Syftet med denna studie är att belysa hur några lärare säger sig arbeta med högläsning som en del av undervisningen i ämnet svenska och utgår från frågeställningen: Hur säger sig lärarna arbeta med högläsning i undervisningen? och Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i arbetet med högläsning? Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på dialog och lärande. Studien bygger på en kvalitativ metodansats och en tematisk analys har gjorts av den data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Studiens resultat visar främst att lärarnas uppfattning av högläsning är att den är viktig för elevernas språkutveckling och då framförallt i kombination med boksamtal. Resultatet visar även att lärarna beskriver högläsningen som betydelsefull för elevernas ordförståelse och att eleverna med hjälp av högläsningen får chans att lära sig nya ord och begrepp.

Abstract Word comprehension is a complex process that requires several different skills, including morphological knowledge. This study examines the relationship between students’ word comprehension and their morphological knowledge and assesses how morphological knowledge differs for students with weak and strong word comprehension. The research questions to be answered are (1) What is the relationship between morphological knowledge and word comprehension in students in grades 2 and 4?  (2) How do students with strong word comprehension differ from students with weak vocabulary comprehension in terms of their results on a word inflection test? These questions were answered using a quantitative approach to data analysis. The results show that word comprehension correlates with morphological knowledge in students in grades 2 and 4. Students with a strong understanding of word comprehension also show stronger results on a word inflection test. The results of the study indicate that word comprehension and morphological knowledge are related to each other, which leads to discussions about to what degree morphology should be part of vocabulary instruction. This study argues that instruction in morphology will help students comprehend words and enhance vocabulary development, not least for students with word comprehension difficulties.

Försämrade PISA-resultat (Skolverket, 2013) i läsförståelse hos svenska ungdomar har lett till att Skolverket satsar på fortbildning för lärare i läsande och skrivande i alla skolans ämnen. En av de viktigaste delkomponenterna för god läsförståelse är ordförrådet och vi intresserade oss därför för svåra ord i skolans texter. Syftet med denna fenomenografiskt inspirerade intervjustudie var att undersöka vilka ord gymnasieelever uppfattar som svåra i skolans texter, vilka strategier de säger sig ha för att möta svåra ord, och hur de anser att lärare kan arbeta med ordförståelsen i undervisningen. Samtidigt ville vi undersöka om läs- och skrivsvårigheter eller andraspråksbakgrund kunde påverka elevers uppfattningar om ovanstående. Fokusgruppsintervjuer har genomförts med tre grupper bestående av totalt 19 elever. En grupp bestod av elever med någon dokumenterad läs- och skrivproblematik och en med elever som läser svenska som andraspråk. Den tredje gruppen bestod av elever med svenska som modersmål, och utan några kända läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade att även gymnasieelever, som diagnosticerats med läs- och svårigheter i grundskolan, fortfarande påverkas av förmågan att kunna avkoda text när de möter nya och svåra ord i texten. Dessa elever använder gärna hjälpmedel som skolan erbjuder och tar hjälp av sin familj. Det framgick att denna elevgrupp ger uttryck för en negativ självbild som lärare bör känna till. När det gäller elever med andraspråksbakgrund kan lärare i högre grad använda den språkkunskap som eleverna besitter genom att utveckla sina kunskaper om translanguaging. Dessa elever menade också att de var motiverade för att arbeta med ordförståelse. Eleverna utan vare sig vare sig läs- och skrivproblematik eller andraspråksbakgrund beskriver hur de undviker att ta reda på svåra ords betydelser och poängterar att lärarna kan hjälpa dem genom att arbeta med orden strukturerat och varierat. De menar också att högläsning är ett bra sätt att använda för ordförståelse. Eleverna i vår studie säger sig gynnas av att lärare aktivt och strukturerat och med ett språkutvecklande arbetssätt lyssnar på, tar hänsyn till och anpassar undervisningen utifrån elevers olika förutsättningar. Speciallärares kompetens behövs för att hjälpa lärare att hålla fokus på detta arbete.

