Bakgrund: Munvård har en stor betydelse för människan både genom nutrition och via kommunikation. Ökade möjligheter för behandling, ekonomisk ersättning och tillgänglighet av vård bidrar till att tandlöshet inte är lika accepterat av samhället idag. Med ökad levnadsålder ökar både behoven och riskerna för att problem uppstår. Trots det är munhälsan ett stort problem inom sjukvård och äldreomsorg.Syfte: Att undersöka vårdspersonalens kunskaper om munhälsa, samt hur vårdpersonal prioriterar munvården av äldre personer som är beroende av hjälpinsatser.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och bygger på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa studier. Dessa granskades och bearbetades för att slutligen analyseras till kategorier och subteman. Resultat: Vårdpersonal upplever att det förekommer brister i utbildningen och att kontinuerliga munhälsoutbildningar saknas på arbetsplatserna. Kunskap om munhälsa är viktigt för att kunna förstå innebörden av dessa arbetsuppgifter. Det framkommer även att vårdpersonalens prioriteringar avspeglas av attityder och deras personliga syn på munvård. För att underlätta munvårdsbedömning visar det sig att ROAG är ett bra bedömningsinstrument för att få jämlika och oberoende bedömningsresultat. Trots det är det vanligt förekommande att munvården saknas i dokumentationen. / Background: Oral hygiene plays an important role for humans both through nutrition and through communication. Increased opportunities for treatment, compensation and availability of care makes toothlessness less accepted by society today. With increased longevity will increase both the needs and risks of problems arising. The oral care is still a major problem in health care and elderly care.Aim: Investigate health professionals' knowledge of oral health and how health professionals prioritize the oral care of elderly people who are dependent on relief efforts.Method: The study was conducted as a literature review based on 5 qualitative and 5 quantitative studies. These were reviewed, processed and finally analyzed for categories and subthemes.Results: Caregivers perceive that there are shortcomings in education and the continuous education of oral care are missing in the workplace. Knowledge of oral health is important to understand the meaning of performing its task. However, it appeared also that nursing staff priorities were reflected in attitudes and staff´s views on oral hygiene. In order to facilitate oral care assessment, ROAG was a very good assessment instrument to obtain equal and independent evaluation results. Although it is a common practice that the oral care lacking in documentation.

Munnen är ett viktigt organ vad gäller äldres fysiska, psykiska och socialavälbefinnande. Syftet med studien är att sammanställa sjuksköterskans syn påvilka faktorer och förhållande som spelar in på hur den orala vården utförs påäldre. Metoden för studien är en litteraturstudie. Resultatet visade attkunskapsbrist, rutinbrist, tidsbrist, utvärderingsredskap, oral hälsa i syfte attförebygga sjukdomar, etiska dilemma och samarbete med tandvården hade en storbetydelse för hur den orala vården utfördes. Kunskapsbristen ansågs vara kärnantill varför de äldres orala vård försummades av vårdpersonalen. Det framkomockså att munvården var ett bortprioriterat område i sjukvården och att det fannsett bristfälligt samarbete mellan olika yrkeskategorier och olika instanser. / The mouth is an essential organ to older people concerning their physical, mentaland social well-being. The aim of this study was to compile nurse’s view onwhich factors and conditions that matters the performance of oral care. Themethod was a literature study. The result showed that there was a lack ofknowledge, failing of routines, lack of time, lack of assessment tools, oral healthto prevent diseases, ethical dilemmas and collaboration with dental care have aimportant meaning to oral care performance. The lack of knowledge considered tobe the core why the oral care of aged were neglected. It also emerged that the oralcare was neglected by nursing staff and that an insufficient cooperation betweendifferent professions and instances.

