Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid kommit att få en framträdande roll i Svenska kommuners styrning. Idag säger de flesta chefer inom offentlig verksamhet att de leder med tillit oavsett tidigare erfarenheter eller personlig ledarstil. Syftet med den här studien har varit att skapa ny kunskap om möjligheter och utmaningar i ledarskapet inom offentlig verksamhet sedan tillitsbaserad styrning och ledning tillkommit. Studien bygger på kvalitativ metod där vi gjort intervjuer med 13 olika chefer i två kommuner. Respondenterna har funnits på ett antal olika avdelningar inom den offentliga förvaltningen. Empirin har analyserats med utgångspunkt i tidigare relevant forskning och mot vår egen modell som baseras på en modell av Mayer et al (1995) om hur tillit byggs. För att illustrera tillitsbyggandet inom offentlig sektor har specifika faktorer för denna typ av organisation adderats modellen; ledarskap och omfattande styrning. Våra slutsatser visar att alla chefer leder med tillit enligt deras egen uppfattning och detta oberoende av ledarstil. De har en positiv inställning till tillitsbaserad styrning och ledning och ser stora möjligheter att arbeta med detta i sitt ledarskap. Däremot pekar de på att det saknas samsyn kring begreppet och att den verkligt stora utmaningen ligger i hur organisationen förhåller sig till tillitsbaserad styrning. Styrsystemen är starkt präglade av NPM som hämmar tillitsarbetet. / Trust-based governance and management have recently been given a prominent role in the governance of Swedish municipalities. Today, most managers in the public sector say that they lead with trust, regardless of previous experience or personal leadership style. The purpose of this study has been to create new knowledge about opportunities and challenges in leadership in public municipalities since trust-based governance and management were added. The study is based on a qualitative method where we conducted interviews with 13 different managers in two municipalities. The respondents have been in a number of different departments within the public administration. The empiric has been analyzed on the basis of previous relevant research and against our own model based on a model from Mayer et al (1995) on how to build trust. To illustrate the building of trust in the public sector, specific factors for this type of organization have been added to the model; leadership and comprehensive governance. Our conclusions show that all managers lead with trust in their own opinion and this regardless of leadership style. They have a positive attitude towards ‘Trust-based governance and management’ and see great opportunities to work with this in their leadership. On the other hand, they point out that there is a lack of consensus around the concept and that the really big challenge lies in how the organization relates to trust-based governance. The control systems are strongly influenced by New Public Management, which obstructs trust work.

Syfte: Tidigare forskning tyder på att Balanced Scorecard handlar om att skapa balans mellan finansiella och icke-finansiella mål, medan andra menar att det handlar om balans mellan ägarnas och intressenternas mål. Vårt syfte med studien är därför att öka förståelsen för hur balans skapas mellan olika mål, med fokus på Balanced Scorecard i offentlig sektor. Metod: Denna kvalitativa studie bygger på en hermeneutisk och socialkonstruktivistisk ansats. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning inom delämnet och empiri samlas in genom semistrukturerade intervjuer. Genom en abduktiv ansats vägs teori och empiri mot varandra för att öka förståelsen. Analysen sorteras efter de teman som uppkommer i studien. Resultat & slutsats: Vår studie tyder på att det inte finns någon konflikt mellan ägarnas och intressenternas mål i offentlig sektor. Verksamheter i den offentliga sektorn har istället konflikter mellan finansiella och icke-finansiella mål, där fokus ligger i att få resurserna att räcka till för att uppnå andra mål. Förslag till vidare forskning: Trots att det finns mycket forskning kring Balanced Scorecard, ser vi ändå ett behov att studera fenomenet balans vidare. Antingen i en djupare jämförande studie där konceptet i den offentliga sektorn jämförs med den privata sektorn, alternativt i en studie som belyser medarbetares attityder till Balanced Scorecard och målstyrning. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget innefattar en ökad förståelse kring balansen mellan olika mål formulerade i Balanced Scorecard, där fokus i den offentliga sektorn ligger i att tydligt synliggöra finansiella och icke-finansiella mål. Det praktiska bidraget innefattar en ökad förståelse för de verksamheter vi studerar över vilken balans som eftersträvas i deras verksamheter, men ger också en inblick för liknande organisationer i offentlig sektor. / Aim: Previous research suggests that the Balanced Scorecard is about creating a balance between financial and non-financial objectives, while others believe that it is about the balance between owners and stakeholders objectives. Our purpose in this study is therefore to increase understanding of how to create balance between different objectives, with a focus on