No description available.

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvårdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvårdnadsprocessens alla steg på ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var även att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar på nämnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jämföra dokumentationen på de tre avdelningarna med avseende på kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkätstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mätinstrument för journalstudien användes granskningsmallen CAT-CH-ING. Till enkätstudien tillfrågades sammanlagt 52 sjuksköterskor varav 45 besvarade enkäten. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 87 %. Resultatet av journalstudien visade att det fanns brister i dokumentationen. Ingen av de 100 journalerna bedömdes vara komplett vare sig vad det gällde kvantitet eller kvalitet. Ingen av journalerna uppfyllde lagstadgade krav på journalens innehåll. Resultatet visade vidare en signifikant skillnad mellan två av de tre avdelningarna (p=0.0006) vad gällde kvantitet där en avdelning uppvisade en bättre dokumentation jämfört med de två andra. Några signifikanta skillnader mellan avdelningarna beträffande kvalitet förelåg ej. Som hinder för dokumentation redovisades brist på tid för dokumentation, brister i dokumentationssystemet, och sjuksköterskans uppfattning om den egna kunskapen beträffande förmågan att utarbeta individuella vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Enkätstudien visade att det dock fanns möjligheter för en god dokumentation då majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till omvårdnadsdokumentation. Som möjlighet till en god dokumentation var också att sjuksköterskorna kunde se nyttan av dokumentationen i den praktiska verksamheten. Flertalet sjuksköterskor var av den uppfattningen att journalföringen bör utvecklas vidare.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdokumentation och dess påverkan på omvårdnadsarbetet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Bekvämlighetsurval med fem sjuksköterskor från olika avdelningar på ett Universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Sjuksköterskor i denna studie uppfattade att dokumentationen tar tid, det är mycket som ska dokumenteras och att kvalitén varierade. De uppfattade också att information kunde gå förlorad på grund av att många skrev på flera olika ställen. Dokumentationen upplevdes ibland som inkonsekvent eftersom sjuksköterskorna inte dokumenterade exakt lika. De belyste också att systemet var rörigt och ologiskt. Dokumentationen upplevdes ge vägledning. Det är viktigt att samarbeta mellan olika professioner samt att dokumentationen följs upp av den som tar efter. Sjuksköterskorna prioriterade det medicinska framför omvårdnaden och arbetsbördan gjorde det svårt att hinna dokumentera. Dokumentationen synliggjorde omvårdnaden samt att den kunde användas för att utvärdera vården. Slutsats: Sjuksköterskor uppfattade dokumentation som problematisk och tidsödande. Samtidigt tyckte de att det fanns vinster med dokumentation då det gav patientsäkerhet och kunde användas för att utvärdera vården. Mer arbete behövs för att nå konsensus i hur dokumentation på avdelning skall se ut. Det behövs mer forskning kring hur dokumentation påverkar omvårdnadsarbetet. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ perception of nursing documentation and its impact on nursing. Method: Qualitative interview study with content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheim (2008). Convenience sample of five nurses from different wards of a University hospital in central Sweden. Result: Nurses in this study perceived the documentation as time consuming, there is a lot to be documented and that the quality varied. They also observed that the information could be lost due to many writing in several different places. The documentation is sometimes perceived as inconsistent because nurses did not document exactly alike. They also highlighted that the system was messy and illogical. Documentation was perceived as giving guidance. It is important to cooperate between different professions and that the documentation is followed up by the next person. The nurses prioritized the medical instead of nursing care and workload made ​​it difficult to find time to document. Documentation made​​ nursing care visible and it could be used to evaluate healthcare. Conclusion: Nurses perceived documentation as problematic and time consuming. They also thought there were gains of documentation when it gave patient safety and could be used to evaluate care. More work is needed to reach consensus in the documentation should be carried out. More research is required on how documentation affects nursing.