Bakgrund Inom Hälso- och sjukvården har trycket på vården ökat markant och beräknas öka ännu mer. Allt fler äldre lever längre och allt oftare som multisjuka. Detta ställer större krav på vården och sjuksköterskorna. När tid och rutiner inte finns och där kompetens saknas och samarbetsnivån är låg, ökar riskerna inom omvårdnaden att alla moment inte blir utförda. Munvård är ett område som många gånger utelämnas. Utebliven munvård kan leda tillökad sjukdom med resultatet längre vårdtider. Varken bra för patienten, sjuksköterskan eller hälso-och sjukvården. Denna litteraturstudie vill därför undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor har av munvård hos äldre sjuka patienter. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre sjuka patienter. Metod En strukturerad litteraturöversikt av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar med inslag av liknande metodik som används vid systematiska översikter från databaserna PubMed samt CINAHL. Litteraturstudien är baserad på elva artiklar, en kvantitativ, sju kvalitativa och tre med mixad metod. Resultat Litteraturstudien visar att sjuksköterskans erfarenhet av munvård är betydelsefull, viktig och nödvändig. Studierna framhåller vikten av rätt förutsättningar för att utföra god munvård och nämner då tid, kunskap, tvärprofessionella samarbeten samt positiv inställning. När dessa förutsättningar finns, utförs god munvård framgångsrikt men närtid, resurser och kunskap saknas prioriteras munvården bort inom omvårdnaden. Slutsats När organisationen ger rätt förutsättningar med bra uppdaterad utbildning, tydliga processer och klinisk vägledning prioriteras munvården och utförs korrekt. Inom specialistvården är god munvård självklar, med bättre resultat än övriga vårdavdelningar. Fungerande tvärprofessionella samarbeten ökar den positiva inställningen och den äldre sjuka patientens hälsa. När munvård utförs på ett korrekt tillvägagångssätt minskar olika sjukdomar relaterade till munhälsa. / Background Within the health care system, the pressure on care has increased significantly and is expected to increase even more. More and more elderly people are living longer, but more and more often with multiple illnesses. This places greater demands on care and nurses. When time and routines do not exist and where competence and cooperation are low, there are increased risks in care that not all steps are carried out. Oral care is an area that is often left out. Lack of oral care can lead to increased disease with the result being longer treatment times. Not good for the patient, nurse or health care. This literature study therefore wants to investigate what experiences nurses have with oral care in elderly ill patients. Aim The purpose of this literature review is to describe nurses' experiences of oral care in elderly ill patients. Method A structured literature review of qualitative and quantitative scientific articles, incorporating similar methodologies to those used in systematic reviews, sourced from the databases PubMed and CINAHL. The literature study is based on eleven articles, consisting of one quantitative, seven qualitative, and three employing mixed methods. Results The literature review shows that the nurse's experience in oral care is significant, important and necessary. The studies highlight the importance of the right conditions for performing good oral care and mention time, knowledge, interprofessional collaborations and a positive attitude. When these conditions are present, good oral care is carried out successfully, but when time, resources and knowledge are lacking, oral care is prioritized away from nursing. Conclusions When the organization provides the right conditions for nurses, it leads to updated training, clear processes and clinical guidance, then oral care is prioritized and performed correctly. In specialist care, good oral care goes without saying with better results than other care departments. Functional interprofessional collaborations provide the conditions for person-centred care and increase the positive attitude towards the health of the elderly ill patient. When oral care is performed in a correct manner, various diseases related to oral health are reduced.

