizations identify benefits at the beginning of projects but that few work with benefit realization as a continuous process over time. The study aims to describe how the regional council Region Skåne, responsible for the healthcare system in Scania County works with benefit realization of digitalization within healthcare. To achieve the purpose, a qualitative study has been conducted in Region Skåne. Qualitative data has been collected through semi-structured interviews and analysis of documents and reports. The collected material has been analyzed and linked to the theoretical framework to answer the study's research question. The results show that Region Skåne has initiated efforts to develop capabilities in benefit realization, but work remains for the organization to be considered fully developed in benefit realization capabilities. Some competencies and practices related to benefit realization exist in Region Skåne, and knowledge, competence, and experience are present among the employees. However, the study shows that these elements are not consolidated within the organization, leading to differences in implementation and hindering continuous learning within a broader organizational context. The organization has taken initial steps by developing and trying out a generic model for benefit realization that can serve as a process for organizing benefit realization efforts and enabling the realization of benefits from digital solutions. Benefit realization should further be managed as an ongoing daily task, consistently and clearly present throughout the entire lifecycle of a digital solution. Then can the practical significance of benefit realization in various organizational contexts and cultures be illuminated. The study provides an increased understanding of how the work with benefit realization in relation to digitalization is carried out in healthcare. At the same time, the conditions for digitalization in Swedish healthcare are challenging, and benefit realization as a method and capability faces multiple challenges, as indicated by research. This picture is confirmed by the study.

Många organisationer väljer att i allt högre grad införa agila metoder, då det kan medföra flexibilitet och förmåga att hantera en hög förändringstakt, ett behov som återfinns även inom offentlig sektor. I offentliga organisationer används ofta agila och traditionella metoder parallellt och det finns flera utmaningar för användningen av agila metoder, då behov av förutsägbarhet och stabilitet ska existera simultant med ett flexibelt och iterativt arbetssätt i agila team. Hur sådana motsägelsefulla situationer tas emot och hanteras beror på teamens sensemaking (meningsskapande), vilken kan påverkas av individer med en faciliterande roll och hur de utövar sensegiving (meningsgivande). Syftet med studien är således att skapa en ökad förståelse för meningsskapande-processen i agila team under de förutsättningar som finns på en svensk förvaltningsmyndighet som använder både traditionella och agila metoder, genom frågeställningen “Hur uppstår meningsskapande i agila team på en svensk myndighet och hur bidrar meningsgivande aktiviteter till meningsskapande-processen?”. I resultatet från observationer och intervjuer i två agila Scrum-team identifieras tre meningsskapande- mekanismer; Myndighetsuppdraget, Hybridarbete och Scrum 2.0, som tillsammans illustrerar hur agila metoder inom den offentliga sektorn inte kommer utan konsekvenser, utan kan ge upphov till osäkerhet och således flera meningsskapande-processer. Studien visar att Scrum Mastern och dennes meningsgivande-aktiviteter är viktiga för att skapa gemensam förståelse i teamen men att en viss osäkerhet, till exempel motsägelsefulla roller, ibland måste accepteras. Vidare diskuteras de implikationer detta medför och förslag till vidare forskning lämnas. / Many organizations choose to introduce agile methodology, as it can bring flexibility and the ability to handle change, a need that is also found in the public sector. In public organizations, agile and traditional methods are often used in parallel and there are several challenges for the use of agile methods, as the need for predictability and stability exists simultaneously with a flexible and iterative way of working in agile teams. How such ambiguous situations are received and handled depends on the teams' sensemaking, which can be influenced by individuals with a facilitating role and how they practice sensegiving. The purpose of the study is thus to create an increased understanding of the sensemaking process in agile teams under the conditions that exist at a Swedish administrative authority that uses both traditional and agile methods, through the research question "How does sensemaking emerge in agile teams at a Swedish authority and how do sensegiving activities contribute to the sensemaking process?”. In the results from observations and interviews in two agile Scrum teams, three sensemaking mechanisms are identified; The authority mission, Hybrid work and Scrum 2.0, which together illustrate how agile methods in the public sector do not come without consequences and can give rise to uncertainty and thus several sensemaking processes. The study shows that the Scrum Masters’ sensegiving activities are important for creating a common understanding in the teams, but that a certain uncertainty, for example contradictory roles, sometimes has to be accepted. Furthermore, the implications of the results are discussed and suggestions for further research are provided.