Akutsjukvård är tidskänsliga vårdinsatser som ges till patienter som drabbas av akut sjukdom. Akut sjukdom kan innebära försämring av kronisk sjukdom eller nytillkommen plötslig ohälsa i behov av snabb handläggning. När en patient drabbas av akut sjukdom ökar risken för vätskebalansrubbningar, exempelvis dehydrering och hyperhydrering. Vätskebalansrubbningar kan leda till ökad ohälsa samt ökade samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för bedömning och dokumentation av vätskebalans. Detta ska göras med en helhetssyn och består till stor del av tre komponenter; bedömning av kliniskt status, klinisk kemi och dokumentation i vätskebalanslistor. Hantering av den akut sjuka patientens vätskebalans utgör en avgörande del av patientens vård. Då bedömning och dokumentation av vätskebalans syftar till att tidigt upptäcka inadekvat vätskebalans innebär suboptimal hantering en ökad risk för vårdskada hos patienten. Syftet var att belysa sjuksköterskans genomförande av bedömning och dokumentation av vätskebalans hos patienter som vårdas inom akutsjukvård. Metoden litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte. Endast studier publicerade mellan åren 2007-2017 samt genomförda inom en akutsjukvårdskontext på vuxna patienter inkluderades. Datainsamlingen skedde genom sökning i de elektroniska databaserna PubMed, CINAHL complete, MEDLINE samt SveMed+ med indexeringsord och fritextord baserade på litteraturöversiktens syfte. Därtill genomfördes en manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i att 17 originalartiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarnas kvalitet granskades mha Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Artiklarnas resultat analyserades med integrerad analys och presenterades därefter i en integrerad text. Resultatet visade att det fanns brister i sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans. Det fanns en fördröjning i agerande vid upptäckt av vätskebalansrubbningar och onormala värden i den kliniska kemin. Sjuksköterskan dokumenterade inte patientens vätskebalans i vätskebalanslista eller kroppsvikt på ett tillfredsställande vis. Faktorer som kunde påverka sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans var kommunikation, kunskap och patientens sjukdomstillstånd. Därtill indikerade resultatet att de mätmetoder som används för att bedöma vätskebalans inte verkar helt ändamålsenliga för äldre patienter, vilket gällande riktlinjer inte tillsynes tar hänsyn till. Vidare forskning behövs för att kartlägga detta vidare. Slutsatsen av litteraturöversiktens resultat indikerar att sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans idag är bristfällig. Insatser f  f ör att öka sjuksköterskans kunskap kring vätskebalans torde vara av värde för att förbättra detta. Vidare forskning behövs för att utvärdera huruvida de mätmetoder som används för bedömning och dokumentation av vätskebalans är väl lämpade för akutsjukvård. / Acute care is time sensitive care interventions given to patients who are acutely ill. Acute illness may imply deterioration of chronic disease or newly sudden illness that needs urgent treatment. In this state the risk of fluid balance disorders, such as dehydration and hyperhydration, increases. Fluid balance disorders may lead to increased morbidity and social costs. The nurse has a responsibility to assess and document fluid balance. This should be done with a holistic view and largely consists of three components; assessment of clinical status, clinical chemistry and documentation in fluid balance charts. Fluid balance management in the care of the acutely ill is a fundamental part of patient care. The aim of the assessment and documentation of fluid balance is to discover deviations early, and a suboptimal management of fluid balance implies an increases risk of care related injury. The aim was to illuminate the nurse’s implementation of fluid balance assessment and documentation in patients within acute care. The study was executed through a literature review. Only articles published between 2007 and 2017, conducted in acute care settings and of adult patients were included. The data collection was carried out using the electronic databases PubMed, CINAHL complete, MEDLINE and SveMed+ using keywords based on the purpose of the literature review. Both thesaurus and free text words were used as keywords. Thereafter a manual search was performed. The data collection process resulted in 17 original articles that were included in the literature review. The quality of the articles was assessed using the review template compiled by Sophiahemmet University. The results of the articles were analyzed using integrated analysis and presented within an integrated text. The findings revealed shortcomings in the nurse’s assessment and documentation of fluid balance. There was a delay in action after the detection of fluid imbalances and abnormal values ​​in the clinical chemistry. The nurse did not adequately document the patient's bodyweight or fluid balance in the fluid balance chart. Factors such as communication, knowledge, and the patient’s medical condition could affect the nurse’s assessment and documentation of fluid balance. In addition, the findings indicated that the measurement methods used to assess fluid balance do not appear to be entirely suitable for elderly patients. Applicable guidelines do not seem to recognize the diverse needs of these patients. Additional research is needed to explore this further. The conclusions of this literature review indicates that the nursing assessment and documentation of fluid balance is inadequate. Efforts to increase the nurse’s knowledge of fluid balance might be of value to improve this. Further research is needed to evaluate whether the measurement methods used for the assessment and documentation of the fluid balance are well suited for acute care settings.

