Teknikutvecklingen med tillhörande fördyringar innebär att färre enheter av respektive materielsystem anskaffas till Försvarsmakten. Detta ställer högre krav på tillgänglighet för att uppnå kravställd operativ effekt. Vid anskaffning skulle tillgänglighetsperspektivet kunna tydliggöras genom att ett antal faktorer/fenomen beaktas för att gynna just framtida tillgänglighet av systemet. Syftet med studien är att nå djupare förståelse för de faktorer som påverkar tillgänglighetsperspektivet vid anskaffning av tekniska system i Försvarsmakten utifrån FMV:s materielanskaffningsperspektiv under rådande samhällsprocesser. Tematisk analys har använts för analys och medfört en grundlig induktiv bearbetning av empirin med deduktiva inslag.  Resultatet konkluderas av författaren som att det krävs en holistisk syn på användandet av resurserna och att synen på förmågor istället för enskilda materielsystem kan bredda användandet av olika system vilket kan bidra till tillgängligheten av förmågan och gynna den operativa effektiviteten. Synen på förmågan istället för enskilda plattformar överrider således behovet av ett visst system. Hur försörjningssäkerheten sedan vidmakthålls under operativ tjänst är av stor betydelse för tillgängligheten. Detta perspektiv bör beaktas vid anskaffning för att säkerställa tillgång på reservdelar och utbytesenheter under hela livscykeln och över hela konfliktskalan. Fenomenen är intressanta att studera då tillgänglighet av dessa exklusiva resurser värderas högt för Försvarsmakten.

Försvarsmakten är en av Sveriges största statliga myndigheter, och samtidigt en av de mest jämställdhetssegregerade och manligt dominerade organisationerna. Från Försvarsmakten högsta organisatoriska ledning, impliceras att ökad jämställdhet ökar den operativa effekten. Studiens empiri består av tio respondentintervjuer med representanter från den högsta organisatoriska ledningen i Försvarsmakten. Vid analysen användes Carrol Bacchis kvalitativa metod ”What´s the problem Represented to Be”. Resultatet visar att två olika uppgifter i Försvarsmakten löper parallellt i organisationen. Operativ effekt beskrivs som organisationens huvuduppgift, och jämställdhetsarbetet tycks utgöra en skugguppgift. Jämställdhet ses som ett verktyg för att uppfylla mål med organisationens operativa effekt vilket är anledningen att uppgifterna länkas samman. Detta förfarande använder högsta organisatoriska ledning i Försvarsmakten som en balansgång mellan att å ena sidan hantera ett förändrat säkerhetshot i Sveriges närområde och å andra sidan hantera krav på tillväxt. Jämställdhet syftar till att möjliggöra rekrytering av kompetent personal. Den tycks inte vara en uppgift som finns för att jämna ut maktförhållandet mellan kvinnor och män som dessutom utgör en demokratisk rättighet. Det är kroppsräkning och den kvantitativa jämställdheten som existerar för att underlätta den operativa effekten. Ytterligare ett problem som presenteras är att organisationskulturen och de manligt kodade normerna inom Försvarsmakten försvårar rekryteringen av kvinnor eftersom kravet är att varje individ, kvinna som man måste socialiseras in i den rådande organisationskulturen. Den reproduceras i sin tur av både män och kvinnor i organisationen, vilket förhindrar att jämställdheten implementeras fullt ut. Fortsatt forskning och praktiska implikationer har diskuterats liksom konsekvenser av identifierade problempresentationer.

No description available.

Military theorists believes that morale is a crucial contributor to influence the military effectiveness. Therefore, one can assume that there should be a clear doctrinal guidance to military leaders on specific characteristics or behaviours which develops morale in units. Swedish doctrines can be perceived to have insufficient doctrinal guidance to aid military leaders influence morale. Hence, why military leaders may depend on their acquired experience to influence the development. Through an organisational perspective, this can cause perceptions to differ between branches on the meaning and development of morale. The aim of the study is to contribute to the previous research on the development of morale in a military context. Through insights of Swedish military leaders, the study also aims to get a better understanding of how military leadership can be seen as a main contributor to development of morale within units. Swedish military leader’s perceptions on the meaning of morale can be seen as a willingness to fight, which is believed to evolve when right prerequisite and shared experiences exist. The prerequisites were described as leadership which can tutor, guide, and create trust within the unit’s members. Leadership with interaction between the units shared experiences contribute to the development of willingness, which is described as a major contributor to military effectiveness.

