Norrköpings kommun har en viktig roll i samhället, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav på service och e-tjänster har ökat markant, därför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjänster och de elektroniska ärendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun är varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förändras finns det bra förutsättningar för en samverkan mellan dessa IT-system. Med hjälp av datorisering kan system samverka bättre och Norrköpings kommun bli mer attraktiv, flexibel och effektiv för så väl medborgare som medarbetare. Vid ett införande av en datorisering bör en föranalys och verksamhetsanalys genomföras, något som ligger till grund för vår studie. Den har bestått i att kartlägga planprocessen med innefattande aktiviteter för att identifiera behov samt begränsningar i arbetsprocessen. Resultatet har visat att de studier vi utfört kan komma att främja den kunskap och medvetenhet inom datorisering och hur denna påverkar de arbetssätt som finns inom Norrköpings kommun. Utifrån resultatet kunde vi även fastställa att det fanns förbättringsområden inom planprocessen inför datoriseringen på Fysisk Planering. Det kommer att ske omfattande verksamhetsförändringar vid införandet av datorisering. Något som medarbetarna bör vara med på, genom att vara delaktiga. Vi vill understryka att det är av stor vikt att verksamheten ser till att involvera medarbetarna, både i och under införandet av Ärendenavet. Vi anser att det finns ett praktiskt värde i vår studie i och med att den underrättar offentliga verksamheter om de faktorer som bör uppmärksammas och åtgärdas vid en datorisering. Vi vill belysa att det inte bara är att införa ett nytt system. En viktig del är, att i ett tidigt skede reflektera över vad det kommer att medföra för medarbetare och deras arbetssätt. Det är viktigt att ta reda på styrkor och svagheter för att undvika fallgropar i det nya systemet och göra datoriseringen så optimalt som möjligt.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur värdeskapande i kommunala projekt kan påverkas av Public Value Management. En kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer har använts i arbetet. Studien påvisar att det samhällsvärde som skapas inom projekten uppvisar drag av Public Value Management, men att begreppet inte är känt av projektledarna. Slutsatsen är att det saknas indikationer på att Public Value Management är en förutsättning för kommunalt värdeskapande, även om styrmodellen kan bidra med positiv påverkan på processen. / The aim of this study is to increase the understanding of how value creation in municipal projects can be influenced by Public Value Management. A qualitative approach and semistructured interviews was used during the study. Our study indicates that the public value that is created through municipal project does show signs of Public Value Management despite the dact that the project leaders are not familiar with the term. The conclusion is that Public Value Management does not seem to be a prerequisite for the creation of public value. Although, it may very well contribute with positive infulences to the process of value creation.

Automatisering med robotar blir mer relevant och förväntas öka framgent. Befintlig forskning på området fokuserar på privata organisationer och effekten av automatiseringen. Vidare finns det forskning kring hur beslut att implementera nya teknologiska innovationer enligt Technology-Organization-Environment-modellen (TOE-modellen), vilken används för att förklara hur en organisations kontext påverkar införandet av innovationer utifrån teknologi-, organisation samt miljökontext. Dock finns endast begränsat material att finna där modellen sätts i relation till RPA som innovation i offentlig sektor. Studien syftade till att undersöka hur faktorer enligt en utvecklad TOE-modell påverkar beslut att införa RPA som innovation i offentliga verksamheter. Genom semi-strukturerade intervjuer erhölls resultat som visade på att teknologi-, organisation- och miljökontext enligt TOEmodellen har en betydelse när beslut att införa RPA som innovation i verksamheten och således har TOE-modellen relevans även i offentliga verksamheter. Dock visade även resultatet på en viss skillnad kring ett fåtal av faktorerna, något som kunde härledas till skillnader i konkurrensförutsättningar mellan privat och offentlig sektor.