the Balanced Scorecard in the public sector. Method: This qualitative study is based on a hermeneutic and social constructivist approach. The theoretical framework builds on previous research in the field and empirical data is collected through semi-structured interviews. Through an abductive process, theory and empirical data is weighed against each other to increase understanding. The analysis is sorted by the themes that arise in the study. Result & Conclusions: Our study suggests that there is no conflict between the owners and stakeholders goals in the public sector. Businesses with no explicit profit-making purpose has a conflict between financial and non-financial objectives instead, where focus is in getting the resources to be sufficient to achieve their other objectives. Suggestions for future research: Although there is much research on the Balanced Scorecard, we still see a need to further study the phenomenon of balance. Either a deeper comparative study of the concept in where the public sector is compared with the private sector, alternatively a study that highlights employees' attitudes to the Balanced Scorecard and performance management. Contribution of the thesis: The theoretical contribution include an increased understanding of the balance between objectives formulated in the Balanced Scorecard, where the focus of the public sector is to clearly visualize financial and non-financial objectives. The practical contribution includes a better understanding of the businesses we are studying over the balance to be sought in their operations, but also gives an insight of similar organizations in the public sector.

De senaste decennierna har miljöfrågor blivit mer och mer aktuella och kommuner i Sverige har idag ett ansvar att arbeta för hållbarhet och med miljöaspekter. Detta försvåras av att begreppet hållbar utveckling är vagt och därmed är öppet för tolkningar om var tyngdpunkten ska ligga när det gäller de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Inom en kommun sker arbete inom många olika verksamhetsområden och ofta finns övergripande styrdokument, till exempel miljöpolicys eller visioner som gäller miljöpåverkan och som syftar till att miljöhänsyn ständigt ska finnas närvarande i all verksamhet. En vanlig arbetsform inom kommunal verksamhet är i dag att arbeta i projekt, vilket gör att projektledare då har möjlighet att inom ramen för projektet kunna påverka miljöaspekter. En del projekt har som uttalat syfte att ha en positiv miljöpåverkan, men den här studiens inriktning är projekt där miljökopplingen inte vid en första anblick är så uppenbar. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorier och modeller om hållbar utveckling i projekt, men handlar också om vilka faktorer individer påverkas av när det gäller vad som hindrar eller möjliggör för dem att bete sig på ett miljövänligt sätt. Studien använder sig av kvalitativ metod och utgår från tre olika kommuner där sex projektledare har intervjuats om deras upplevelser av hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i sina projekt. Flera av respondenterna upplevde att det fanns goda möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. De visade själva en positiv attityd och upplevde att det generellt fanns god vilja för miljöarbete, både hos politiker, ledning och medarbetare, samtidigt var detta svårare att koppla till projekt för en del respondenter, då det inte alltid framgick tydligt i styrdokument och arbetsuppdrag och hälften av respondenterna upplevde inga förväntningar på att ta in miljöaspekter i det aktuella projektet. De hinder som framkom var projektets ekonomiska ramar, brist på detaljerad miljökunskap, brist på kommunikation men också att det fanns motsättningar, vilket också kunde påverka att andra, både inom projektgrupp, i verksamheten eller bland kommuninvånarna har olika syn på vad som bör prioriteras. Även projektets förutsättningar kunde innebära både hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. Inom den dagliga verksamheten fanns inom vissa områden rutiner och vanor etablerade av miljöskäl, men när det gällde hur miljöaspekter skulle tas in i projekt var förutsättningarna sämre. I studien redovisas också förslag på hur utvecklingsområden som skulle kunna förbättra förutsättningarna för kommunala projektledare att ta in miljöaspekter i sina projekt och som kan göra att en del hinder kan övervinnas. Enligt respondenterna är dessa mer kunskap, utbildning och stöd, fler konkreta hjälpmedel men också mer diskussion kring miljöfrågor för att de ska kunna få högre prioritet. / Over the recent decades environmental issues has become increasingly more relevant and municipalities in Sweden carry the responsibility to strive for the attainment of sustainability and environmental aspects. This work is however obstructed by the difficulty to define the term sustainable development which leads to a hesitancy of which aspect to focus on when it comes to social, economic and environmental aspects. Within a municipality, work is often performed within several branches and there are often regulating documents, environmental policies or visions which aim for the environmental aspect to always be included. Projects are common within