Kraven på utvärdering, systematiskt kvalitetsarbete och kontroll har de senaste fyra decennierna ökat i den offentliga sektorn. Denna ökning beror bland annat på genomförandet av nya organisationsreformer i Sverige som sorteras in under samlingsnamnet New public management (NPM). Åsikterna går isär huruvida förändringen bidrar eller har bidragit till någon nytta för organisationerna. De positiva rösterna gör bland annat gällande att det är en styrform som förbättrar verksamheterna, bidrar till brukarorientering och gör verksamheterna effektivare. De negativa rösterna anför bland annat att det saknas evidens för att utvärdering och kvalitetsarbete skulle medföra nytta, att det är kostsamt och tar tid från kärnuppdraget.  Denna studie har fokuserat på att undersöka kvalitetsarbetet inom LSS i Malmö stad ur ett djupgående medarbetarperspektiv. Närmare bestämt handlar studien om att undersöka och analysera personalens erfarenheter av samt uppfattningar och idéer om kvalitetsarbete. För att samla in det empiriska materialet har den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer använts. Materialinhämtningen skedde genom fem intervjuer med medarbetare som arbetar på olika dagliga verksamheter inom LSS i Malmö stad. Vid analys av den insamlade empirin användes tematisk analys. Teoriansatsen som har använts för att bearbeta det empiriska materialet är nyinstitutionell teori och domänteori.  Intervjumaterialet visade på att medarbetarna talade om två olika typer av kvalitetsarbete, som i studien har benämnts formellt kvalitetsarbete och informellt kvalitetsarbete. Det formella kvalitetsarbetet avser arbete som medarbetarna får tydliga direktiv från förvaltningen att genomföra och som finns dokumenterat i exempelvis en policy. Det informella kvalitetsarbetet avser det mer subtila arbetet som inte är beskrivet i tydliga direktiv. Det kan exempelvis handla om daglig kommunikation mellan medarbetare och/eller brukare. Studiens resultat visade på att medarbetarna ser på det formella kvalitetsarbetet utifrån två olika perspektiv. Å ena sidan ifrågasättes det formella kvalitetsarbetets existens och vad det egentligen gav verksamheterna och i synnerhet brukarna i kvalitetsaspekt. Men å andra sidan försvarades det formella kvalitetsarbetet och det ansågs tillföra organisationen någonting värdefullt. I uppsatsens slutsats och avslutning diskuteras denna paradox utifrån domänteori.

Med en kvalitativ ansats och med ett kritiskt perspektiv ifrågasätter denna studie hur Vikariebanken som verktyg påverkar arbetare i den operativa nivåns handlingsutrymme. Syftet är att belysa hur personal upplever Vikariebankens funktion i relation till sin arbetsmiljö och vilket handlingsutrymme de har att påverka sin arbetssituation kopplat till Vikariebanken. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer av fast anställda undersköterskor på ett äldreboende samt en fokusgrupp där anställda och före detta anställda av Vikariebanken möts och diskuterar upplevelser av sin anställningsform. Det insamlade materialet har vi kategoriserat utifrån en abduktiv metod där den empiriska och teoretiska rösten pendlar och reflekteras mot varandra för att skapa nya perspektiv. Vår studie resulterar i att individens handlingsutrymme står i relation till omgivande sociala strukturer. Om sociala strukturer, som exempelvis arbetets ideologi, inte synliggörs begränsas individens handlingsutrymme vilket också skapar ett fängslande grepp om vilka möjligheter den enskilda individen har att göra motstånd mot ohållbara arbetssituationer.

Sahällsbyggnadsprojekt berör utvecklingen av samhället. Medborgarna som bor i ett område som berörs av samhällsbyggnadsprojket har enligt Plan- och bygglagen (PBL) rätt till delaktighet i utvecklingen av planen/projektet. Projketledare inom offentlig sektors projket måste samråda med olika myndigheter, sakägare och boende som påverkas av samhällsbyggnadsprojket. Detta görs för att samla in kunskap och ge berörda möjlighet att lämna synpunkter på projketen. Medborgarna definieras som en viktig intressentgrupp för att möjliggöra att projketresultat tillgodoser mottagarnas alltså medborgarnas behov. Dialogprocessen med medborgarna kan vara komplex och dess omfång beror på platsers olika förutsättningar, vilket skapar variation i genomförandet. Det är därför intressant att lära mer om medborgardeltagande i samhällsbyggnadsprojekt. Syftet med studien är att undersöka upplevda framgångsfaktorer för ett givande medborgardeltagande i samhällsbyggnadsprojket, samt lyfta utmaningar med inkluderingsarbetet. På så vis skapas ytterligare förståelse för hur dialogarbetet kan påverka ett projkets genomförande och resultat.  Intervju med tio respondenter har genomförts. Insamlade data har analyserats med utgångspunkt i tematisk innehållsanalys. Respondenterna arbetar som projketledare eller teammedlemmar i offentlig sektors samhällsbyggnadsprojket i direkt anslutning till delaktighetsarbetet med medborgare som intressentgrupp i projketen. Utifrån analys av insamlad data upplevs de tydligaste framgångsfaktorerna i delaktighetsarbetet handla om kommunikationen mellan parterna. Vikten av tydlighet, information och definiering av dialogens mål och syfte upplevs betydande. Även utbildande kommunikation till medborgarna upplevs främja goda resultat. Att ta hjälp av den digitala utvecklingen förespråkas som gynnsamt för ökat och breddat deltagande. Digitala verktyg öppnar upp för att unga engagerar sig i projket. Utamningar i processen upplevs främst uppstå i kontakt med missnöjda medborgare vilket kan leda till arbetsmiljöproblem. Tidsbrist upplevs i vissa fall som ett hinder för att genomföra det omfång av dialog som projketledare bedömer betydande för projket.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och utveckla förståelse för uppfattningen avden moderna HR-rollens strategiska arbete samt undersöka hur och om den involveras. Dettagörs genom att analysera både HR-personal och chefers uppfattningar.Metod: Studien utgår från en forskningsansats med induktiva inslag och en kvalitativforskningsdesign. Det empiriska materialet har samlats in genom sju semistruktureradeintervjuer med HR-personal och chefer, på en mindre högskola i Sverige.Slutsats: Studiens slutsats är att det finns en positiv uppfattning av involvering av strategisktHR-arbete, av både chefer och HR-personal.Trots detta involveras strategiskt HR-arbete iliten utsträckning inom högskolan. I de områden som ett visst strategiskt HR-arbeteidentifierades är rekrytering, kompetensutveckling och arbetsmiljö. Vi författare har kunnatidentifiera att anledningen till den mindre involvering av strategiskt HR-arbete beror delvispå ekonomin, men också på chefernas varierande vilja att involvera HR.