Inledning: Omvårdnaden är kulturellt lågprioriterad inom akutsjukvården vilket bland annat framkommer i patientens negativa upplevelse av akutmottagningsbesök. Bakgrund: Konsekvenserna av bristfälligt utförd omvårdnad är att patientens oro för sitt hälsotillstånd kvarstår efter ett akutmottagningsbesök. Därutöver relaterar utebliven omvårdnad till ökad förekomst av patientrelaterade skador liksom dödlighet. För att på ett strukturerat sätt identifiera patientens omvårdnadsbehov tillämpar sjuksköterskan metodologi enligt omvårdnadsprocessen. Detta sker såväl i det kliniska arbetet som i dokumentationen. Få studier kring hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammas på en akutmottagning har baserats på innehåll från patientjournaler. Syfte: Syftet var att granska hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammades i omvårdnadsdokumentationen på en akutmottagning. Metod: Studien använde en retrospektiv design för journalgranskning med stöd av Cat-ch-Ing©. Resultat: De kvantitativa aspekterna av sjuksköterskans dokumentation fick över lag högre medelpoäng (M17 av max 30) jämfört med de kvalitativa (M =12 av max 29). Högst fokus lades på beskrivning av patientens anamnes, såväl kvantitativt som kvalitativt (M 2,32 respektive M 2,22 av max 3). Däremot var den kvalitativa dokumentationen för omvårdnadsdiagnos, vilken är grunden för mål med omvårdnaden, torftig (M 0,90). För patienter >64 år var dokumentationen av signifikant högre kvalitet (M 12,67 av max 29) än för patienter 18 - 64 år (M 11,06). Det var också i gruppen >64 år som vårdtiden var signifikant längre. Diskussion: Journalgranskningen visade hur sjuksköterskan vid initiala bedömningssituationer i hög grad beskrev patientens såväl oberoende som beroende omvårdnadsproblem. Däremot uteblev omvårdnadsdiagnostiska analyser varpå fokus vad gällde patientens vårdbehov hamnade på den medicinskt beroende omvårdnaden. Patientrelaterade faktorer som ålder likaväl som vårdtid kan ha betydelse för kvaliteten på omvårdnadsdokumentationen. Sjuksköterskans kunskap om omvårdnadsdiagnostisering kan vara bristfällig, men journalstruktur med låg anpassning till omvårdnadsbedömning för kortare vårdtider på akutmottagningar begränsar möjligheterna att förtydliga patientens omvårdnadsbehov. Slutsats: Omvårdnadsjournalens struktur har sannolikt omfattande betydelse för hur patientens integrerade omvårdnadsbehov uppmärksammas under vårdtiden på en akutmottagning. Journaluppbyggnad med kvantitativ inriktning bidrar till att främsta fokus vad avser omvårdnadsdokumentation hamnar på patientens medicinska beroende omvårdnadsbehov.

Background Swedish nurses are required by law to document nursing care. Studies have proved scarce in nursing documentation with regard to written language, the nursing process and the nurse´s caring perspective. Educating nurses in using the VIPS model have improved nursing documentation. Few studies have included nursing documentation of psychiatric care. Aim The aim of this study was to describe nursing documentation within psychiatric care of inpatient settings. Method A quantitative, retrospective descriptive research design was applied. A total of 60 nursing journals from a psychiatric department of six wards were studied. Data was audited using the Cat-ch-Ing audit instrument that comprises 22 questions reflecting various issues relating to the VIPS model and the nursing process. Measurements of quantity and quality were evaluated for each question using a 4-point scale. Results The nursing documentation showed a better quantity and quality at the patients’ admission for care than the remaining documentation, long duration of hospital stay indicated better quantity of documented nursing diagnoses and nursing interventions, all of the wards showed a poorly quantitative documentation of status after admission for care as well as nursing care plans. Conclusion The nursing documentation within psychiatric care of inpatient settings of one department showed an inadequate documentation of nursing both quantitatively and qualitatively. The nursing care of the patient was neither described nor evaluated. Clinical implications The results suggest that strategies for improving nursing documentation will be needed in the future. In addition, further education in using the VIPS fully can be a means to enhance the nurses’ documentation.

