<p>Summary</p><p>Background: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.</p><p>The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden. The County Councils have generally introduced the concept before the municipalities, even though there is an exception to every rule. One county council which is in the forefront is the County Council of Östergötland, which found the Balanced scorecard interesting as early as in 1992, even though it was then a tentative idea. Today, the whole organization is marked by the Balanced Scorecard approach. Strangely enough, no external evaluation has ever been made of the Balanced scorecard in the County Council of Östergötland, which we consider is an argument for doing so in a master thesis.</p><p>Purpose: The purpose is to investigate how the primary care sector in the County Council of Östergötland uses the Balanced scorecard as a management control tool, and to discuss if Balanced Scorecard is an appropriate model for managing the organization.</p><p>Procedure: The study is based on a qualitative method, where we have made six personal interviews with people working at different levels in the primary care sector in the County Council of Östergötland, in order to be able to get some knowledge of the whole chain. This approach coincides with our hermeneutic basic view. We have, with regard to the scarcity of time within the thesis course, been forced to make a delimitation, which means that we have only investigated the primary care in the western part of Östergötland. Then the study contains a documentary investigation, used as the theoretical frame of reference.</p><p>Results: The results show that the primary care sector in the County Council of Östergötland have been quite successful in their work with the Balanced Scorecard so far. With regard to the management’s purpose, the model is quite adequate to reach their objectives. Nevertheless, we consider that the situation today indicates that they did not use the potential of the scorecards. Further commitments has to be done within the areas of strategic learning and a frame of reference, to be able to use the Balanced Scorecard as a that management control tool its was inteded to be, originally</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: Ekonomistyrning är viktig i all verksamhet, oavsett om den bedrivs i privata företag eller i offentlig regi, då ekonomi i grunden handlar om att hushålla med knappa resurser. Synen på ekonomistyrning är dock inte homogen och har skiftat över tid. För svenskt vidkommande har ekonomistyrningen inom offentlig sektor under senare år genomgått stora förändringar, inte minst från i mitten av 1980-talet och framåt, en utveckling som varit ett resultat av en ökad fokus på effektivitet och allt knappare ekonomiska ramar, inte minst i kölvattnet av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Många kommuner och landsting övergav den traditionella budgetstyrningen till förmån för andra styrverktyg, ofta hämtade från näringslivet. Ett exempel var balanserade styrkort, som ursprungligen introducerades av Kaplan & Norton i en banbrytande artikel 1992 och som fått stor spridning världen över.</p><p>Balanserade styrkort är ett uttryck för flerdimensionell styrning och var från början ämnat för det privata näringslivet, men har genom sin karaktär vunnit många anhängare också inom offentlig förvaltning, inte minst i Sverige. Landstingen är de organisationer som har varit snabbast att ta till sig konceptet. Till dem som kommit längst hör landstinget i Östergötland, vars intresse vaknade redan samma år som Kaplan & Norton skrev sin artikel. Idag präglar styrkortstänkandet hela organisationen, på alla nivåer. Erfarenheterna av balanserade styrkort i landstinget i Östergötland har däremot inte utretts av någon extern part, vilket är en anledning till varför en sådan studie är motiverad att göra.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur primärvården i landstinget i Östergötland använder och arbetar med balanserade styrkort och om de styr sin verksamhet med hjälp dem, samt om den valda modellen är adekvat för landstinget.</p><p>Genomförande: För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört sex stycken personliga intervjuer med företrädare för primärvården i landstinget i Östergötland, från ekonomidirektören i Landstinget, via regionledningen, ned på enhetsnivå, som utgörs av vårdcentraler. Detta i syfte att få kunskap om hela kedjan, från högsta ledningen till enhetsnivå. Vi har avgränsat vår studie till primärsjukvården i västra länsdelen, eftersom arbetet i annat fall skulle ha blivit alltför tidskrävande inom ramen för uppsatskursen. Intervjumaterialet har kompletterats med en dokumentundersökning, som rymmer teoretisk litteratur och andra sekundärkällor, vilket har använts till referensramen.</p><p>Slutsatser: Primärvården i landstinget i Östergötland har kommit ganska långt i sitt styrkortsarbete. Utifrån vad ledningen vill få ut av modellen, så är denna förhållandevis adekvat för att nå sitt syfte. Dock menar vi att man i dagsläget inte till fullo styr efter styrkortet. Genom ytterligare satsningar på strategiskt lärande och en tydlig begreppsbas, torde det finnas goda utsikter till att balanserade styrkortet används som ett väl fungerande styrverktyg.</p>