Implementering av BI inom offentlig sektor är något som växer och blir vanligare och vanligare. För organisationer inom privata sektorn finns det tydliga och välbeprövade kritiska framgångsfaktorer att följa för att lyckas med implementationen. För den offentliga sektorn är detta inte lika tydligt och finns lite forskning. Denna studie har undersökt kritiska framgångsfaktorer för den offentliga sektorn vid BI implementation. Studien har utgått ifrån ett tidigare framtaget ramverk anpassat för den privata sektorn för att sedan urskilja med hjälp av erfarna personer inom området vilka kritiska framgångsfaktorer som finns för den offentliga sektorn. Studien har resulterat i ett vidareutvecklat ramverk anpassat för den offentliga sektorn. Studiens resultat framställer en tydlig skiftning från det tidigare ramverkets affärsfokus till ett mer verksamhetsfokus för den offentliga sektorn. Det vidareutvecklade ramverket framhäver även att det måste finnas en BI-mognad inom den offentliga verksamheten som inte var en kritisk framgångsfaktor inom det tidigare ramverket.

Samverkan mellan kommuner är något som varit en aktuell fråga för svenska myndigheter under en längre tid. Mer specifikt har en tydlig ökning identifierats sedan kommunallagen trädde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig möta reella politiska behov på ett positivt sätt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 åren gått från att förespråka skyddandet av information till att bli mer öppna och utbyta information över organisatoriska gränser. Denna kvalitativa fallstudie undersöker informationssäkerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner. Teorier som behandlas i uppsatsen är informationssäkerhet, information security governance och samverkan. Studiens syfte är att undersöka utmaningarna med styrning av informationssäkerhetsarbete i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner. Vi ämnar således bidra till forskningen genom att dels förfina befintliga teorier kring de separata ämnesområdena men även utveckla teori där dessa ämnen möts. Vi syftar även till att bidra till praktiken genom att generera värdefull kunskap för de studerade organisationerna men även generalisera resultatet för liknande organisationer. Resultatet visar att vi identifierat ett antal centrala utmaningar där vissa är svårare att hantera än andra. En central utmaning är att det politiska självstyret är tydligt uttalat vilket sätter begräsningar för vad som är möjligt att realisera gemensamt. Vi kan även konstatera att resurser och prioriteringar påverkas av detta. Vi har presenterat ett antal förslag på behov som kan beaktas, både internt i kommunerna men även gemensamt över kommunala gränser. De rekommendationer vi har till kommunerna är att ta ett steg tillbaka gällande samverkan, detta då de ligger på så pass olika nivåer och kan få svårt att skapa en gemensam grund. Kommunerna bör även fokusera på den interna verksamheten och öka säkerhetsmedvetandet för att bli mer redo för att ingå i en samverkan. Uppfylls detta kan de börja fokusera på att anta principer och andra gemensamma aktiviteter som till exempel utbildningar. Detta gör att informationssäkerhetsarbetet går från att vara reaktivt till att bli mer proaktivt. Detta är något som vi anser att både offentliga- och privata organisationer borde sträva mot men även forskare borde ta hänsyn till.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan barnmorskors uppfattning om deras arbetssituation och vilken styrmetod som förlossningsavdelningen anammar. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar; finns det en relation mellan styrsätt och barnmorskornas förtroende för sin chef? Finns det något samband mellan barnmorskornas upplevelse om deras nuvarande arbetssituation och arbetsmiljö som påverkas av på vilket sätt enheten styrs? Anser barnmorskorna att kvaliteten påverkas av vilket styrsätt förlossningsenheten använder sig utav? Vår hypotes är att det finns samband mellan styrsätt och variablerna förtroende, arbetssituation och arbetsmiljö samt kvalitet. Metoden som används är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäterna tilldelades barnmorskorna på förlossningsenheterna på två olika sjukhus i Västsverige. För att tolka resultaten används tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilka var det strukturella-, politiska- samt human relations-perspektivet. Resultatet visade att hypotesen kunde accepteras; det fanns ett samband mellan variablerna. De avdelningar som använde sig av en politisk- eller human relationsinspirerad styrmetod som utgår från att medarbetarna ska ha möjlighet att påverka hade en hög trivselgrad hos barnmorskorna. De som utgick från det strukturella perspektivet vars utgångsläge är en hierarkisk styrning hade inte lika hög trivsel hos medarbetarna. Vidare i studien framkom det att majoriteten av barnmorskorna som deltog i enkätundersökningen trivdes med sin arbetssituation som helhet. / The aim of this study is to investigate whether there is a connection between