Det finns aktuell forskning som visar att ungas ordförståelse försämras, samtidigt som det i dag ställs höga krav på elevers språkiga förmåga. En betydande komponent i språk-och läsförståelse är ordförståelse. Mot denna bakgrund är studiens syfte att få reda på lärares uppfattningar och upplevelser av elevers ordförståelse idag samt om och i sådant fall på vilket sätt de märkt någon skillnad över tid. Syftet är även att ta få reda på hur lärarna arbetar med ordförståelse i sin undervisning. Studiens frågeställningar är ämneslärares syn på elevers ordförståelse idag, hur ordförståelsen uppmärksammas och erfars samt hur de arbetar med ordförståelse i sin undervisning. Syftet och frågeställningarna besvaras med hjälp en kvalitativ metod, där fem ämneslärare i åk. 4-9 intervjuas, bedrivna genom semistrukturerad intervju.Studiens resultat visar att lärarna över lag upplevt en försämring elevers ordförståelse och ordförråd över tid. De uppmärksammar och erfar elevers ordförståelse genom många ingångar; via samtal, textförståelse, skriftliga produktioner samt exemplifierar med olika ord de uppmärksammat att elever har svårigheter med. Resultatet visar likaså på en stor variation av undervisningsmetoder, vilka inbegriper många i komponenter som i samstämmighet med forskning och teori visat sig effektiva för ordförrådsutveckling och förståelsen av ord och begrepp. Resultatet visar även på frånvarandet av undervisning som riktar sig på att lära eleverna strategier för att själva lära sig betydelsen av okända ord.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskning säger ommöjligheten att ta tillvara på muntliga instruktionstillfällen för att förbättraelevernas ordförståelse. Frågeställningen som litteraturstudien utgick ifrånvar “på vilka sätt kan läraren arbeta vid muntliga instruktionstillfällen för attutveckla elevernas ordförståelse?”. Inledningsvis lyfts utifrån styrdokumentbetydelsen av språket för att kommunicera och verka i samhället. Vidarestuderas svårigheterna som bristande ordförståelse och ordförråd medför vidinhämtning av ny kunskap. Därefter presenteras problemområdet.Forskningen är inte helt enig om vilket sätt som rekommenderas för lärarensarbete med utvecklingen av elevernas ordförståelse. En överblick över denmuntliga kommunikationen i klassrummet, muntliga instruktioner iklassrummet samt olika sätt att arbeta med ordförståelse och ordförråd gessedan. Metoden för datainsamlingen skedde utifrån två faser,litteraturstudiens inledande informationssökning och litteraturstudiensegentliga informationssökning. I första fasen arbetades nyckelord fram och iandra fasen användes nyckelorden i olika sökningar. Resultatet indikerar attläraren vid muntliga instruktionstillfällen kan arbeta på flera olika sätt för attutveckla elevernas ordförståelse. De tre huvudsakliga arbetssätten somframkommer i resultatet är lärarens ordval, lärarens upprepning av ord ochlärarens konkretisering av ord vid instruktionstillfällena.

Utifrån de sjunkande resultaten i nationella provens läsförståelsedel, syftar denna undersökning till att öka kunskapen om lärares språkutvecklande arbetssätt genom skönlitteratur. Skönlitterära texter anses inneha ett ordförråd som skiljer sig från andra texter. Den sociokulturella teorin ligger till grund för undersökningen som har genomförts med en kvalitativ forskningsansats, där empirin samlats in genom intervjuer. Resultatet för undersökningen visar att lärare har goda kunskaper om hur, och med vad, skönlitteraturen kan bidra med för att utveckla ordförrådet. De har också kunskaper om hur skönlitteraturen kan användas som medierande redskap och de undervisar eleverna i olika strategier som kan bygga ordförråd. I undervisningen stöttar lärarna eleverna genom olika insatser. Resultatet visar även på att lärarna inte undervisar med skönlitteratur för att utveckla ordförrådets djup och bredd i någon större utsträckning, trots sina kunskaper inom ämnet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

The study has three different aims. One is to investigate reading comprehension among pupils in grade 4. Another is to trace any difficulties in reading comprehension to linguistic or social difficulties. The study also has a practical purpose in that the problems that exist can be identified and diagnosed earlier so that these pupils can be given extra support. The pupils’ reading comprehension has been tested with texts from their schoolbooks. Three different types of questions have been asked about the content of the texts. The pupils’ decoding ability has been tested with a letter and word-chain test and word comprehension with words from their schoolbook texts. The pupils who were tested are in grade 4 in a school in southern Sweden. There are three classes with a total of 59 pupils, of whom 48 participated in the study. It turns out that there are deficiencies in reading comprehension in several pupils in grade 4. The pupils have great problems with questions which require them to read several lines before they find the answer and with questions where they have to draw their own conclusions and use previous knowledge they were expected to have.