Bakgrund En god munhälsa är en förutsättning för att bibehålla välbefinnande och livskvalitet. Äldre personer med nedsatt egenvårdsförmåga behöver stöd för att bibehålla god munhygien. Sjuksköterskan ansvarar för att kartlägga den äldres munstatus samt risker för att förebygga ohälsa. Genom ett personcentrerat perspektiv kan hela personen synliggöras. Personcentrerad vård innefattar att se helheten, respektera och bekräfta individen och dennes behov för att främja hälsa. Syfte Syftet med litteraturstudien är att undersöka äldre personers upplevelser och inställningar till munhälsa och munvård. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter genom sammanställning av data från13 artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Urvalet följde Fribergs (2017) metod. Dataanalys gjordes som en integrerad analys; en förenklad form av innehållsanalys. Resultat Äldres upplevelser och inställningar kan delas in i två huvudkategorier; “äldres syn på munhälsa och munvård” och “omständigheter som påverkar äldres munhälsa”. Inom respektive kategori identifierades underkategorier. Slutsats Faktorer som socialt umgänge, värdighet, födointag, tidigare erfarenheter, prioriteringar, ekonomi, hinder i tillgänglighet, brister i kunskap och utförande påverkade äldre personers erfarenheter och inställningar till munhälsa och munvård. / Background Good oral health is a prerequisite of maintaining well-being and quality of life. Elderly people with a reduced ability of selfcare need support with oral hygiene. Nurses are responsible for mapping out the oral status of elderly and risks to prevent illness. The entire person can be made visible through a person-centred perspective. Person-centred care involves seeing the entirety of a person, respecting, and confirming the individual and their needs to promote health. Aim The aim of the literature study is to examine elderlies’ experiences and attitudes towards oral health and oral care. Method This thesis was made as a structured literature study with elements of the methodology used when conducting systematic reviews, through a compilation of data from 13 articles. Searches were made in the databases CINAHL and PubMed. The selection followed Friberg’s (2017) method. Data analysis was made as an integrated analysis, a simplified content analysis. Results Elderlies’ experiences and attitudes can be divided into two main categories: “elderlies’ views on oral health and oral care” and “circumstances that impact elderlies’ oral health”. Within each category, subcategories were identified. Conclusions Factors such as social interaction, dignity, nutritional intake, previous experiences, priorities, economy, lack of accessibility, poor knowledge and management influenced elderlies’ experiences and attitudes towards oral health and oral care.

Introduction: Oral hygiene is a significant aspect of nursing care. Endocarditis, stroke, lung cancer, and hypertension have been associated with poor oral hygiene. Research exploring oral care practices for mechanically ventilated patients is well documented. In contrast, oral hygiene for the non-mechanically ventilated acute care population remains underestimated. The purpose of this study was to establish a baseline of the type, frequency, and consistency of oral hygiene being performed on non-mechanically ventilated ICU patients and explore how the oral care provided was documented. Methodology: A literature search was conducted and reported as a literature review. The databases CINAHL Plus with Full Text, MEDLINE, PsychINFO, Academic Search Premier, and Cochrane Database of Systematic Reviews were searched. Key terms used were "oral hygiene," "oral care," "oral intensity," "mouth rinse," "mouth care," chlorhexidine rinse and ICU, "intensive care unit," "critical care" and infection*, pneumonia*, NV, non-ventilat*, and nonventilat*. The articles' selection addressed type, frequency, consistency, and/or documentation of oral hygiene in ICU patients, particularly non-mechanically ventilated patients, if available. Inclusion criteria consisted of English language, and academic journal articles. No specified publication date was placed as a restriction. The results were limited to English language, academic journal articles, peer reviewed research articles, evidence-based articles or practices, and articles published within the last ten years (2006 to 2016). All articles on oral hygiene practices in the ICU or critical care population were included. Articles that did not relate to oral hygiene practices in acute care, ICU patients, or critically ill hospitalized patients were excluded. Articles focused solely on the mechanically ventilated or intubated population were also excluded. Results: The review yielded very few articles focusing solely on non-mechanically ventilated ICU patients. Nevertheless, resulting data showed four areas common to oral hygiene practices in non-mechanically ventilated patients in the ICU: type of documentation, type of products, frequency of care, and personnel providing care. Documentation was found to be lacking compared to personnel's self-reported frequency of oral care. Oral hygiene products were found to be consistent in non-mechanically ventilated patients, while there was no consistency of products used in the general acute care population. Oral hygiene was self-reported by staff members to have been performed an average of two to three times per day for non-mechanically ventilated patients. Oral hygiene self-reported frequency was found to be inconsistent among the general acute care population. Lastly, registered nurses (RNs) were the primary providers of oral hygiene to patients. Conclusions: Findings support the existing gap in the literature on oral hygiene practices in non-mechanically ventilated patients in the ICU. Despite evidence documenting the impact of oral hygiene on health, further research is guaranteed.