<p>Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer. Det komplexa i att kunna balansera vinstintresse och kvalitet och på bästa sätt möta omvärldens krav på styrning och mål har lett fram till denna undersöknings forskningsfråga som lyder:</p><p>Vilka likheter och skillnader förekommer i mellanchefers målarbete beroende på vinstintresse?</p><p>I en kvalitativ studie har sex stycken mellanchefer inom vård- och omsorgssektorn intervjuats med avsikt att skapa förståelse kring hur deras målarbete bedrivs. Vidare syftar studien till att försöka urskilja om och i så fall på vilket eller vilka sätt incitamentet vinstintresse påverkar detta målarbete. Utifrån studien har flera slutsatser dragits. Det finns skillnader i målarbete på grund av incitamentet vinstintresse. Exempel på dessa är konkretisering av mål och förtydligande av övergripande syfte. Samtidigt kan detta incitament inte betraktas som angörande för hur målarbetet utförs. </p><p>Nyckelord: Incitament, offentlig sektor, privat sektor, vinstintresse, mål.</p>

<p>Treatment is both about the actual encounter and how individuals interact as well as the behaviour among the counterparts. Previous research shows that a person’s experience of how he/she is being treated is formed by conditions created by external factors, in literature known as the general view on treatment. The purpose of the study is to show how people with a physical disability experience the treatment from their Social Security Agency administrators. We have compared the empirical material with theories on treatment and power and analysed how this affect the interaction between the administrator and the disabled person. We have used qualitative interviews to collect the empirical material; in all we have conducted six semi-structural interviews. The result shows that the clients have experienced both positive and negative aspects of treatment, with emphasis on feelings of positive reception. The respondents have pointed out different strategies in order to take control of their own situation. Despite this, the Social Security Agency aadministrators always has the final say, i.e. the executive power. All respondents stress that the administrator must be a good listener, able to motivate them as well as humble during their encounter.</p><p> </p><p>Key words: street-level bureaucrat, disability, treatment and public sector</p><p><strong> </strong></p><p>Nyckelord: gräsrotsbyråkrat, funktionsnedsättning, bemötande, offentlig sektor</p>

<p>Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen är</p><p>uppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom de</p><p>undersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- och</p><p>ledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna som</p><p>förekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassad</p><p>ledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguiden</p><p>utformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;</p><p>verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalens</p><p>upplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,</p><p>kunskapsinhämtning, ledningsgrupp. Studiens resultat redogörs i fem teman: ledningsgrupp,</p><p>ledning och förmåga att driva en verksamhet, hindrande och främjande faktorer i ledarskapet,</p><p>ledarskapets effekt på verksamhets- och kompetensutveckling, trygghet inom verksamheten.</p><p>Sammanställningen av resultatet visar vikten av en välfungerande ledning inom behandlande</p><p>verksamheter för såväl personalens välmående som behandlingseffekterna. I resultatet</p><p>framkommer vikten av tid avsatt för personal och ledning där diskussioner kan föras om olika</p><p>objekt som berör och är av intresse för såväl personal som verksamhet. Slutsatsen som kunnat</p><p>dras är att personalens upplevelse av ledningen och den roll som de innehar är överlag positiv</p><p>samtidigt som den brister inom vissa områden. En förbättring av dessa områden skulle kunna</p><p>leda till en välmående personalgrupp som utförde sitt arbete på ett mer tillfredsställande sätt.</p><p>Nyckelord: socialt arbete, ledarskap, ledning, institutioner, offentlig sektor, ungdomsvård</p>