Studiens syfte är att undersöka om boksamtal av skönlitterära böcker bidrar till en bättre textförståelse samt språk- och läsutveckling i modersmålsämnet. Fokuset har varit på hur arbetet med lustfyllda metoder kan ge elever möjligheten till att utveckla sitt modersmål, men även vilket intresse de visar för skönlitteratur och filmvisning av den lästa boken. Den valda metoden är kvalitativt arbete, där vi använt oss av ett interaktivt arbetssätt med skönlitteratur i form av boksamtal med användning av Chambers metod, filmvisning samt textanalys. Undersökningen genomfördes med tre elever som går i årskurs 7. Resultaten visar att arbetet med boksamtal generellt har en viktig betydelse och är en förutsättning för bättre läsförståelse hos eleverna. Filmvisningen däremot väcker elevernas fantasi och de blir säkrare med hur deras funderingar och tankar stämmer överens med verkligheten. Den utvecklar även deras förståelse och ger en bredare insikt om sagan. Vi insåg att arbetet med det interaktiva arbetssättet kan ge eleverna en ökad textförståelse samt bättre språk- och läsutveckling. Den kunde stödja och stärka inte bara elevernas språk, utan har utvidgat deras språkfärdigheter på så sätt att de kunde skaffa sig ett större ordförråd.

Denna litteraturstudie behandlar drama som undervisningsmetod i relation till läsförståelse och ordförståelse. Tidigare forskning visar att läsförståelsen sjunker bland svenska elever, att läsningen av fack- och skönlitteratur bland ungdomar i grundskolan minskar samt att området drama som metod behöver mer forskning. Syftet med undersökningen är att skapa en överblick över vad forskningen visar gällande drama som undervisningsmetod inom svenskämnet, med särskild inriktning mot hur drama kan utveckla läsförståelse och ordförståelse. Frågeställningarna som används för att uppfylla syftet är: Vilka är de främsta syftena lärare har med användningen av drama i undervisningen? Hur kan dramaprocessen påverka läsförståelse och ordförståelse? Resultaten visar bland annat att de mest uttalade syftena med lärarnas användning av drama i undervisningen är att stärka empati, ge nya perspektiv samt att skapa trygghet i klassen. Resultaten visar också att drama verkar fördjupa språkutveckling som exempelvis läsförståelse. Slutsatser som dras i denna litteraturstudie är att drama verkar kunna fungera som ett komplement i svenskundervisning för att exempelvis skapa engagemang i och fördjupa läsförståelsearbetet och att det behövs mer forskning kring drama som metod i svenskämnet för att tydliggöra för- och nackdelar.