Bakgrund: En bra kommunikation är en förutsättning för god kvalitet och patientsäkerhet i vården och när två olika system används har vi funderat över vad som händer med omvårdnadsdokumentationen när patienten förflyttas mellan vårdenheterna. Syftet: Vårt syfte med studien var att undersöka om de omvårdnadsåtgärder som operations-sjuksköterskan dokumenterat i operationsplaneringssystemet och rapporterat vidare, återfinns i omvårdnadsjournalen. Metod: En kvalitetsgranskning av journalanteckningar har utförts. Inklusionskriterierna var att patienterna opererats under minst tre timmar och att vårdtiden efter operationen var minst 24 timmar, då det var det första dygnets journalföring som kvalitetsgranskades. Sammanlagt granskades 40 stycken journaler. Resultat: I studien granskades sex stycken sökord ur operationsplaneringssystemet, vilka var; hudstatus, operationsläge, dränage, KAD, förband samt hudsuturer. Studien visade att överföringen av informationen var bristfällig. I en del fall framkommer det att information saknades eller förändrades när patienten förflyttades från operationsavdelningen till vårdavdelningen. Vidare framkom det att patienten förflyttades mer än en gång mellan vårdenheter. Slutsats: Resultatet i vår studie anser vi tyder på att en gemensam standardiserad journal med tydliga riktlinjer skulle underlätta för informationsöverföringen mellan de olika enheterna. Klinisk betydelse: Risken för att fel eller missförstånd uppstår minskar om ett gemensamt journalsystem används, vilket vi anser ökar patientsäkerheten. / Background: Good communication is prerequisite for good quality and patient safety in health care and when two different systems are used, we wondered what happens to the nursing documentation when the patient moves between different care units. Aim: The aim of the study was to examine whether the operation theatre nurses nursing care documentations in the operations planning system was reported on and can be found in the nursing journal. Method: A quality review of nursing care journal documentations was performed. Inclusion criteria was that the patient should have had an operation for at least three hours and aftercare for at least 24 hours, since it was the nursing care documentation that were done during the first day that were being quality reviewed. A total of 40 journals were examined. Results: Six keywords out of the operation planning system were examined, which are; skin status, operation position, drainage, KAD, dressing and skin sutures. Result of the study showed that the transfer of data was incomplete. In some cases it revealed that information was missing or altered when the patient was moved from the surgical ward to the care unit. Furthermore, it was found that the patient was moved more than once between different units. Conclusion: According to our study, we suggest that a common standardized journal with clear guidelines could make it easier to transfer the information between the different units. Clinical significance: Risk of error or misunderstandings are reduced in a common journal system, which we believe increases the patient safety.

Bakgrund: Patienter som vårdas inom intensivvården befinner sig ofta i en situation som präglas av snabba fysiologiska förändringar där patientens vitala funktioner kontinuerligt måste övervakas och registreras. I intensivvårdens komplexa miljö utgör dokumentationen en viktig del för att upprätthålla en hög patientsäkerhet. Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om dokumentation. Metod: En empirisk deskriptiv studie har genomförts. Fokusgruppintervjuer användes för att inhämta data. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskor anser att dokumentationen fyller en viktig funktion för patientsäkerhet, som informationskälla samt för den egna professionen. Förutsättningar för dokumentationen kunde härledas till tid och organisation, datasystemens för- och nackdelar samt den kulturella påverkan som fanns på arbetsplatsen. Slutsats: Dokumentationen i omvårdnadsjournalen upplevs ofta som bristfällig. Studiens resultat att visat på ett flertal orsaker till detta; avsaknaden av funktionella datasystem, oklara riktlinjer samt ett lågt engagemang hos intensivvårdssjuksköterskor. Klinisk betydelse: Resultatet kan öka intensivvårdssjuksköterskor förståelse för dokumentationens betydelse. De förbättringsförslag som framkommer i studien kan användas för att utveckla dokumentationen inom intensivvården. / Background: Patients cared for in an intensive care unit often find themselves in a situation of rapid physiological changes where the patient´s vital signs must be continuously monitored and registered. In the complex environment of the intensive care units documentation is an important part of maintaining a high level of patient safety. Objective: To examine the intensive care nurse's views of documentation. Method: A descriptive empirical study has been conducted. Focus group interviews were used to collect data and the material was analysed by a qualitative content analysis. Results: Intensive care nurses consider documentation to play an important role for patient safety, as a source of information and for their own profession. They believe that the documentation is affected by time and organization, computer systems and the culture of the workplace. Conclusion: Documentation in the nursing records is often viewed as inadequate. Result of the study revealed a number of reasons for this; lack of functional computer systems, unclear guidelines and a low engagement of the intensive care nurses. Clinical significance: The result could increase intensive care nurses understanding of the importance of documentation. The suggestions for improvement that emerge from this study can be used to develop documentation within intensive care.

