Syftet med min studie är att undersöka läsförståelsens utrymme i lärarens/ specialpedagogens läsundervisning. Läsförståelse är en del i elevens läs- och skrivutveckling och är även en möjlighet för eleven att påverka sitt lärande både i och utanför skolan.   Metoden som har använts är kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lärare och två specialpedagoger på två F – 6 skolor och en specialpedagog på en 7 – 9 skola. Skolorna är belägna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av läsförståelse har också bidragit till studien.   Resultatet visar att utrymmet för läsförståelseundervisning är stort i läsundervisningen, men specialpedagogens/lärarens kompetens i läs- och skrivutveckling inverkar på hur väl detta utrymme tas till vara.

Abstract It is unclear how L2 students acquire vocabulary – how is it taught – or wheather it can even be taught. In an SSL (Swedish as second language) program for young adults the ambition has been to integrate the L2 students’ into the national high school (gymnasium) courses as quickly as possible, in order to meet the students’ demands for subject education and to challenge them on an appropriate knowledge level. Teachers noticed quite early that the course – integrated L2 students seemed to have a deeper understanding of words and an easier flow in their speech. The study was conducted to map and learn more about the differences in vocabulary with L2 students who were integrated in the national L1 programs in several subjects and L2 students who have chosen to focus, in an isolated group, on SSL only. How does the students’ vocabulary evolve in relation to time? The study is based on the vocabulary knowledge scale as the methodological tool and Stephen Krashen’s monitor model as the theoretical practice, and in particular the input hypothesis and the hypothesis of acquisition and learning in combination with Pauline Gibbons’s methodologies in scaffolding. In the study the test results of eight SSL students are compared; four of the students have chosen to integrate with the L1 classes and four of them have chosen not to integrate with the L1 students. We will show that students that participate in national “high school” courses on the same premises as the L1 students will, through exposure to vocabulary in text books, lectures and post scaffolding, learn their vocabulary at a faster and higher rate than students who focus on the structural functions and, often non-contextual, vocabulary training alone.

Denna uppsats belyser nyanlända gymnasieelevers möte med programtypiska läromedelstexter. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas faktiska upplevelse av svåra ord i en text och jämföra det med lärares antaganden om vilka ord som de tror utgör svårigheter i samma text. I en studie fick elever i åk 1 och 2 markera ord som de inte förstod i utvalda läromedelstexter. Elevernas lärare läste samma texter och markerade de ord de förmodade att eleverna inte kände till eller förstod. Resultatet tyder på att en läromedelstext på gymnasienivå innehåller många ord som är okända för elever med kort tid i Sverige. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att typiska fackord utgör svårigheter för denna elevgrupp vilket också elevernas markeringar tydliggör. Vad gäller ord som inte är ämnesanknutna fackord indikerar studien att detta är ord som i stor omfattning är svåra för eleverna. Resultatet indikerar dock ett stort glapp mellan elevernas faktiska upplevelse och lärarnas förståelse av vilka icke-fackord som utgör dessa svårigheter.

Språket utgör en väsentlig del i våra liv och utan förståelse för det talade och skrivna språket hämmas vår kommunikation med andra människor. I skolan ska elever få undervisning i hur de kan tillgodogöra sig innehållet i en text och förstå den. Däremot framkommer det inte hur detta lämpligen görs. Det finns en rad olika inlärningsstrategier och tankar om hur en på bästa sätt undervisar i läsförståelse. Syftet är att ta reda på vilka strategier som framställs som framgångsrika och som gynnar elevernas läsförståelse i grundskolan, F-3. Frågan som ska besvaras är: Vad säger forskningslitteraturen om vilka lässtrategier som kan anses framgångsrika för att utveckla elevers läsförståelse? Frågan är framtagen för att vi som framtida lärare ska kunna få en förståelse kring de olika metoderna som ger eleverna en progressiv utveckling i läsning. För att besvara vår frågeställning och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier strategier som främjar läsförståelse, främst för elever i de lägre åldrarna. Genom en litteraturstudie belyses forskningsområdet och strategier som är vanligt förekommande i litteraturen. I vårt resultat har vi sett att flertalet strategier innefattar att både läraren och eleven arbetar tillsammans och interagerar med texten på olika vis. Eleverna kan även själva utveckla läsförståelse genom att läsa om en text flera gånger, för att på så sätt befästa förståelsen för innehållet. Strategierna som presenteras är av olika karaktär men genomgående för flertalet av dem är att intresse och nyfikenhet har en betydande roll för elevernas förståelse. Finns det inget visat intresse från elevens sida har denne svårare att ta till sig innehållet. Läraren har då en viktig roll i att se till elevernas intressen vid läsinlärning. Med det hamnar vi i slutsatsen att huruvida en strategi bedöms som framgångsrik eller ej beror på mycket mer än bara utformningen av strategin.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare i förskoleklass ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ser de några goda språkutvecklande förtjänster och upplever de några utmaningar med metoden. Studien har vilat på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare i förskoleklass på fyra olika skolor i samma kommun. Studiens teoretiska ram har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där tänkandet och lärandet utvecklas genom kommunikation tillsammans med andra. Resultatet i studien visar skillnader i hur förskollärare använder och ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ett mönster som framkom var att antal yrkesverksamma år påverkar hur förskollärare i förskoleklass arbetar med interaktiv högläsning. Ett annat mönster som blev tydligt i studien och som liknar resultat i tidigare forskning, var att förskollärare anser att högläsning är viktigt men att de oftast väljer bort den. Högläsning var inte det första förskollärarna nämnde när de tänkte på språkutvecklande aktiviteter.