Sveriges regioner har ett samhällsviktigt och omfattande uppdrag, som kräver implementering av olika målsättningar. En lyckad målimplementering förutsätter en riktgivande verksamhetsstyrning med välvalda styrverktyg. Denna studie syftar till att öka förståelsen för styrning inom offentlig sektor genom att undersöka hur en svensk region uttrycker och använder styrverktyg för att implementera ett mål. Studien använder en kvalitativ metod där datainsamlingen baseras på interna dokument och semistrukturerade intervjuer. Arbetet utgår från ett effektmål, Ett klimatneutralt Gotland, från Region Gotlands regionala utvecklingsstrategi. Regionens styrverktyg analyseras utifrån Simons Levers of control, som består av det värdebaserade, gränssättande, diagnostiska och interaktiva styrsystemet. Resultatet indikerar att regionen i den operativa verksamheten använder styrverktyg inom samtliga styrsystem för att implementera effektmålet. Däremot skiljer sig respondenternas uppfattning stundtals, vilket indikerar att implementeringen inte når hela vägen ner i organisationen. Resultatet stärker tidigare forskning som hävdar att implementering av mål är svårt, speciellt i organisationer med en politisk struktur.

Studien innefattar en undersökning om hur medarbetare och chefer upplevt kommunikationen under en förändringsprocess inom den offentliga sektorn, på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur kommunikationen i en organisatorisk förändringsprocess kan uppfattas av medarbetare och chefer inom offentlig sektor. Genom att jämföra chefers och medarbetares uppfattningar är avsikten att öka kunskapen om vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå under en förändringsprocess, samt hur dessa upplevs beroende på aktör. Under studien har vi använt oss av en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, med två chefer och sju arbetsförmedlare inom Arbetsförmedlingen. Den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av befintlig forskning och teorier kring kommunikation samt förändringsarbete.  Resultatet indikerar att kommunikationen under förändringsprocessen uppfattades på olika sätt av de berörda aktörerna. Beslut och information som förmedlats från cheferna upplevdes som otydliga från medarbetarnas håll. Däremot uppfattade cheferna själva att deras sätt att kommunicera var tydligt och transparent. Den bristande kommunikationen ledde i vissa fall till ryktesspridning och spekulationer från medarbetarnas sida. Cheferna delade uppfattningen att rykten förekom, däremot påtalade de inte samma orsak som medarbetarna. I slutresultatet framkom det att både medarbetarna och cheferna upplevde att många av de utmaningar kring förändringskommunikationen hade sin grund i den byråkratiska organisationsstrukturen. / The study consists of an examination of how employees and managers perceived communication during a change process within the public sector, specifically at Arbetsförmedlingen. The purpose of the study is to describe and analyze how communication in an organizational change process can be perceived by employees and managers in the public sector. By comparing the perceptions of managers and employees, the intention is to increase knowledge about the opportunities and challenges that may arise during a change process, and how these are perceived depending on the participant.  During the study, we used a qualitative research method, consisting of interviews, with two managers and seven employees at Arbetsförmedlingen. The collected empirical data has been analyzed using previous research and theories on communication and change management. The results indicate that communication during the change process was perceived differently by the involved actors. Decisions and information conveyed by managers were perceived as unclear from the employees' perspective. However, managers themselves believed that their way of communicating was clear and transparent. The lack of communication led, in some cases, to rumors and speculation among the employees. While managers acknowledged the existence of rumors, they did not attribute them to the same causes as the employees. The final results revealed that both employees and managers felt that many of the challenges related to change communication stemmed from the bureaucratic organizational structure.