Bakgrund Sveriges befolkning blir allt äldre och således ökar även omvårdnadsbehovet, där även munvård ingår. Dålig munhälsa kan påverka den allmänna hälsan och äldre personer löper större risk att få sämre munhälsa till följd av deras ålder, socioekonomiska status, samt eventuella sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar. God munhälsa har en positiv inverkar på äldre personers livskvalité och ökar deras självkänsla. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för noggrann bedömning, planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av munvården. Forskningen visar att oavsett kända risker av utebliven munvård blir denna omvårdnadsåtgärd ofta åsidosatt i det dagliga sjuksköterskearbetet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre personer. Metod Detta examensarbete genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Artiklarna identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar där åtta har kvalitativ och fyra kvantitativ design. Resultat Sjuksköterskor besitter kunskap om att kontinuerlig munvård leder till frisk munhälsa och ökat välbefinnande. Brist på resurser, utbildning och äldres självbestämmande hindar dock sjuksköterskor från att utföra god munvård. Eftersom kunskap och erfarenheter varierar inom sjuksköterskekåren krävs kontinuerlig utbildning och införande av munvårdpraxis i sjuksköterskans dagliga arbete. Sjuksköterskor är överens om att det behövs samarbete med professionell tandvård och ett kontinuerligt förbättringsarbete för att kunna tillgodose äldre personers omvårdnadsbehov gällande munhälsa. Slutsats Oavsett sjuksköterskans kunskap och erfarenhet kring munhälsa bortprioriteras munvård. Brist på tid, personal, kunskap och munhälsopraxis är de negativa faktorer som främst påverkar sjuksköterskans utförande av munvård. Med kontinuerlig utbildning, förbättringsarbete, tydliga rutiner till munvård och bättre samarbete mellan olika professioner skapas främjande förutsättningar som skulle kunna vara en lösning för att kunna tillfredsställa äldre personers behov av munvård. / Background Sweden's population is getting older and thus the need for nursing care is also increasing, which also includes oral care. Poor oral health can affect general health and older people are at greater risk of poorer oral health due to their age, socio-economic status, and any prior medical conditions and disabilities. Good oral health has a positive effect on older people's quality of life and increases their self-esteem. The nurse has the ultimate responsibility for accurate assessment, planning, implementation, documentation, and evaluation of oral care. The research shows that regardless of the known risks of missing oral care, this care measure is often neglected in daily nursing work. Aim The purpose of this literature review is to describe nurses' experiences of oral care inelderly people. Method This thesis was carried out as a structured literature review study. The articles were identified in the databases CINAHL and PubMed. The result is based on 12 scientific articles, eight of which have a qualitative and four quantitative designs. Results Nurses have knowledge that continuous oral care leads to healthy oral health and increased well-being. However, a lack of resources, education and self-determination of the elderly prevents nurses from performing good oral care. Because knowledge and experience vary within the nursing profession, continuous training, and the introduction of oral care practices into the nurse's daily work is required. Nurses agree that collaboration with professional dental care and continuous improvement work is needed to be able to meet the nursing needs of elderly people regarding oral health. Conclusions Regardless of the nurse's knowledge and experience regarding oral health, oral care was still de-prioritised. Lack of time, staff, knowledge, and oral health practices are the negative factors that mainly affect the nurse's performance of oral care. With continuous training, improvement work, clear routines for oral care and better cooperation between different professions, promoting conditions are created that could be a solution to be able to satisfy the oral care needs of elderly people.

This diploma thesis is focused on strategic brand building of brand Signal. A complex research of all important issues has been made. It is an overall overview of oral care market in CZ, set up Signal status in this market.