midwives' perception of their work situation and the type of control that the obstetric ward intends. Based on the aim of the study, three research questions were formulated; is there a relationship between leadership and the midwifes trust for their nearest chief? Is there a connection between midwives' experience about their current work situation and work environment? Which is influenced by the way in which the device is managed and if the midwives consider that quality is influenced by the way the obstetric ward is controlled? Our hypothesis is that there is a relationship between control and the variables of trust, work situation and work environment as well as quality. The method used is a quantitative survey. The surveys were awarded to the midwives at the obstetric wards at two different hospitals in western Sweden. To interpret the results, previous research and theoretical starting points are used, which were the structural, political and human relations perspectives. The result showed that the hypothesis could be accepted; there was a connection between the variables. The obstetric wards that used a political or human relations-inspired governance based on the ability of employees to have a high degree of well-being in their midwives. Those who assumed the structural perspective, whose starting point is a hierarchical direction, did not have the same level of well-being among the employees. Furthermore, the study found that the majority of midwives who participated in the survey were pleased with their work situation overall.

Studiens syfte var att undersöka ett urval erfarna HR-representanter inom offentlig verksamhets upplevelser av att arbeta med stressrelaterad ohälsa. För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med efterföljande tematisk analys. Ett snöbollsurval ledde till åtta deltagare (n=8) fördelat på sju organisationer. Stressrelaterad ohälsa är en vanlig orsak till sjukskrivning i dagens samhälle och en del i gällande arbetsmiljölagstiftning. Analysen resulterade i fyra övergripande teman; stress, arbetsmiljö, ambitionsnivå och HR-funktionens roll. Resultatet visade att stress är ett komplext ämne. Många gånger beror stress på annat än arbetets utformning såsom till exempel privatliv eller höga ambitioner hos medarbetare. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön spelar också roll för den upplevda stressen och det är HR:s uppgift att ge chefer rätt förutsättningar för att bedriva arbetet mot stressrelaterad ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka enhetschefernas förväntningar på HR-funktionen inom den offentliga sektorn, samt kartlägga om dessa förväntningar även stämmer överens med vad som var möjligt i en viss organisation. Studien som genomfördes var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer tillämpades under datainsamlingen. Studien utfördes med ett bekvämlighetsurval vilket resulterade i att åtta enhetschefer inom två kommuner valdes till studien (n=8). Detta medförde att studien riktades mot fyra huvudsakliga HR-funktioner. Data från de semistrukturerade intervjuerna bearbetades med en tematisk analys. I studiens resultat framkom det fyra aspekter angående enhetschefernas förväntningar på HR. Aspekterna som framställdes var samverkan, kommunikation, problematik och HR-funktion. I studiens slutsats framkom det att enhetschefernas förväntningar på HR delvis stämde överens med vad som var möjligt inom de två utvalda organisationer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka organisatoriska förutsättningars samband med operativa chefers handlingsstrategier inom vård och omsorg. Studien undersöktes med hjälp av en enkätinsamling från utvecklingsprojektet CHEFiOS genom en longitudinell design. Vid det första mättillfället (2009) undersöktes organisatoriska förutsättningar (autonomi, ansvarsskyldighet, osäkerhet och resurser) och vid det andra mättillfället (2011) mättes handlingsstrategier (gränssättande, accepterande, informell, formell, främja delaktighet, närvarande chef och avlasta medarbetare). Deltagarna utgjordes av operativa chefer (enhetschefer och arbetsledare) inom äldre- och handikappomsorgen. Analys utfördes genom multipel regressionsanalys och resultatet indikerade på att resurser är en viktig organisatorisk förutsättning för chefer och deras val av handlingsstrategier. En lägre grad av resurser tenderar att påverka formell strategi främst men även accepterande, informell och främja delaktighet. Det största sambandet som studiens organisatoriska förutsättningar har är med handlingsstrategin främja delaktighet. Organisatoriska förutsättningar verkar således ha en viss påverkan på handlingsstrategier men det utesluter inte ett ömsesidigt förhållande där även handlingsstrategier påverkar organisatoriska förutsättningar. Dock bör resultaten ses på med försiktighet på grund av massignifikansproblemet då flera analyser utförts. Vidare forskning behövs för att fastslå förhållandet mellan organisatoriska förutsättningar och användandet av handlingsstrategier.

