<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anställas?</p><p>Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier. De kategorier som som presenteras i analys och resultatdelen representeras av de metoder, strategier samt kvalifikationskrav som enhetscheferna tillämpar vid anställningar av personer inom äldreomsorgen.</p><p>I studien kom vi fram till att de metoder enhetscheferna tillämpar vid anställningsförfarandet för att finna lämplig personal är arbetsgruppen, referenser och anställningsintervjun. Lagen om anställningsskydd (LAS)är en strategi som enhetscheferna använder sig av vid anställning. De kvalifikationer som enhetscheferna lägger vikt vid i anställningsförfarandet är bemötande, empati, människovärdet, samarbetsförmåga,flexibilitet, etisk medvetenhet, kommunikationsförmåga samt utbildning.</p><p>I slutet av denna uppsats förs en diskussion kring de metodet och strategier som används samt de kvalifikationer som eftersöks av enhetscheferna.</p>

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur vilosituationen för barn i åldern tre till fem år på förskolan såg ut miljömässigt, samt hur pedagogerna arbetade med den. En aspekt i undersökningen handlade om hur viloplatserna var utformade fysiskt. En annan aspekt var att undersöka hur pedagogerna upplevde och uppfattade vilan samt deras tankar om hur barnen kunde uppleva den. Dessutom belyses pedagogernas arbetssätt i vilosituationen. Vilan är en dagligt återkommande rutin i förskolans verksamhet. Pedagoger och barn påverkas ständigt av den omgivande miljön. Vilan kan ses ur ett miljöpsykologiskt perspektiv då miljön påverkar individen både fysiskt och psykiskt. Fysiskt på det sätt hur lokalerna är utformade och inredda och psykiskt hur miljön upplevs av individen. Förskolorna byggdes ursprungligen för barngrupper med färre antal barn än vad som råder idag vilket medför att lokalerna kan upplevas trånga. Detta kan medföra att pedagogerna blir begränsade i sitt sätt att arbeta. Pedagogik och omsorg ska finnas med i alla delar av verksamheten, inklusive vilan. Metoder som användes i undersökningen var enkäter och platsobservationer med digitalkamera. Enkäterna innehöll frågor om vilan och dess miljö. Dessa besvarades av 19 pedagoger på fyra förskolor. Platsobservationerna utfördes i de lokaler där vilorna ägde rum på dessa förskolor. Resultatet visade att vilomiljöerna anpassades till de befintliga lokalerna vilket innebar att fokus inte specifikt låg på vilomiljön. Rummen där vilomiljöerna var placerade innehöll andra aktiviteter och angränsade till andra rum. Det fanns inget som var utmärkande för vilomiljöerna och vilan var inte en prioriterad del i verksamheten. Vilan uppfattades av pedagogerna som en daglig rutin och ifrågasattes inte av dem. Något som genomsyrade undersökningen var att vilan användes som en stund då pedagogerna läste böcker för barnen, en så kallad läsvila. Pedagogerna kunde uppleva vilan som en lugn stund samtidigt som den kunde kännas stressig innan alla kommit på plats. Barnens medbestämmande i vilosituationen gällde till största del val av böcker. En slutsats av undersökningen visade att vilan var en daglig rutin i verksamheten som det varken diskuterades eller reflekterades över. Detta blev synligt både i pedagogernas enkätsvar samt i platsobservationerna.

No description available.