O cuidado oral em pacientes intubados internados em Unidade de Terapia Intensiva é uma atividade da Enfermagem que se constitui num conjunto de competências fundamentadas em evidências científicas. A saúde oral refere-se ao ótimo estado da cavidade oral e o bom funcionamento de suas estruturas, obtido por meio da higiene oral adequada, estratégia crucial de prevenção para excluir o risco de problemas bucais e promover o conforto físico e psicológico dos pacientes. A higiene oral inadequada traz vulnerabilidade a cavidade oral potencializando focos de infecções propícias à pneumonia nosocomial. Objetiva identificar e analisar na literatura as melhores evidências disponíveis referentes ao produto, dispositivo e frequência do cuidado oral para prevenção de pneumonia associada à ventilação mecânica em pacientes intubados e em ventilação mecânica internados em Unidade de Terapia Intensiva. Trata-se de uma revisão integrativa da literatura, na qual foi realizada buscas de estudos primários nas bases de dados eletrônicas PubMed, EMBASE e CINAHL, utilizando descritores controlados e os respectivos vocabulários destas bases de dados: MeSh, EMTREE e TÍTULOS. Das 184 referências identificadas, 52 foram selecionados após leitura de título e resumo para serem lidos na íntegra, 18 constituíram a amostra final. A extração e análise dos dados foram realizadas por dois revisores independentes. As publicações dos 18 estudos ocorreram no período de 2009 a 2017. O controle do biofilme e prevenção de lesões na cavidade oral constituem ações importantes para a obtenção da boa saúde oral. Para esse controle, são necessárias intervenções que promovam a remoção mecânica e/ou farmacológica do mesmo. Essas intervenções constituem a combinação de produtos, dispositivos e frequência do cuidado oral. As melhores evidências indicaram a combinação dos seguintes produtos, dispositivos e frequência: creme dental Biotene® combinado com a escovação dentária e também Biotene® enxaguante bucal, para promover a hidratação da cavidade oral, reduzindo a xerostomia; clorexidina 0,12%, melhor evidência como antisséptico; lubrificantes a base de água e hidrossolúveis para mucosa oral e lábios; escova de dentes elétrica de cabeça pequena e cerdas macias, como melhor evidência de dispositivo, porém seu custo pode ser um fator que pode impedir sua larga utilização, em sua indisponibilidade, as evidências apontam para a escova de dentes pediátrica com cerdas macias; raspadores de língua para a remoção do biofilme local; frequência a cada oito horas. Citadas as escalas de avaliação da cavidade oral, sustentando a verificação da saúde oral e como fator determinante da frequência da intervenção, respeitando assim a individualidade do paciente. Recomenda-se implementar o uso de escalas de avaliação da saúde oral para a determinação segura da frequência da intervenção; sugere-se novos estudos que abordem esta temática para comparar as escalas de avaliação da cavidade oral, os produtos, dispositivos e frequência; capacitar os profissionais para que a assistência seja realizada com qualidade e segurança, mitigando eventos adversos aos pacientes / Oral care in intubated patients admitted to an Intensive Care Unit is a nursing activity that is a set of competencies based on scientific evidence. Oral health refers to the excellent state of the oral cavity and the proper functioning of its structures, obtained through proper oral hygiene, a crucial prevention strategy to exclude the risk of oral problems and to promote the physical and psychological comfort of patients. Inadequate oral hygiene brings vulnerability to the oral cavity potentiating foci of infections conducive to nosocomial pneumonia. Aims to identify and analyze, in the literature, the best available evidence regarding the product, device and frequency of oral care for the prevention of pneumonia associated with mechanical ventilation in intubated patients and mechanical ventilation admitted to the Intensive Care Unit. It is an integrative review of the literature, in which searches of primary studies in the electronic databases PubMed, EMBASE and CINAHL were carried out using controlled descriptors and the respective vocabularies of these databases: MeSh, EMTREE and TITLES. Of the 184 references identified, 52 were selected after reading the title and abstract to be read in their entirety, 18 constituted the final sample. Data extraction and analysis were carried out by two independent reviewers. The publications of the 18 studies occurred between 2009 and 2017. Biofilm control and prevention of oral cavity lesions are important actions to achieve good oral health. For this control, interventions that promote the mechanical and / or pharmacological removal of the same are necessary. These interventions are the combination of products, devices and frequency of oral care.The best evidences indicated the combination of the following products, devices and frequency: Biotene® toothpaste combined with toothbrushing and also Biotene® mouthwash, to promote hydration of the oral cavity, reducing xerostomia; chlorhexidine 