<p>Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur toaletter belägna på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm behandlas. Vad har den offentliga toaletten för status i samhället? Vad tycker människor om offentliga toaletter, vad saknas och hur påverkas den tillhörande byggnaden? I arbetet har vi funderat kring vilka funktionskrav som krävs för att toaletterna ska fungera för alla och hur toaletterna borde förändras. Vårt mål har varit att ta fram ett unikt inredningskoncept med fokus på informationsdesign, hygien och upplevelse i form av ett skogstema. Med det menar vi att det ska vara lättstädat och att besökarna av hygieniska skäl ska slippa röra vid handtag, knappar och pappersbehållare. Varför vi vill förändra designen beror på att toaletterna idag har en dålig bild hos människor. De är uttryckslösa och har inte de funktioner som många människor efterfrågar (Se önskemål från enkätundersökning under Metod). Det läggs sällan någon större tid på design och underhåll av toaletterna. Många gånger fungerar inte dörrarnas låsfunktioner, som leder till att man inte känner sig trygg när man ska göra sina behov. Detta har framkommit genom enkätundersökningar och intervjuer med människor i olika åldersgrupper. Vårt resultat redovisades genom en 3D- modell och en film där de olika funktionerna i rummet visas i rörelse. För att ta reda på eventuella brister i resultatet, skapades en fokusgrupp som fick ge sina åsikter i en öppen diskussion.</p>

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur toaletter belägna på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm behandlas. Vad har den offentliga toaletten för status i samhället? Vad tycker människor om offentliga toaletter, vad saknas och hur påverkas den tillhörande byggnaden? I arbetet har vi funderat kring vilka funktionskrav som krävs för att toaletterna ska fungera för alla och hur toaletterna borde förändras. Vårt mål har varit att ta fram ett unikt inredningskoncept med fokus på informationsdesign, hygien och upplevelse i form av ett skogstema. Med det menar vi att det ska vara lättstädat och att besökarna av hygieniska skäl ska slippa röra vid handtag, knappar och pappersbehållare. Varför vi vill förändra designen beror på att toaletterna idag har en dålig bild hos människor. De är uttryckslösa och har inte de funktioner som många människor efterfrågar (Se önskemål från enkätundersökning under Metod). Det läggs sällan någon större tid på design och underhåll av toaletterna. Många gånger fungerar inte dörrarnas låsfunktioner, som leder till att man inte känner sig trygg när man ska göra sina behov. Detta har framkommit genom enkätundersökningar och intervjuer med människor i olika åldersgrupper. Vårt resultat redovisades genom en 3D- modell och en film där de olika funktionerna i rummet visas i rörelse. För att ta reda på eventuella brister i resultatet, skapades en fokusgrupp som fick ge sina åsikter i en öppen diskussion.

Den här rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign på bachelor-nivå vid Umeå Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tågstationer.  Tänk dig in i scenariot att du är på flygplatsen, ditt flyg är försenat, du har slut på batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du är dålig på att komma ihåg telefonnummer. Du ska träffa den du älskar när flyget landar, hur ska du lyckas med detta? Genom att använda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida användare samt tillmötesgått önskemål från min samarbetspartner.  Projektet genomfördes under vårterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den här rapporten.

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, från att vara en transportsträcka till att bli ett momentärt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att få sakta upp för ett ögonblick, och därigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmänniskor. / In this report, Sandra Petersson describes her process of transforming a specific public environment from being a path between two points, to become a momentary breathing space. The purpose of the project has been to create a space, where the visitor will be able to slow down for a moment, and therefore become more aware of his surroundings and his fellow beings. / Kandidatexamen 2009

Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap. I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas. Idén var att låta lokalt boende barn få tillverka en del av rummets inredning. Sex barn, 11 och 12 år deltog i projektet. I uppsatsen besvaras även underfrågorna: Hur förhåller de sig till sin insats i arbetet med att tillverka artefakter som ska användas i miljön på riktigt? Vilka former för samarbete och kunskapsutbyte blir synliga genom den designpedagogiska workshop de deltar i? och slutligen: Vilken betydelse kan ett lokalt designpedagogiskt projekt ha för människor som bor eller arbetar i anslutning till platsen? Det designpedagogiska projektet har dokumenterats med hjälp av redskap som deltagande observation, ljudupptagning, film, fältanteckningar och intervjutekniker hämtade från den etnografiska metoden. Materialet i uppsatsen behandlats vidare ur aktuella teoretiska perspektiv: DIY (Do It Yourself) och med ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt med inspiration i craftivism. I uppsatsen visas hur möjligheten att själv få vara med och tillverka inredningen i en offentlig miljö, ges ansvar och att litas på, kan ge stolthet och gemenskap. En vilja att berätta och dela med sig av sin arbetsprocess blev synlig och i uppsatsen visas även hur ett lokalt designpedagogiskt projekt kan bli viktigt, väcka engagemang och inspiration även hos fler än de som själva deltar. Mycket tyder också på att omtanken och arbetet med att forma och tillverka en inredning för hand syns och gör att man blir mer rädd om miljön. Andra barn som bor i området blev nyfikna och hade velat vara med vilket visar på detta och efterföljande projektets potential att växa över tid. / BI / Design

The phenomenon called “The Internet of Things” makes it possible for organizations in the public and private-sector to handle resources better, enhance their performances, and to establish new ways of developing business models. Connected devices can contribute valuable knowledge through real-time updates and help with monitoring and/or to analyze how people and resources behave through the value-chain. This paper aims to investigate how current Smart Environments in public settings are functioning with the data collection in mind, and the integrity behind it. We also shed some light on how prepared they are for the new GDPR Law. Our goal is to come up with knowledge about how organizations and companies are working with integrity and data gathering, when they are transforming their public environment into a Smart Public Environment.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis. Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten. Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok. Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig. Här har det skett utbyte av erfarenheter och kunskaper, och här har förankring skett på högre nivå inom flera av de samverkande organisationerna. Det har också borgat för en fortsatt samverkan, inte minst mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Sammantaget tyder detta på att organisationen genom samverkansprojektet och gestaltningsprogrammet påbörjat en reformering, vilken redan nu resulterat i att gestaltning blivit en viktigare del i arbetet.