The health care sector Öster has the highest average absence due to short-time sickness in Örebro. It is the short-term absence that has the highest costs for the organisation, not just in money, but also in quality disturbances and administrative work. Health care sector Öster is divided into four areas with a manager for each. We have chosen to conduct our research within the special housings in area one and four, since these two had the lowest and highest short-term absences. The purpose with the research is to examine short-term absences among the health care personnel in the health care sector Öster, see what the absences depend on, and what can be done to solve the issue. We will compare the absences in the area with the highest respectively lowest short-term absences in order to see if there are any prominent differences between the two. The research question is as follows: what does the high short-term absence within health care sector Öster, Örebro, depend on, and what can be done to minimise this absence? We have started with existing theories within the subject management. These theories have then been the foundation for the information we have collected, what answer we have asked, and how the answers have been interpreted. We have then applied these theories on the empirical data we collected in order to see what the reasons could be for Öster's high short-term absences, and we used existing models while finding precautions to implement. The research consists of questionnaires with open questions that we disbursed among the personnel, as well as qualitative interviews with the affected area managers. The housings encompassed in area one: Jeremiasgården and Askenäshemmet, and in area four: Tullhuset, Sirishof, and Skebäcksgården. Through our research we have come to the conclusion that in many situations there are separate opinions within the organisation, first and most between the personnel and the managers. They have in many respects different apprehensions about the organisation. The fact that they are different can be due to lacking communication among them. Concerning the six dimensions, that we had as a foundation when we did our analysis, there is not a clear definition that the organisation is either way, but often a mix. In many occasions it can depend on from which point of view it is looked at, the managers or the personnel. In our discussion we talk about the usage of the Cape-model, a working model that has been developed by Carina Persson. It consists of four parts that are to decrease the absence and make the profession more attractive. / Vård och Omsorg Öster har den högsta genomsnittliga korttidssjukfrånvaron i Örebro kommun. Just korttidssjukfrånvaro är den frånvaro som kostar organisationen mest, inte bara i pengar utan även i kvalitetsstörningar och administrativa merarbeten. Vi har valt att genomföra vår studie i de särskilda boendena i område ett och fyra då dessa två hade i genomsnitt lägst respektive högst korttidssjukfrånvaro. Syftet med uppsatsen är att undersöka korttidsfrånvaron bland omvårdnadspersonalen inom vård och omsorg öster, se vad frånvaron beror på och vad som kan göras åt problemet. Vi kommer att jämföra frånvaron hos det område med högst respektive lägst korttidsfrånvaro för att se om det finns några markanta skillnader mellan dem båda. Uppsatsens frågeställning är vad den höga korttidssjukfrånvaron på vård och omsorgsavdelningen Öster i Örebro kan bero på samt vad som skulle kunna göras för att minska korttidssjukfrånvaron? Vi har utgått ifrån befintliga teorier inom ämnet management. Dessa teorier har sedan legat till grund för hur data har samlats in, vilka frågor vi har ställt under våra intervjuer och hur svaren har tolkats. Vi har sedan applicerat teorierna på den empiri vi samlat in för att se vad som skulle kunna vara orsakerna till Östers höga korttidssjukfrånvaro och använt oss av redan befintliga modeller när vi tagit fram åtgärder som skulle kunna göras. Undersökningen består av enkätintervjuer med öppna frågor som vi delat ut till vårdpersonalen, samt kvalitativa intervjuer med de berörda områdescheferna. Boenden som omfattades var i område ett: Jeremiasgården och Askenäshemmet, och område fyra: Tullhuset, Sirishof och Skebäcksgården. Genom vår studie har vi kommit fram till att det i många fall råder delade meningar i organisationen, främst mellan vårdpersonalen och cheferna. De har i många avseenden olika uppfattning om organisationen. Att de skiljer sig kan bero på en bristande kommunikation dem emellan. Kring teorin om de sex dimensioner som vi utgått ifrån när vi genomförde vår analys så går det inte att påstå att organisationen är det ena eller det andra utan är oftast en blandning. I många fall kan det skilja sig beroende av från vilken sida det synas från, chefernas eller personalens. Organisationen är vid första anblicken mekanisk då alla sysslor är förutbestämda, det finns en tydlig ledning och en strävan mot effektivitet. De har chefer på olika nivåer där informationsflödet redan är bestämt. Organisationen har svårt att anpassa sig till förändringar vilket kan vara ett resultat av personalen kan känna att de inte kan påverka. I vår teori tar vi upp användandet av Cape -modellen. Det är en arbetstidsmodell som utvecklats av Carina Persson. Den består av fyra delar som skall minska sjukfrånvaron och göra yrket mer attraktivt.

Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd. Det vi kunde se var att alla informanter i sina svar bidrog till konstruktionen av kön. Våra resultat visar på att det råder en motsägelsefullhet. Alla ville ha en arbetsplats med både män och kvinnor. Det gynnar stämningen i arbetsgruppen och det är bra för de boende. Samtidigt nämns att kvinnor i egenskap av just kvinnor och kvinnors tillskrivna egenskaper har fördelar i yrket som vårdare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anställas? Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier. De kategorier som som presenteras i analys och resultatdelen representeras av de metoder, strategier samt kvalifikationskrav som enhetscheferna tillämpar vid anställningar av personer inom äldreomsorgen. I studien kom vi fram till att de metoder enhetscheferna tillämpar vid anställningsförfarandet för att finna lämplig personal är arbetsgruppen, referenser och anställningsintervjun. Lagen om anställningsskydd (LAS)är en strategi som enhetscheferna använder sig av vid anställning. De kvalifikationer som enhetscheferna lägger vikt vid i anställningsförfarandet är bemötande, empati, människovärdet, samarbetsförmåga,flexibilitet, etisk medvetenhet, kommunikationsförmåga samt utbildning. I slutet av denna uppsats förs en diskussion kring de metodet och strategier som används samt de kvalifikationer som eftersöks av enhetscheferna.

Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation. I detta ingår att sjuksköterskan använder sina kunskaper och sin omsorg i patientmötet på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Alla sjuksköterskor har inte denna förmåga och möter inte patienten med respekt. Attityd och kroppsspråk är de faktorer som anges som signaler på huruvida en sjuksköterska är lyhörd eller ej. Sjuksköterskans förmåga att tolka, urskilja och tillmötesgå patientens uttalade och outtalade behov är också det som framhålls som avgörande för ett framgångsrikt vårdande. Under vårdutbildningen och på arbetsplatser bör betydelsen av ett lyhört förhållningssätt lyftas fram då en ökad medvetenhet om detta sannolikt kan leda till större patienttillfredsställelse och färre anmälningsärenden.

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården. De dominerande upplevelserna som rådde bland anhörigvårdarna var känslan av att anhörigvårdarrollen tar tid i anspråk. Att vara anhörigvårdare betydde för de flesta att vara detta 24 timmar om dygnet och att det inte fanns tid för egna intressen. Anhörigvårdarna hade mer eller mindre anpassat hela sitt liv till den sjuke partnerns behov. Känslan av att inte ha någon valmöjlighet vid påtagandet av anhörigvårdarrollen var stark bland de kvinnliga informanterna. Däremot beskriver de manliga informanterna åtagandet av anhörigvårdaruppgifter som ett medvetet och övervägt beslut. Synen på hjälp och stöd från den offentliga omsorgen varierade, vissa ansåg sig ha fått den hjälp de begärde, medan andra lyfte fram våndan inför beslutet att ta emot stöd och hjälp utifrån. Intervjuerna berörde även könsspecifika skillnader i anhörigvårdarrollen. Samtliga informanter ansåg att anhörigvårdarrollen passar det kvinnliga könet bäst, eftersom omsorgen av familjen naturligt tilldelas kvinnor. Trots denna uppfattning, framkom det att individens egen personlighet och vilja att hjälpa sin närmaste är det som avgör om personen är beredd att ta på sig rollen som anhörigvårdare. Vi kunde uppmärksamma att kvinnor var mer bundna vid könsstereotyper, medan det hos männen fanns en vilja att bryta ned dessa och visa att även männen klarar av hushållssysslor och omsorg av sin partner.

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra. Då förskolan är barnets första arena att utvecklas ihop med andra är det extra viktigt att pedagogerna uppmärksammar de barn som inte fungerar i leken och samspelet. Studien omfattar tretton kvalitativa intervjuer i en mindre stad i Norrland. De slutsatser som vi fått fram genom intervjuerna är att de flesta av pedagogerna anser att de stora barngrupperna kan spela roll för barnets sociala beteende. Pedagogerna ser också att hela samhället ser annorlunda ut idag och att det kan ha en bidragande orsak till att barnen har koncentrationssvårigheter i förskolan.