municipality work, which means that project managers have an opportunity to influence the environmental aspect within their respective project. Some projects have a clear purpose to attain an environmental effect, though the purpose of this study is to examine projects where the environmental aspect is not clearly stated. The theoretical framework in this study is based on theories about sustainable development within projects, as well as the factors affecting individuals when it comes to behaving in a fashion that is environmentally plausible.This study make use of a qualitative method and was conducted in three municipalities with six project managers interviewed about their experiences of obstacles and possibilities to work with environmental aspects within their projects. Several of the respondents had good experiences of working with environmental aspects in their projects. These respondents showed a positive attitude and had the general conception that there was a positive attitude towards environmental aspects among politicians, the management and co-workers alike. For some respondents though, this was not the case. They had difficulties connecting environmental aspects to their projects. Partly because there were no clear instructions in the regulating documents or assignments, but also because they perceived no expectations of such. Obstacles that were observed were uncovered economical hindrance, lack of detailed environmental knowledge and lack of communication. There were also issues of disagreement within the project staff, the branch or between the residents of the municipality of what to prioritize. Even the prerequisites of the project would sometime be a hindrance, as well as promotive, to the environmental aspects. Within the daily work there were routines and habits established because of environmental reasons, though when it came to how environmental aspects were to be included in projects the conditions were worse. This study also suggest development areas that could improve the conditions for project managers within municipalities to include environmental aspects. According to the respondents these are knowledge, education and support, concrete support as well as more discussions concerning environmental issues with the purpose of increasing their priority.

Avhandlingen tar sin empiriska utgångspunkt i konkurrensutsättningen av den offentliga sektorns verksamheter. Förväntningarna har varit stora från politiker, tjänstemän och vissa forskare att denna omvandling skulle leda till ökat företagande, framförallt bland kvinnor. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur och varför kvinnors företagande förändras i spåren av den offentliga sektorns omvandling – vad begränsar och möjliggör. Avhandlingen innehåller fyra sammanhängande artiklar och en kappa. Studierna genomfördes med kvantitativa longitudinella data över åren 1993–2010. I artiklarna eftersöks vad som begränsar och möjliggör en förändring av kvinnors företagande. Det sker via studier i näringsgrenar och regioner där kvinnor dominerar småföretagandet som mest. Det visar sig att på aggregerad nivå har kvinnors företagande ökat i antal. En analys på detaljerad näringsgrensnivå synliggör dock att kvinnors andel bland företagarna endast ökat i 6 av 16 näringsgrenar och att kvinnors underrepresentation ökat signifikant i 10. Analysen påvisar kontextens och strukturella villkors betydelse för kvinnors företagande. Småföretagares relativa position förändras gynnsamt där det redan finns små privata företag och på de nya offentliga marknaderna reproduceras en stordriftsnorm. Studien stärker teorin om ett genussystem och synliggör dess inbäddning i företagandet. Det övergripande resultatet är att trots förändrade formella strukturer återskapas kvinnors underrepresentation i företagandet, vilket förstås med utgångspunkt i genusteoretiska resonemang. / The dissertation takes its empirical backdrop in the competition of the Public Sector activities. There have been great expectations on the part of politicians and some researchers that this restructuring would enhance small-business ownership, and, specifically, women’s small-business ownership. The aim of the quantitative longitudinal study is to understand and explain how and why women’s smallbusiness ownership has changed in the wake of the Public Sector’s transformation, and what constrains and enables this. The dissertation comprises an introductory summary chapter based on four independent papers. The articles search for what constrains and enables the change in women’s smallbusiness ownership through studies in industries, regions and where women dominate small-businesses the most. The study shows that the underrepresentation of women as small-business owners has decreased in 10 out of 16 industries. The analysis shows the importance of taking contextual and structural conditions into account when studying women’s small-business ownership. The small-business owners’ relative position changes positively where a private smallbusiness market already exists. The results indicate a norm of scale production in the new Public markets. The studies reinforce the theory that a gender system is reproduced in the small-business context.