<p>I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen. Projektmodellen medför struktur och rutiner som förbättrar utnyttjandet av projekt¬arbets¬formen.</p><p>Syftet med denna magisteruppsats i industriell projektledning är att undersöka och be¬skriva om projektledarna inom offentliga organisationer använder metoder som bidrar till att öka den inre effektiviteten i projektledarens projektplanering.</p><p>Undersökningsmetoden är av kvalitativ art. Den empiriska datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer eller besöksintervjuer med tolv respondenter fördelade på sex av Sveriges länsstyrelser.</p><p>Med utgångspunkt från undersökningen har vi konstaterat att den inre effektiviteten på¬ver¬kas av i vilken mån metoder för projektplanering används. För att öka projektets inre effek¬tivitet och förankringen av projektet bör intressentanalys och kravanalys föregå den över¬enskommelse som resulterar i en tydlig beskrivning av projektets mål.</p><p>Vi har funnit att ansvar och befogenheter måste anges tydligare än vad som är brukligt idag för att öka den inre effektiviteten samt fördelar med att placera projekten utanför den vanliga linjeorganisationen. Beträffande kommunikation behöver fler rapporter skrivas i avsikt att gynna lärandet inom organisationen och finnas tillgängliga i större utsträckning.</p><p>Den inre effektiviteten kan öka om projektledaren förutom kunskap i sakämnen också besitter kunskap i metoder för projektplanering. En generell slutsats är att en projekt¬modell och/eller en väl genomförd och strukturerad planering gynnar den inre effek¬tiviteten eftersom problem och konflikter minimeras när så sker.</p> / <p>The work in most public sectors today is sometimes done in project work form. These organizations have to realize that projects are no longer an exception, but rather the norm, and create structure and methods to coordinate the projects. There are some different methods that can be used during project planning to avoid mistakes and shortcomings, which can easily happen when many people are involved. Mistakes and shortcomings do not improve the efficiency of the organization. A similar way of working, often in the way of a project model, can be used to increase the control of the project. The project model intro¬duces structure and routine which in turn increases the use of the project work form.</p><p>The purpose of this master thesis in Industrial Project Management is to examine and describe if project managers within the public sector use methods of project planning to increase the efficiency of the organization.</p><p>The research method is of qualitative conduction. The empirical data collection has been done through phone interviews and personal interviews with 12 respondents representing six of Sweden’s county ministries.</p><p>Starting with the study, we concluded that the efficiency of an organization depends on which level of methods the organization use for project planning. To increase a project’s efficiency and to attain organizational commitment a stakeholder analyse and analysis of requirements should be done before the agreement of the project result. The agreement must show a detailed description of the project goal.</p><p>We have found that responsibility and duties have to be more clearly specified to increase the efficiency. If the project is organized outside the normal guidelines we have found an improvement of the efficiency. To improve the learning within the organization more reports need to be done and be easily accessible.</p><p>The efficiency of the organization will improve if the project manager not only is know¬ledgeable about the project idea but also has good knowledge about project planning methods. A general conclusion is that problems and conflicts are minimized if the project is well planned and structured or a project model is used. In consequence of those actions the project efficiency will increase.</p>

<p>Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.</p>

<p>As more and more local governments begin to understand that the great promises of e-service delivery are harder than expected to realize, efficient use of ICT-resources have become increasingly important. Since simply providing more e-services is not the solution, the need to understand what constitutes a suitable e-service has arisen. Public services reach beyond the market domain; therefore, the complexities of public value must be dealt with when services are appraised. Furthermore, due to the heterogeneous nature of local government services it is impossible to evaluate all the options in depth; thus, there is a clear need for early-stage appraisal. However, existing methods of appraisal are burdened by intricacy, and associated with high costs. In response, this paper presents a model capable of reducing this intricacy. The model was developed through a participatory design process involving members on both operational and strategic level in the municipality of Skellefteå. The model implements state of the art into the workspace context while taking measures to reduce intricacy such as: incremental filtering, moving high intricacy elements to the end of the process, and exploitation of available data. As a result the organization is enabled to capture not only the low hanging fruit, but also the long tail of services. Furthermore, the improved understanding of e-service delivery has the potential to open up opportunities for new ways of business development and private-public partnerships. Finally, whereas the model presented is highly context-dependent, the implications outlined in this paper are not limited to this narrow scope.</p> / Models for Strategic Business Development in Public Service

Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor. Därefter ska ett gemensamt belöningssystem (med detta avses ett övergripande belöningssystem där karaktärsdrag lyfts fram, som sedan varje skola kan utveckla för att passa respektive verksamhet) utvecklas för Linköpings kommunala gymnasieskolor så att det bättre än det befintliga belöningssystemet överensstämmer med lärarnas önskemål, samtidigt som skolledningens begränsningar beaktas. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in via besöksintervjuer med en utbildningsansvarig vid Linköpings kommun, en ekonomichef på en av gymnasieskolorna, samtliga fem rektorer från Linköpings kommunala gymnasieskolor samt sju lärare från Linköpings kommunala gymnasieskolor. Resultat: Studien visar att de karaktärsdrag och de åtgärder som är viktiga för skolan i ett inledningsskede av belöningssystemsutvecklingen är att skapa en medvetenhet om det befintliga belöningssystemet, sätta upp tydliga mål för lärarna i deras arbete, mer kontinuerlig feed-back, komplettera det monetära belöningssystemet med immateriella belöningar samt ge skolledningen större frihet.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen är uppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom de undersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- och ledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna som förekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassad ledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguiden utformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman; verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalens upplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen, kunskapsinhämtning, ledningsgrupp. Studiens resultat redogörs i fem teman: ledningsgrupp, ledning och förmåga att driva en verksamhet, hindrande och främjande faktorer i ledarskapet, ledarskapets effekt på verksamhets- och kompetensutveckling, trygghet inom verksamheten. Sammanställningen av resultatet visar vikten av en välfungerande ledning inom behandlande verksamheter för såväl personalens välmående som behandlingseffekterna. I resultatet framkommer vikten av tid avsatt för personal och ledning där diskussioner kan föras om olika objekt som berör och är av intresse för såväl personal som verksamhet. Slutsatsen som kunnat dras är att personalens upplevelse av ledningen och den roll som de innehar är överlag positiv samtidigt som den brister inom vissa områden. En förbättring av dessa områden skulle kunna leda till en välmående personalgrupp som utförde sitt arbete på ett mer tillfredsställande sätt. Nyckelord: socialt arbete, ledarskap, ledning, institutioner, offentlig sektor, ungdomsvård