0.12%, better evidence as an antiseptic; water-based and water-soluble lubricants for oral mucosa and lips; small electric toothbrush and soft bristles, as best evidence of device, however its cost may be a factor that may prevent its wide use, in its unavailability, the evidence points to the pediatric toothbrush with soft bristles; tongue scrapers for local biofilm removal; every eight hours. Cited scales of assessment of the oral cavity, supported the verification of oral health and as a determinant factor of the frequency of intervention, thus respecting the individuality of the patient. It is recommended that the use of oral health assessment scales for the safe determination of the frequency of intervention be implemented; new studies that address this theme are suggest to compare oral cavity evaluation scales, products, devices and frequency; to enable professionals to carry out quality and safe care, mitigating adverse events to patients

Bakgrund:  Det senaste seklet har antalet äldre över 65 år ökat stadigt bland den svenska befolkningen. Alltfler av våra äldre bibehåller också sina egna tänder kompletterade med olika protetiska ersättningar.  Ökningen i medelålder såväl som antal tänder innebär ett ökat behov av god förebyggande munvård, vilket innebär att omsorgspersonal erhåller en nyckelroll i att hjälpa dessa äldre individer att bibehålla en god oral hälsa livet ut. Syfte: Att kartlägga vilka kunskaper som finns hos hemtjänstpersonal kring munvård hos äldre. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkät som underlag. Urvalet bestod av hemtjänstpersonal vid fem slumpmässigt utvalda kommunala hemtjänstgrupper och kunskapsnivån graderades efter antalet korrekt angivna svar på enkätens kunskapsfrågor.. Resultat: Av 119 tillfrågade omsorgspersonal valde 95 att delta i studien. Fyra enkäter exkluderades och 91 ifyllda enkäter utgjorde grunden för vidare dataanalys. Bland respondenterna var 66 % undersköterskor, 31 % vårdbiträden och 3 % tillhörde annan yrkeskategori. Majoriteten av respondenterna (54%) hade medelgod kunskap om äldres munvård, 37 % hade låg kunskap och resterande 9% hade en god kunskapsnivå. Slutsats: Studien visar att det finns ett behov hos hemtjänstpersonal av utbildning inom munvård för äldre. Detta för att bidra till bättre allmänhälsa och välbefinnande hos de äldre brukarna. / Background: During the  last century, the number of elderly over the age of 65 has increased  among the Swedish population. Elderly maintain their own teeth with different prosthetic replacements. The increased average age as well as individuals maintain their own teeth longer increase the  need for a good preventive oral care. This will give  the caregivers  a key-role to support the elderly to maintain a good oral health throughout life. Purpose: To study the   caregivers  knowledge  concerning  oral care in elderly. Method: A quantitative cross-sectional study was performed using a questionnaire.. The sample consisted of caregivers in five randomly selected municipal homecare groups and the level of knowledge was graded by the amount of correctly given answers on the questionnaire’s knowledge questions. Result: Of 119 surveyed caregivers, 95 chose to participate in the study. Four questionnaires were excluded and 91 completed questionnaires constituted the basis for further data analysis. Among the caregivers, 66% were assistant nurses, 31% nurse’s assistant and 3% belonged to another profession. Majority of the caregivers(54%) had an average good knowledge about the elderly’s oral care, 37% had low knowledge and the remaining 9% had a good level of knowledge. Conclusion: The study shows that there is a need for an education on oral care among caregivers for the elderly. This is to contribute for a better general health and well-being among the elderly.

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar. För att kunna bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrån en modifierad granskningsmall. Samtliga artiklar fick höga kvalitetspoäng, vilket innebär hög vetenskaplig relevans. Resultatet av litteraturstudien visar att i flera av de evidensbaserade munvårdsprotokoll som publicerats den senaste tiden finns några återkommande punkter. Dessa punkter är; bedömning av munhålans status, tandborstning med barntandborste, munsköljmedel och att munnen fuktas med ett intervall av två till sex timmar. Flera faktorer påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård. Genom att införa ett evidensbaserat munvårdsprotokoll för ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter och ge personalen utbildning i munvård kan incidensen av VAP minska. Resultatet visar också att generellt sett är kunskapsnivån låg hos intensivvårdssjuksköterskor gällande förebyggande åtgärder för att förhindra VAP. Om sjuksköterskan anser att hon/han har tid att utföra munvård blir resultatet av högre kvalitet och hon/han upplever också åtgärden som mindre obehaglig. Detta innebär att försök att förbättra omvårdnaden och därmed minska antalet vårdrelaterade infektioner även är en organisatorisk fråga.