De senaste två decennierna har forskare i Sverige och andra länder riktat allt större intresse mot offentliga marknader. Sådana organisatoriska arrangemang skapas runtom i svenska kommuner. Den här studien är en longitudinell studie av en process där en offentlig marknad för grundskoleutbildning skapas och utvecklas i en svensk kommun. Tidigare forskning har visat att offentliga marknader kan betraktas som marknader i enlighet med exempelvis mikroekonomisk teori, samtidigt som de besitter egenskaper som skiljer dem från ”traditionella” marknader. I studien tillämpas teorier om organisatorisk förändring tillsammans med teorier om marknadsstrukturer. Studien visar hur den marknadsskapande processen kännetecknas av ett samspel mellan voluntarism och determinism där medveten planering och kontroll tydligt kommer till uttryck men där även tilltron till marknaden som ett självreglerande arrangemang är stark. Studiens teoretiska relevans diskuteras tillsammans med praktiska implikationer för offentliga marknadsskapare. / During the last two decades there has been an increasing interest in quasi-markets in Sweden and internationally. Quasi-markets are emerging as new organizational arrangements in many Swedish municipalities. This thesis is a longitudinal study of a process of creation and formation of a quasi-market for compulsory school education in a Swedish municipality. Previous research has suggested that quasimarkets can be regarded as markets according to microeconomic theory but they also possess a number of features that distinguish them from “traditional” markets. In this study, theories of organizational change are combined with theories of market structure. The study shows how the process of quasi-market creation features an interplay of voluntarism of determinism where purposeful planning and control coexist with a strong belief in market self-regulation. The theoretical relevance of the study is discussed along with practical implications for those participating in market creation.

<p>Sverige är indelat i två regioner; 18 landsting och 290 kommuner. Dessa delar ansvarar för den samhällsservice som finns där vi bor i form av skola, förskola, äldreomsorg och socialomsorg. Det råder en decentraliserad organisationsstruktur där förvaltningarna i respektive kommun är självstyrda. E-förvaltning är ett aktuellt område där staten önskar utveckla och förbättra sina olika verksamheter med hjälp av IT. Många kommuner utvecklar nu e-strategier och handlings för att strukturera sin IT-verksamhet. Järfälla och Haninge kommun har kommit en bit på vägen för att förbättra sin e-förvaltning genom två olika tillvägagångssätt. Järfälla har i dagsläget upprättat sin e-strategi och ska nu se över hur omorganiseringen av verksamheten ska se ut. Haninge kommun har konsoliderat sin IT-support och drift samt kartlagt en viss del av IT-verksamheten, och ska nu sammanställa en konkret e-strategi. Gemensamma tjänster (shared services) är ett koncept som har använts flitigt inom den privata sektorn i många stora internationella företag. Det går ut på att lägga en enhet inom organisationens gränser som hanterar de gemensamma stödfunktionerna som finns i verksamheten. Vi avser att genomföra en förstudie med en nulägesanalys av kommunernas verksamhet i relation till deras IT-funktioner. Därefter ämnar vi bidra med en nyttoanalys som kan underlätta i utvärderingen av IT-relaterade investeringar och eventuellt införande av gemensamma tjänster. Vi kommer fram till att det finns ett antal parametrar som kommunerna bör fokusera på när de värderar sin IT-verksamhet och e-strategi. Vi ser en möjlighet att införa en gemensam tjänsteenhet för vissa av IT-funktionerna, medan drift och support troligen lämpars sig bäst för outsourcing. Rekommendationen är att först göra en tydlig och detaljrik kartläggning av IT-verksamheten och organisationen för att sedan bedöma hur infrastruktur skall se ut och e-strategin utformas.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vilka egenskaper som framtidens ledare kommer att behöva inom den kommunala sektorn, men också om det finns eventuella förutsättningar som måste förändras för framtidens ledare. Tio intervjuer genomfördes med personer på ledande positioner inom fyra kommuner i Mellansverige. Utifrån detta sammanställdes intervjumaterialet, och ur detta framkom tre övergripande huvudområden organisation, egenskaper och framtid som sen utmynnade i ett antal ledord. Mot dessa tolkades teorier i ett försök att koppla de till det framtida ledarskapet. Slutsatsen är att det inte finns bara en teori att förhålla sig till, utan det gäller att kunna hantera kontexten och förutsättningarna, och utifrån den kunna anpassa sig. Ett transformativt synsätt kring ledarskap kan vara ett sätt att lyckas i framtiden.</p>