The aim of this study is to investigate what differences there are in vocabulary comprehension between pupils with Swedish as a first and second language. The strategies used for understanding unknown words are also investigated. Above all, the aim of this study is to see whether the subject teacher is aware of which words could be difficult to understand for pupils with Swedish as a second language and if she is aware of their vocabulary ability.          Both quantitative and qualitative methods were used in the form of observation, vocabulary test and semi-structured interviews with both pupils and subject teacher. There were 12 informants from a national gymnasium programme participating in the vocabulary test. Seven of them had Swedish as a second language and six of them has Swedish as a first language. Six informants participated in interviews.          The results showed that there were both quantitative and qualitative differences between the groups. The results also imply that informants with higher scores in the vocabulary test are more aware of which methods to use in the hearing and reading of an unknown vocabulary. The subject teacher was well aware of which words in teaching could be hard to understand for second language pupils, but underestimated the pupils’ knowledge of words.          The test results were not statistically tested and could therefore not be generalized for the population. Contemporary field research supports the test results.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur specifik undervisning genom dialogisk högläsning påverkar ordförrådsutvecklingen i det svenska språket hos elever med annat modersmål än svenska och att undersöka om det finns någon skillnad i denna utveckling beroende på om eleverna är födda i eller utanför Sverige. Syftet var vidare att ta reda på flerspråkiga elevers tankar kring ordinlärning generellt och ordinlärning genom dialogisk högläsning specifikt. Studien har genomförts i två etapper där såväl kvantitativa som kvalitativa data har samlats in. Den första etappen genomfördes med för- och eftertester av ordförråd samt undervisning genom dialogisk högläsning. Gruppintervjuer användes till den kvalitativa delen av studien. En anova genomfördes för att analysera det kvantitativa materialet och till det kvalitativa materialet användes tematisk analys. I studien deltog sammanlagt 47 elever i åk 4 varav 24 ingick i en experimentgrupp och 23 ingick i en kontrollgrupp. Resultatet redovisas i två delar där den kvantitativa undersökningen inleder kapitlet för att därpå följas av den kvalitativa undersökningen. Studien visar att elevernas ordförråd ökar genom undervisning i dialogisk högläsning. Såväl elever som är födda i Sverige som elever som är födda i ett annat land visade på en ökning av ordförråd genom interventionen. Studien visar vidare att eleverna tillägnar sig nya ord genom att fråga en expert, genom ordbokssökande, genom att lära i kontext och genom att skriva för att minnas. Studien visar till sist att elevernas upplevelser av ordinlärning generellt och lärande genom dialogisk högläsning specifikt var överlag positiv.

No description available.

Sammanfattning   Bakgrund   Forskning har visat att flerspråkiga barn riskerar missvisande resultat när de bedöms med statiska tester. Detta då statiska tester i regel är normerade på en enspråkig population. Som alternativ till statiska tester har dynamisk bedömning föreslagits. Dynamisk bedömning undersöker barns inlärningspotential.   Syfte   Syftet med studien var att jämföra flerspråkiga barns och enspråkiga barns prestation på ett statiskt test av ordförråd med deras prestation på en dynamisk bedömning av ordförråd. Förfarandet vid den dynamiska bedömningen är en sedan tidigare beprövad metod som testas med barn ur svenska förskoleklasser.   Metod   Studien omfattade 29 barn från olika skolor i en medelstor norrländsk kommun. Barnen var flerspråkiga och enspråkiga och hade alla börjat i svensk förskoleklass höstterminen 2018. Datainsamlingen skedde med ett statiskt pretest i form av Pearson Peabody Vocabulary Test-III för att därefter genomföra en dynamisk bedömning gällande ordförråd med de ord barnen inte kunde samt de ord barnen kunde.   Resultat   Resultatet visade att de enspråkiga barnen presterade signifikant bättre än de flerspråkiga i det statiska pretestet PPVT-III. I den dynamiska bedömningen kunde inga signifikanta skillnader påvisas.   Slutsats   Resultatet av den föreliggande studien är att flerspråkiga och enspråkiga barn presterade likvärdigt i den dynamiska bedömningen oavsett hur lågt de presterade i PPVT-III. Detta skiljer sig mot de resultat som uppvisas vid statisk testning där enspråkiga barn får signifikant bättre resultat än flerspråkiga barn.