This report covers a master’s thesis project in industrial design engineering, product design, at Luleå University of Technology. The objective for the thesis has been to develop a product that enables interaction between people in the public space. This to promote meetings and create an additional experience with the help of integrated technology. Studies of concerned theories have been research which included information about interaction design, ubiquitous computing, public space and social innovation. It was decided early in the project to focus on benches as they are a natural part of public spaces like parks. To seek an understanding for the projects context an benchmark on similar projects, interviews with experts in choosing furniture for public space and a cultural probe has been conducted. This research served as a base for the design process which started with an ideation phase where creative methods were used to generate a great amount of ideas for possible interactions. Experience prototyping was one of the key methods used and when enough ideas had been developed four different concepts where put together that focused on how the interaction would be perceived. With the help of a voting process and a concept-scoring matrix one concept was chosen to further develop. This concept was then detailed design were the design for the actual bench was decided and two prototypes were built to be able to demonstrate and test the final concept. The final result of the thesis project was the interactive bench named The Social Bench. The Social Bench has integrated technology in the form of lightning and sensors that detect when someone sits down. This triggers the interaction and enables the user to choose the color on the light underneath the bench by sitting on the different colored seating disks placed on the bench. The bench is supposed to function in a network of benches that are all connected and mimics each other’s interactional patterns. This is displayed by the choosing of color were every users choice is displayed on all of the benches in the network. The Social Bench lets the user share an experience together on remote locations. It promotes interaction between people in the public space and provides with a fun and innovative way to communicate. This thesis aims to contribute in knowledge of interaction design as a tool for promoting interaction in the public space and the thesis concludes in a discussion of the outcome and recommendations for future work. / Den här rapporten innefattar ett examensarbete inom Teknisk Design inriktning produktdesign vid Luleå Tekniska Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att utveckla en produkt som stödjer interaktionen mellan människor i den offentliga miljön. Detta för att främja möten och skapa ytterliga användarupplevelser genom integrerad teknologi. En litteraturstudie utfördes på berörda områden och innefattade teorier om interaktionsdesign, ubiquitous computing, offentliga miljöer och social innovation. Från början av projektet gjordes en avgränsning till att titta på specifikt bänkar eftersom dessa är en naturlig del av offentliga miljöer såsom parker. Efter detta utfördes en marknadsundersökning på liknade produkter, intervjuer och en cultural probe för att undersöka arbetets kontext. Den informationsinsamling som bedrivits blev utgångspunkten för en idégenerering som sedan utfördes där olika kreativa metoder användes för att generera ett stort antal med idéer. En av dessa metoder var experience prototyping och efter att tillräckligt många idéer genererats framställdes fyra olika koncept. Dessa koncept innefattade hur interaktionen skulle upplevas och genom en röstnings-process och en utvärderingsmatris så valdes ett koncept för vidare utveckling. Detta koncept blev sedan detalj utvecklat där designen på den fysiska bänken togs fram. För att kunna testa och utvärdera det slutgiltiga resultatet framställdes också två stycken prototyper i full skala. Det slutgiltiga resultatet av examensarbetet är den interaktiva bänken The Social Bench. The Social Bench har inbyggd belysning och integrerade trycksensorer som läser av när någon sätter sig ned på bänken. Detta triggar själva interaktionen som möjliggör för användaren att välja färg på den integrerade belysningen under bänken genom att välja vilken av dom färgade sitt-ytorna som hen vill sitta på. Bänken är tänkt att fungera i ett nätverk av sammankopplade bänkar som interagerar med varandra och användarna. Detta illustreras genom att när en färg valts på en av bänkarna så visas också denna färg på dom andra bänkarna i nätverket. Bänken låter användare som befinner sig på olika platser dela en upplevelse tillsammans där fler användare som använder bänken leder till att fler färger adderas till interaktionen. Detta för att främja interaktionen mellan människor i den offentliga miljön på ett rolig och innovativ sätt. Examensarbetet ämnar till att bidra med kunskap inom interaktionsdesign som ett verktyg för att främja social interaktion i den offentliga miljön. Arbetet avslutas med en diskussion om resultatet och rekommendationer för framtida arbete.

Purpose: The purpose of this degree project was to redesign Härnösand's square called Stora Torget. Method: To complete this degree project, a literature study, case study, and analysis of various documents were performed. A site visit was accomplished and four different interviews with experts, and a survey for Härnösand residents was also done. Results: The results showed that a redesign of a square means a change. This change can be an upgrade of the square both visually and functionally. Physical elements such as seating and greenery affect the experience when visiting a square. There were some differences between the residents and experts in several opinions about how a square is designed best. The design proposal was developed with the help of Autodesk Revit, and the proposal has taken into account the opinions of both the experts and the residents of Härnösand. The proposal creates opportunities for a stronger meeting place but also a more well-utilized square for both residents and visitors, by implementing physical elements such as several seats where people can meet and socialize. Conclusions: The work concludes that physical elements affect the design of the square and that the design proposal can be a basis for future changes to the square.