Vår studie baseras på enhetschefers upplevda arbetssituation. Offentliga verksamheter ska verkställa politiskt fattade beslut och därigenom tjäna allmännas intresse. Enhetschefer i den offentliga sektorn befinner sig i skärningspunkt mellan olika intressenter och ska tillgodose olika intressenters behov. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för enhetschefers upplevda arbetssituation utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Med stöd från tidigare forskning vill vi få en ökad förståelse för om arbetssituationen upplevs som stressanden för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studien syftar också till att försöka förstå enhetschefernas upplevelser i relation till organisatoriska faktorer av olika styrningsförfaranden såsom mål- och resultatstyrning som präglar den offentliga sektorn till följd av New Public Management. Offentliga verksamheter är strikt styrda av budget samt tvingas vara kostnadseffektiva i sitt utförande, det har visats i vår studie vara en tänkbar faktor till en upplevd stressad arbetssituation för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studiens resultat grundas på tidigare forskning, teorier, samt genom kvalitativ metod där tillvägagångssättet har varit intervjuer med sju kommunala enhetschefer. Vi kan generellt se att det kan bli problematiskt för enhetscheferna att skapa jämvikt mellan ekonomiska riktlinjer som sätts upp av politiker i samband med att tjäna allmännas intresse, som kan medföra upplevd stressad arbetssituation. Vårt resultat visar att enhetschefer har höga krav samt högt beslutsutrymme att planera sitt dagliga arbete. Decentralisering genom New Public Management har lett till ökad arbetsbelastning för enhetscheferna vilket har genererat administrativt arbete som är ett ytterligare krav på enhetschefen. Grad av stöd varierar för våra respondenter. Enhetschefer med delat chefskap har högsta graden av stöd, både socioemotionellt och instrumentellt.

Bakgrund och problem: Definitionen av en controllers roll och arbetsuppgifter är mycket diffus till följd av dess relativitet samt ständigt genomgående utveckling. Än idag är det svårt att generalisera en controllers arbetsuppgifter då det rör sig om en flukturerande yrkesroll. Tidigare forskning som addresserar bakomliggande faktorer i en controllers roll, redogör till stor del för rollens förändring över tid. Vi finner en kunskapslucka i komparativ forskning av controllerns roll och arbetsuppgifter inom offentlig respektive privat sektor. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur controllerns roll och arbetsuppgifter ser ut inom offentlig och privat sektor, vilka relevanta likheter och skillnader som går att urskilja samt vilka de bakomliggande förklaringarna till dessa är. Detta för att bidra med en komparativ förståelse för controllers roll som komplement till redan befintlig forskning och som referens till vidare studier inom ämnet. Metod: Uppsatsen omfattas av en kvalitativ forskningsdesign med en komparativ undersökningsdesign. Den empiriska studien grundas huvudsakligen i semistrukturerade intervjuer med controllers inom offentlig respektive privat sektor. Slutsats: De stora likheterna gällande controllerns roll och arbetsuppgifter inom offentlig och privat verksamhet kretsar kring dess stödjande och framåtblickande karaktär, analysarbetet samt dess medverkan till att på olika sätt skapa mervärde i beslutsprocesserna. De stora skillnaderna gällande controllerns arbetsuppgifter inom offentlig och privat verksamhet berör framför allt utveckling, implementering och uppföljning av ekonomistyrningssystem samt användningen av finansiell och icke-finansiell information. Controllerrollerna analytiker och coach visas framträdande hos controllers inom den offentliga sektorn och controllerrollerna kamrer och pedagog visas framträdande hos controllers inom den privata sektorn. De bakomliggande förklaringarna kan finna grund i organisationens typ, det vill säga de karaktäristiska dragen för offentlig och privat verksamhet, men där finns även många fler bakomliggande faktorer och dimensioner att ha i åtanke. / Background: The definition of a controller's role and work assignements are very diffuse due to its relativity and continuous development. Even today, it is difficult to generalize a controller's work assignements as it is a fluctuating professional role. Previous research addressing underlying factors in a controller's role primarily accounts for the trasformation of the role over time. We find a gap of knowledge in comparative research of the controller's role and work assignements in the public and private sectors. Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand how the role and work assignements of a controller appear in the public and private sector, to identify relevant similarities and differences that can be distinguished and what the underlying explanations of these are. This, in order to contribute with a comparative understanding of the role of controllers as a complement to existing research and as a reference in further studies within the subject. Method: The paper is subject to a qualitative research design with a comparative survey design. The empirical material is mainly based on semistructured interviews with controllers within the public and private sector. Conclusions: The main similarities regarding the role and work assignements of a controller in the public and private sector revolve around its supportive and forward-looking character, the analysis work and its contribution to add value in the decision-making process. The main differences regarding the controller's work assignements in public and private sector concerns, in particular, the development, implementation and monitoring of management systems and the use of financial and non-financial information. The controller roles analytiker and coach appear prominent by public sector controllers and the controller roles kamrer and pedagog appear prominent by privat sector controllers. The underlying explanations can be found in the type of organization, that is, the characteristic features of public and private sector organizations, but there are also many more underlying factors and dimensions to keep in mind.