<p>Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk?<strong> </strong>Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter. Jag undersöker även om resultatet varierar mellan kvinnor och män samt om vistelsetiden i Sverige påverkar graden av ordförståelse.</p><p>För att nå mitt syfte har jag utfört en kvantitativ enkätundersökning där 36 personer med svenska som andraspråk har svarat på en enkät med 35 ord tagna ur två broschyrer, den ena från Försäkringskassans ”Till alla barnfamiljer” och den andra från Skatteverkets ”Identitets-kort för folkbokförda i Sverige”. Resultatet visar att 35,8 % av orden i enkäten förstås. Männen har något högre ordförståelse: 39 % jämfört med kvinnornas 35 %. Att kvinnornas vistelsetid i Sverige är längre än männens höjer inte deras resultat i min studie. Männen är dock färre i antal, de utgör endast 20 % av urvalet vilket måste beaktas i sammanhanget. En jämnare könsfördelning leder troligtvis till ett annat resultat. Studien visar att vistelsetiden överlag inverkar positivt på graden av ordförståelse för <em>hela</em> urvalet: De som har bott i Sverige två år eller kortare uppger att de förstår 33 % av orden och de som har bott tre år eller längre förstår 40 %.  Majoriteten av informanterna uppger att de har svårigheter med att förstå myndighetstexter.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk? Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter. Jag undersöker även om resultatet varierar mellan kvinnor och män samt om vistelsetiden i Sverige påverkar graden av ordförståelse. För att nå mitt syfte har jag utfört en kvantitativ enkätundersökning där 36 personer med svenska som andraspråk har svarat på en enkät med 35 ord tagna ur två broschyrer, den ena från Försäkringskassans ”Till alla barnfamiljer” och den andra från Skatteverkets ”Identitets-kort för folkbokförda i Sverige”. Resultatet visar att 35,8 % av orden i enkäten förstås. Männen har något högre ordförståelse: 39 % jämfört med kvinnornas 35 %. Att kvinnornas vistelsetid i Sverige är längre än männens höjer inte deras resultat i min studie. Männen är dock färre i antal, de utgör endast 20 % av urvalet vilket måste beaktas i sammanhanget. En jämnare könsfördelning leder troligtvis till ett annat resultat. Studien visar att vistelsetiden överlag inverkar positivt på graden av ordförståelse för hela urvalet: De som har bott i Sverige två år eller kortare uppger att de förstår 33 % av orden och de som har bott tre år eller längre förstår 40 %.  Majoriteten av informanterna uppger att de har svårigheter med att förstå myndighetstexter.

Ord och begreppsförståelse inom NO-ämnena, att lära sig begrepp finns med i läroplanens fyra olika kursplaner för NO-ämnena. Studier visar att det finns ett glapp mellan mellanstadiet och högstadiet i NO. Men hur jobbar mellanstadiet med ordförståelse i NO i dagsläget? Hur vill lärarna utveckla detta område i sin undervisning? Och de verktyg som finns idag som visar på trender och mönster kring NO och begreppsförståelse, vad visar de?Denna studie gör en djupdykning kring ord och begreppsförståelse i NO där lärare på mellanstadiet som jobbar som NO-lärare intervjuas om hur de jobbar kring undervisning i ord och begreppsförståelse. En högstadielärare i NO berättar sin version och resultatet från ordförståelsetester analyseras.Resultatet i denna studie blev att har en skola ämneslärare där läraren är behörig i de ämnen läraren undervisar så ökar elevernas chanser till ett bättre lärande. Den samlade bilden från de verktyg som finns och från lärarna är att Sveriges elever tappar i kunskap. Något denna studie inte svarar på, är hur vi ska vända trenden. Det är ett uppdrag för framtida forskare.