Summary Background: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan &amp; Norton in a pioneering article in 1992. The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden. The County Councils have generally introduced the concept before the municipalities, even though there is an exception to every rule. One county council which is in the forefront is the County Council of Östergötland, which found the Balanced scorecard interesting as early as in 1992, even though it was then a tentative idea. Today, the whole organization is marked by the Balanced Scorecard approach. Strangely enough, no external evaluation has ever been made of the Balanced scorecard in the County Council of Östergötland, which we consider is an argument for doing so in a master thesis. Purpose: The purpose is to investigate how the primary care sector in the County Council of Östergötland uses the Balanced scorecard as a management control tool, and to discuss if Balanced Scorecard is an appropriate model for managing the organization. Procedure: The study is based on a qualitative method, where we have made six personal interviews with people working at different levels in the primary care sector in the County Council of Östergötland, in order to be able to get some knowledge of the whole chain. This approach coincides with our hermeneutic basic view. We have, with regard to the scarcity of time within the thesis course, been forced to make a delimitation, which means that we have only investigated the primary care in the western part of Östergötland. Then the study contains a documentary investigation, used as the theoretical frame of reference. Results: The results show that the primary care sector in the County Council of Östergötland have been quite successful in their work with the Balanced Scorecard so far. With regard to the management’s purpose, the model is quite adequate to reach their objectives. Nevertheless, we consider that the situation today indicates that they did not use the potential of the scorecards. Further commitments has to be done within the areas of strategic learning and a frame of reference, to be able to use the Balanced Scorecard as a that management control tool its was inteded to be, originally / Sammanfattning Bakgrund: Ekonomistyrning är viktig i all verksamhet, oavsett om den bedrivs i privata företag eller i offentlig regi, då ekonomi i grunden handlar om att hushålla med knappa resurser. Synen på ekonomistyrning är dock inte homogen och har skiftat över tid. För svenskt vidkommande har ekonomistyrningen inom offentlig sektor under senare år genomgått stora förändringar, inte minst från i mitten av 1980-talet och framåt, en utveckling som varit ett resultat av en ökad fokus på effektivitet och allt knappare ekonomiska ramar, inte minst i kölvattnet av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Många kommuner och landsting övergav den traditionella budgetstyrningen till förmån för andra styrverktyg, ofta hämtade från näringslivet. Ett exempel var balanserade styrkort, som ursprungligen introducerades av Kaplan &amp; Norton i en banbrytande artikel 1992 och som fått stor spridning världen över. Balanserade styrkort är ett uttryck för flerdimensionell styrning och var från början ämnat för det privata näringslivet, men har genom sin karaktär vunnit många anhängare också inom offentlig förvaltning, inte minst i Sverige. Landstingen är de organisationer som har varit snabbast att ta till sig konceptet. Till dem som kommit längst hör landstinget i Östergötland, vars intresse vaknade redan samma år som Kaplan &amp; Norton skrev sin artikel. Idag präglar styrkortstänkandet hela organisationen, på alla nivåer. Erfarenheterna av balanserade styrkort i landstinget i Östergötland har däremot inte utretts av någon extern part, vilket är en anledning till varför en sådan studie är motiverad att göra. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur primärvården i landstinget i Östergötland använder och arbetar med balanserade styrkort och om de styr sin verksamhet med hjälp dem, samt om den valda modellen är adekvat för landstinget. Genomförande: För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört sex stycken personliga intervjuer med företrädare för primärvården i landstinget i Östergötland, från ekonomidirektören i Landstinget, via regionledningen, ned på enhetsnivå, som utgörs av vårdcentraler. Detta i syfte att få kunskap om hela kedjan, från högsta ledningen till enhetsnivå. Vi har avgränsat vår studie till primärsjukvården i västra länsdelen, eftersom arbetet i annat fall skulle ha blivit alltför tidskrävande inom ramen för uppsatskursen. Intervjumaterialet har kompletterats med en dokumentundersökning, som rymmer teoretisk litteratur och andra sekundärkällor, vilket har använts till referensramen. Slutsatser: Primärvården i landstinget i Östergötland har kommit ganska långt i sitt styrkortsarbete. Utifrån vad ledningen vill få ut av modellen, så är denna förhållandevis adekvat för att nå sitt syfte. Dock menar vi att man i dagsläget inte till fullo styr efter styrkortet. Genom ytterligare satsningar på strategiskt lärande och en tydlig begreppsbas, torde det finnas goda utsikter till att balanserade styrkortet används som ett väl fungerande styrverktyg.