Bakgrund: Digitalisering är ett utav de mest diskuterade ämnena i dagens samhälle och det har förändrat organisationer likt ingen tidigare innovation. Förändringar är inte alltid lätta att hantera och kan skapa problem oavsett hur välplanerade de är. En av de största svårigheterna vid förändringsarbete är att få med sig de anställda. Något som har blivit vanligare är att se de anställda som en drivare av innovationsarbetet. Forskning visar att förändringsarbete i den operativa verksamheten inom ramen för digitalisering är ett outforskat område.   Syfte: Syftet med studien är att utreda hur Polismyndigheten inkluderar digitalisering i sin operativa verksamhet. Detta arbete möjliggörs genom att en kartläggning av myndighetens digitaliseringsarbete genomförs, vilket också avser att utreda hur Regeringens digitaliseringsstrategi återfinns hos myndigheten. Ytterligare ämnar studien bidra med kunskap om hur medarbetarna kan vara en del av förändringsarbetet i myndigheten samt andra organisationer som står inför liknande utmaningar.   Metod: För att lyckas uppfylla studiens syfte har fallstudie tillämpats som forskningsstrategi. Ett iterativt arbetssätt har används genomgående för sammanställningen av det teoretiska samt empiriska materialet. Insamlingen av det empiriska materialet skedde genom att flertalet dokument studerades samt genom semi-strukturerade intervjuer på Polismyndigheten.   Slutsats: Digitalisering som ämne finns presenterat i flera av myndighetens styrdokument, dock i väldigt generella drag. De fem delmålen från Regeringens digitaliseringsstrategi är hanterade inom myndigheten men endast indirekt. Myndigheten styr sitt förändringsarbete inom ramen för digitalisering genom sin styrmodell, verksamhetsbaserad IT-utveckling. Den är däremot i dagsläget mer använd av de i yttre tjänst än de i inre. För de i inre tjänst finns också ett större motstånd till att använda de digitala verktygen. Genom en tydligare styrning kan kulturen förändras och leda till att digitaliseringen blir en större del av verksamheten. / Background: Digitalization is one of the most discussed topics in today’s society and it has come to change organisations like no earlier innovation. Changes are not always easy to handle and can create problems regardless of how well structured the process is. One of the biggest challenges when it comes to change management is to involve the employees. To see the employees as a driver of innovation has become more common. Research show that change management in the operational business when it comes to digitalization is still yet an unexplored topic.   Purpose: The purpose of the study is to investigate how the Swedish Police include digitalization in their operational business. The work is made possible through a mapping of the authority’s work with digitalization, which also aims to investigate how the goals from the Swedish Government’s digitalization strategy is taken care of. Further, the study aims to contribute with knowledge about how employees can be part of the work with changes within the authority but also in other organizations, that are faced with the same challenges.   Method: In order to fulfill the purpose of the study, a case study is applied as research strategy. When compiling the theoretical material and gathering the empirical material an iterative approach was used. The empirical material was gathered through qualitative interviews with employees at the Swedish Police.   Conclusions: Digitalization as a subject are represented in many of the authority’s documents, but only in general. The five goals from the digitalization strategy presented by the Swedish government are handled but only indirectly. The authority is managing their changes caused by the digitalization through their control model. This way of working is more used by the people working in the external environment. The resistance to use digitalized tools is greater from the people working in the internal environment. With a clearer management accounting system, the culture can change which will make digitalization a bigger part in the authority.