The purpose of the essay has been to analyze if the Swedish Army ground forces, can be looked upon as a learning organization as the doctrines declare. This in the perspective that a working, collective Lessons Learned-process does not exist in the Swedish Army with the possible long term effects of diminishing its war-fighting capabilities. The method is a qualitative text analysis of the recently published report from the Swedish Army Land Warfare Center. The report focuses on tactical experiences from the Swedish ground forces perspective through the years 2009-2012, in the over a decade long Afghanistan-operation. The result indicates that the specified organization, the Army and its ground forces, can be seen as a learning organization but with great flaws. The flaws can be seen in all chosen theoretical disciplines, but are the most palpable in the most important one - the system thinking - which is essential for long term learning. But the analysis also gives some good news. The discipline that embraces the most indications of learning is the personal mastery. The inner strength, will and skill sets of the personnel are striking. The analysis points out that a deep learning exists, specifically on individual and lower levels, but is hindered by the system. Hence, the organization is filled with tacit knowledge. The conclusion is that the war-fighting capabilities might actually have been strengthened, but mainly on individual and low level but not as the organization should have. It lacks a working system for it.

No description available.

Svensk militär verksamhet organiseras och leds i ett normalläge, för att snabbt kunna möta och hantera en hastigt uppkommen påfrestning. På motsvarande sätt finns annan verksamhet i samhället som verkar under liknande förutsättningar. Vad kännetecknar en militär organisation som skall hantera påfrestningar med hög operativ effekt, och vad utmärker metoden för att leda verksamheten vid påfrestning? Vilka utmaningar och lösningar kan identifieras? I syfte att vidga perspektiven gjordes en jämförelse i kontrasterande syfte mellan ett militärt förband och ett akutsjukhus. Genom en induktivt driven ansats och kvalitativ metod, genomfördes sju semistrukturerade djupintervjuer vid Luftstridsskolan i Uppsala och Lokal katastrofledning vid Gävle sjukhus. Likheterna mellan de undersökta enheterna avseende organisation och ledningsmetod samt utmaningar och lösningar kopplade till detta var stor. Med utgångspunkt i begreppen High Reliability Organizations och Ambidextrous Organizations diskuteras resultaten, som ger förutsättningar att utveckla organisation och ledningsmetod främst vid författarnas förband Luftstridsskolan. För att nå detta är författarnas konkreta rekommendationer, med stöd i empiri och litteratur, bl.a. att i högre utsträckning nyttja tvärfunktionellt sammansatta ledningsgrupper för att hantera påfrestningar eller komplexa planeringsuppgifter och därigenom minska stuprörstänkande, att sträva mot förbättrad gemensam lägesbild vid flottiljstab och att avkräva lojalitet mot beslutad organisation och ledningsmetod. Detta bedöms leda till ökad operativ effekt vid förbandet. / Swedish armed forces are normally organized for education and training on a daily basis, for the purpose of rapidly being able to deal with sudden events or strains. What signifies a military organization and command dealing with these kinds of strains whilst maintaining a high level of operational effect? What challenges do they face and what kinds of solutions are available? In order to expand the perspective a comparison was made with a military unit and an emergency hospital. This study was carried out withan inductive and qualitative method, and seven semi-structured interviews were conducted. By the perspectives of High Reliability Organizations and Ambidextrous Organizations, the results are discussed. The resemblances between the two researched units are surprisingly striking in the investigated areas of interest. In order to improve organization and command at the researched military unit, the authors recommend the following actions: the use of joint functions command groups to a greater extent in order to enhance the ability to handle strains and sudden events, to strive for a greater level of situational awareness on all levels in the organization and the demand for loyalty to organization and structure of management decided by the commander. These actions are deemed to increase the level of operational effect at the unit.