Bakgrund: Processorientering kommer ursprungligen från den tillverkande industrin och är en förbättringsåtgärd som det har fokuserats på i den offentliga sektorn den senaste tiden. Den traditionella organisationsstrukturen i sjukvården är särskiljande på flera sätt. Processorientering anses kunna lösa problem som finns i den traditionella sjukvårdsorganisationen, däremot kan andra problem med processorientering i sjukvården uppstå. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera processorienteringens tillämpningsmöjligheter i sjukvården. Vi ämnar därmed studera i vilken utsträckning processorientering är tillämpbar i svensk sjukvård. Kunskapsbidrag: Studien kommer bidra med att öka kunskapen om det processorienterade arbetssättet i sjukvården. Resultatet kommer att vara till nytta för landsting och regioner som arbetar med eller funderar på att implementera processorientering. Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ fallstudiedesign. Fallet processorientering i svensk sjukvård har undersökts genom att studera sjukvården i tre regioner, där elva intervjuer har genomförts. Tre förutsättningar av processorientering har identifierats och sedan analyserats i en sjukvårdskontext för att undersöka tillämpbarheten i svensk sjukvård. De tre förutsättningarna är kundfokus, standardisering och helhetsbild. Slutsats: Processorientering i sin helhet är ej tillämpbar i svensk sjukvård. Kundfokus går ej att uppnå på grund av svårigheter att identifiera vad som skapar värde för kunden samt uppfylla och överträffa kundens behov. Standardisering kan inte uppnås på grund av arbetsprocessernas komplexitet. Förutsättningen helhetsbild av processer går att uppnå genom att skapa en förståelse för hur processen hänger ihop. Däremot kan processorientering vara tillämpbar i vissa delar av en sjukvårdsorganisation samt att utvalda aspekter av processorientering kan vara fördelaktiga i sjukvården. / Background: Process orientation originates from the manufacturing industry and is an improvement measure that has been in focus over the past few years in the public sector. The traditional organizational structure of health care is distinctive in several ways. Process orientation is often considered the solution to problems found in the traditional health care organization however, process orientation may also create other problems. Contribution: This study will increase knowledge about process orientation in health care. The results of the study will be useful for county councils and regions that work with process orientation or are considering implementing it. Aim: The aim of this study is to analyze the applicability of process orientation in health care. We intend to study in what extend process orientation is applicable in Swedish health care. Methodology: This study has a qualitative case study design. The case of process orientation in Swedish health care has been investigated by studying health care in three regions, where eleven interviews have been conducted. Three qualifications of process orientation have been identified and then analyzed in a health-care context, in order to investigate the applicability to Swedish health care. The three qualifications are customer focus, standardization and an overall picture of the process. Conclusion: Process orientation is not applicable to the Swedish health-care system. Customer focus cannot be achieved due to difficulties in identifying what creates value for the customer as well as fulfilling and exceeding the customer's needs. Standardization cannot be achieved because of the complexity of the work processes. An overall picture of the process can be achieved by creating an understanding of how the process is interrelated. However, process orientation can be applied to some areas of a health care organization and selected aspects of process orientation may be beneficial in health care.