Abstract Denna kunskapsöversikt syftar till att besvara frågeställningarna; Vad kännetecknar forskningen kring lärarledd skönlitterär högläsning i syfte att utveckla elevers läsförståelse, samt vilken undervisningsmetod framkommer av forskningen vara den mest gynnsamma för utveckling av elevernas läsförståelse genom högläsning? För att besvara frågeställningarna har sökningar med relevanta nyckelord genomförts i tre olika pedagogiska databaser. Nio vetenskapliga studier som handlar om lärarledd högläsning i syfte att utveckla läsförståelse har analyserats. Resultaten visar att lärarledd högläsning gynnar elevernas läsförståelse och att interaktiv högläsning är en gynnsam metod att använda i undervisningen.

Forskning visar att läsning bidrar till elevernas språkutveckling, samt har stor inverkan på fantasi och inlevelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika nyckelfaktorerna som berör elevernas läsförmågor. Nyckelfrågorna består bland annat av motivation för att kunna leda eleverna till läsning och därmed kontribuera för en god språkutveckling.   Vidare har vi bearbetat oss fram i detta examensarbete genom att använda oss av tematisk analys som har resulterat i huvudteman. Därefter har vi kunnat bearbeta texten utifrån våra två huvudteman till underrubriker som har baserats utifrån våra forskningsfrågor. I processen av denna litteraturstudie har vi som nämnt tidigare använt oss av tematisk analys genom våra nio vetenskapliga artiklar. Detta har resulterat i en framtagning av våra forskningsfrågor: Hur bidrar läsning till barns språkutveckling med fokus på mellanstadieåldern? Hur kan lärare motivera barn till läsning med fokus på mellanstadieåldern?. Därigenom fick vi fram huvudteman - Lässtrategier, språkutveckling, läsa tidigt, motivation för läsning, och utmaningar.

Lärares högläsning är vanligt förekommande i undervisningen på mellanstadiet. Däremot visar forskning att syftet med högläsning varierar, allt från att fungera som ett avslappningsmoment till att vara utvecklande för elevers läsförståelse. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka undervisningsfaktorer som främjar elevers läsförståelse i arbetet med högläsning. Sju artiklar och en avhandling har inkluderats och är de studier som ligger till grund för den här litteraturstudiens resultat. Genom en tematisk analys utifrån studierna har litteraturstudiens resultat mynnat ut i olika huvudteman. De tre huvudteman som har visat sig är följande: lärarens medvetna val, arbetsformer i undervisningen samt lärarens och elevernas roll i undervisningen. Litteraturstudiens resultat pekar på att lärarens syn och förhållningssätt lägger grund för de didaktiska val som läraren gör i undervisningen. Vidare har lärarens planering framträtt som en grundläggande undervisningsfaktor för att i sin tur möjliggöra andra undervisningsfaktorer.

Uppsatsen undersöker nio mellanstadieelevers uttryckta förståelse för ett reportage i Kamratposten. Syftet är att undersöka uppvisad textrörlighet och ordförståelse hos några elever som läser en åldersadekvat text på svenska samt hur de resonerar för att komma fram till obekanta ords betydelse. Studiens övergripande syfte blir belyst ur ett andraspråksperspektiv och för fem av eleverna är svenska deras andraspråk och de undervisas i ämnet svenska som andraspråk. För fyra av eleverna är svenska deras förstaspråk och de undervisas i ämnet svenska. Data har samlats in genom enskilda samtal som transkriberats och analyserats med hjälp av tre för studien framtagna analysverktyg som var och en undersöker, textrörlighet, grad av precision i ordförståelse samt grund för kvalificerad gissning av obekanta ord. Resultatet visar att det finns stora skillnader i elevernas uppvisade textrörlighet och ordförståelse och att de elever som behöver göra kvalificerade gissningar inte lyckas med det. Mest utmärkande är den stora spridningen bland de elever för vilka svenska är ett andraspråk och som undervisas i ämnet svenska som andraspråk.  Resultatet indikerar ett behov av utrymme för textnära samtal i undervisningen och belyser vikten av att skolan har kompetens, tid och verktyg att göra kvalificerade bedömningar av elevers specifika behov gällande svenska som andraspråk samt resurser att kunna anpassa undervisningen för att möta det behovet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två utvalda läromedel i svenska gynnarelevernas läsförståelse samt påvisa deras eventuella likheter och skillnader. Läromedlensom analyserades var ABC-klubben och Krumelurkul, båda avsedda för undervisning iårskurs 1. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ innehållsanalysgenomförts. Med ett kodschema och tillhörande kodningsmanual, har kategorier somförekomst av läsförståelseuppgifter och olika typer av läsförståelsefrågor samtordförståelse legat till grund för vår analys. Resultatet visade både likheter och skillnaderi hur läromedlen gynnar elevernas läsförståelse. Generellt för båda läromedlen är att störstfokus ligger på avkodning och läsinlärning. Den största skillnaden är att det i Krumelurkulerbjuds en större variation av uppgifter och läsförståelsefrågor där eleverna tränas i attgöra inferenser, vilket är en viktig del av läsförståelsen. Med hänsyn till läromedlensolikheter är vår slutsats att man som lärare behöver vara medveten om vad läromedlenavser att främja för att läsundervisningen ska bli komplett.