Bakgrund: Florence Nightingale ligger till grund för omvårdnadsdokumentation som är en del av omvårdnadsprocessen och en av legitimerade sjuksköterskors skyldigheter. Ofullständig omvårdnadsdokumentation är ett återkommande problem. Den vårdsökande personens delaktighet samt sjuksköterskors attityder och förhållningssätt påverkar omvårdnadsdokumentationen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation inom öppenvård och slutenvård.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes där tolv artiklar med kvalitativ metod analyserades i fem steg av Friberg. Resultat: Analysen ledde till en huvudkategori: Utmaningar vid omvårdnadsdokumentation, två kategorier: Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation och Annat som styr omvårdnadsdokumentationen samt fem underkategorier. Sjuksköterskor i sluten- och öppenvård hade erfarenheter av att utföra omvårdnadsdokumentation. Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes nödvändig då den gav tillgång till viktig information. Elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes som tidskrävande särskilt vid tekniska fel eller vid användning av nya dokumentationssystem. Individuella idéer, lagar, arbetsmiljö och chefens påverkan var bidragande till sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation.   Slutsatser: Sjuksköterskor upplevde olika utmaningar vid omvårdnadsdokumentation. Utbildningar i användning av, forskning på arbetsmiljö och ledarens påverkan på omvårdnadsdokumentation kan vara betydelsefull för utvecklingen av området. / Background: Florence Nightingale laid the basis of nursing documentation. Nursing documentation is part of the nursing process and is an obligation of registered nurses. Incomplete nursing documentation is a recurring problem. Participation of the person seeking care and nurses' attitudes influence nursing documentation. Aim: To describe nurses' experiences of nursing documentation in inpatient and outpatient care. Method: A literature review with an inductive approach that analyzed twelve qualitative articles using the five steps of analysis according to Friberg. Results: The analysis gave a main category: challenges in nursing documentation two categories: implementation of electronic nursing documentation and other things controlling nursing documentation and five sub-categories. Nurses in inpatient and outpatient care had experience in nursing documentation. Implementation of electronic nursing documentation was considered necessary as it provided access to important information. Electronic nursing documentation was experienced as time-wasting especially because of technical errors and when new documentation systems were used. Individual ideas, laws, working environment and leaders’ influence contributed to nurses' experiences. Conclusion: Nurses experienced challenges during nursing documentation. Training in the use of electronic documentation systems, research on the influence of the work environment and leadership on nursing documentation could be important for the development of the field.

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation är en viktig del av sjuksköterskans arbete. På grund av utvecklingen inom vården, lagar och patienternas olika problem, behövs alltmer dokumenteras, vilket leder till att omvårdnadsdokumentationen förändras ständigt. För att förbättra dokumentationen och dess kvalité är det viktigt att sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsdokumentation undersöks. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av faktorer på arbetsplatsen som påverkar omvårdnadsdokumentation i slutenvård. Metod: Litteraturstudien baserades på empiriska studier. Databearbetning utfördes enligt en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Databearbetning av tio artiklar resulterade i tre kategorier: Teknik, Kommunikation, och Organisation. Erfarenheterna var delade mellan sjuksköterskor som ansåg att tekniken bakom de elektroniska dokumentationssystemen var positiv och andra som erfor den som negativ. Dessutom var sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsdokumentation inom slutenvården som ett kommunikationsverktyg delad mellan de som ansåg att den var lämplig och andra som upplevde den dålig. Även ledningen och deras kontroll över sjuksköterskorna var faktorer på arbetsplatsen som påverkade omvårdnadsdokumentationen. Konklusion: Vårdkedjan bör hållas samman genom en tydlig kommunikation och en stöttande organisation. Vidare forskning bör utreda hur elektronisk omvårdnadsdokumentation kan förenklas och hur patienten upplever delaktigheten i omvårdnadsdokumentationen. / Background: Nursing documentation is an important part of the nurse's work. Because of developments in healthcare, laws and the patients’ varying problems, documentation is increasingly needed, leading to nursing documentation constantly changing. For improving nursing documentation and its’ quality, it is important to explore the nurses' experiences of factors that affect nursing documentation in an inpatient setting. Aim: The aim of the literature study was to explore nurses' experiences regarding factors at the workplace affecting nursing documentation in inpatient setting. Methods: The literature study was based on empirical studies. Data analysis was performed according to a qualitative manifest content analysis. Results: The analysis of ten articles resulted in three categories: Technique, Communication, and Organization. The experiences differed between nurses who considered thetechnology behind the electronic documentation systems as positive and others who experienced it as negative. In addition, the nurses' experiences of nursing documentation in an inpatient setting as a communication tool differed between those who considered it appropriate and others who experienced it poorly. Moreover, nurses’ experiences of nursing documentation were affected by the management and their control over the nurses. Conclusion: The chain of care should be hold together through a clear communication and a supportive organization. Further research should investigate how electronic nursing documentation can be made simpler and how the patients experience participation in nursing documentation.