Läsförståelse är ett ytterst värdefullt verktyg i läsningen som varje individ behöver för att förstå ordens betydelse och för att kunna inhämta och erhålla kunskap ur det lästa. Eftersom läsförståelse är grundläggande för att varje elev ska kunna utveckla kunskaper och färdigheter i alla skolämnena är det således också en nyckel till varje elevs skolframgång. Likaså benämns det i Lgr 11 som ett mål i slutet av årskurs 3 att undervisningen ska resultera i att alla elever lär sig att läsa och förstå texter med hjälp av lässtrategier. Trots detta framkommer det i en granskning av nationella prov i svenska från de senaste fem åren att elever med svenska som andraspråk fortsätter att erhålla ett sämre resultat i läsförståelsedelarna jämfört med sina klasskamrater vars förstaspråk är svenska. Det är mot ovanstående bakgrund som denna studie upprättades. Syftet med studien är således att undersöka och beskriva hur sex lärare i F-3 arbetar för att öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. De frågeställningar som jag har utgått från i studien för att besvara syftet är följande: Vilka särskilda aktiviteter väljer lärarna att arbeta med i läsförståelse- undervisningen och hur arbetar lärarna med detta? Vilka faktorer anser lärarna ha en påverkan på flerspråkiga elevers läsförståelseutveckling? Sammantaget är detta en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. För att kunna tolka, förstå och beskriva lärarnas utsagor har jag utgått från den hermeneutiska tolkningsläran. Studiens resultat visar bland annat att explicit undervisning, samtal och interaktion samt användandet av figurer kopplat till lässtrategierna är fördelaktigt för flerspråkiga elever. Därtill tyder resultatet på att arbete med ordkunskapsunder- visning och olika läsaktiviteter är gynnsamt för flerspråkiga elevers läsförståelsekompetens. Slutligen har tre påverkande faktorer belysts i resultatet och dessa är flerspråkiga elevers färdigheter i sitt modersmål, deras socioekonomiska bakgrund och hemtraditioner. / Reading comprehension is an extremely valuable tool that each individual needs when it comes to reading and to understand the meaning of words and to seek and obtain knowledge. Because of the fact that reading comprehension is fundamental for every student to be able to create knowledge and skills in all school-subjects, it is therefore also the key to each student’s success in school. It’s also mentioned in Lgr 11, as an aim for all students by the end of grade 3, that the teaching should result in that all students learn how to read and to understand texts with support from reading strategies. In addition, it appears in a review of national tests in Swedish from the past five years that students with Swedish as a second language continue to obtain a poorer performance in the reading comprehensions sections compared to their peers whose first language is Swedish. Therefore the purpose of this study is to investigate and to describe how six teachers in grades F-3 work in their reading comprehension instructions for multilingual students. To be able to answer the purpose of the study the following research question were formulated: Which specific activities do the teachers chose to work with in their reading comprehension instructions and how to the teachers work with this? Which factors do the teachers believe could have an impact on multilingual students’ development in reading comprehension? Overall this is a qualitative interview-study where data has been obtained through semi-structured interviews with six teachers. To be able to interpret, understand and describe the statements from the teachers I have taken inspiration from the hermeneutic interpretation doctrine. The results of this study shows that explicit teaching, conversation and interaction and also the use of figures linked to reading strategies are advantageous for multilingual students. Furthermore, results indicate that work with vocabulary instructions and different reading activities are favorable for multilingual students’ reading comprehension skills. Other factors that have been highlighted in the results are multilingual students’ skills in their native language, their socio-economic background and traditions at home.

This study examines how teachers of Swedish as a second language perceive that they work to strengthen L2 pupils’ knowledge of Swedish. It investigates how the teachers say that they work to improve the pupils’ vocabulary and word comprehension, and what they can find problematic when they work with this. The method used for the study is qualitative, in the form of interviews, with the aim of charting the teachers’ opinions and perceptions of what was to be studied. Four teachers were interviewed, and their thoughts are part of the results in the study. Among other things, it was found that vocabulary and word comprehension are important to work with in Swedish as a second language since a large vocabulary and good word comprehension are the foundation for the pupils’ continued learning. The results also show the importance of conversations in the classroom when it comes to vocabulary and word comprehension, and the use of pictures and reading aloud.

<p> </p><p> </p><p>I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (<em>p </em>= 0,002 jämfört med <em>p </em>= 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år). Typ, grad, kön eller skolform (hörselklass kontra integrerad skolform) hade ingen signifikant effekt på något av testen, men samband kan inte uteslutas pga relativt få barn i varje undergrupp i denna studie. Explorativ analys av individuella åldersekvivalenta resultat för benämningstestet indikerade följande: (a) majoriteten av de hörselskadade barnen låg inom den nedre halvan av normalresultatet; (b) två barn med cochleaimplantat hade särskilt låga resultat; (c) deltagare med lätt hörselskada tenderade att ha sämre resultat än deltagare med grav hörselskada, vilket kan tyda på otillräckligt stöd vid lätt skada; och (d) en deltagare med måttlig hörselskada hade lika högt resultat som det högsta resultatet i kontrollgruppen.</p><p> </p><p> </p> / <p>This study examined the receptive and expressive vocabulary in 21 children with hearing impairment and 21 children with normal hearing between the ages of 7-9. The groups were matched in regard to age, gender and home district. The material was divided into categories of hearing impairment based on type (conductive, sensorineural and combined hearing impairment), severity (mild, moderate, severe and children with profound deafness/hearing impairment with cochlear implant) and children in hard of hearing classes versus children integrated in ordinary classes. The tests used were Peabody Picture Vocabulary Test III (word comprehension) and Word Finding Vocabulary Test (word production). As expected, the group of children with impaired hearing achieved lower results on both tests. However, only the result on the word production test was significant for children with hearing impairment (<em>p </em>= 0,002 compared with <em>p </em>= 0,054 for comprehension). 7 years old children with hearing impairment reached a significantly lower result on the word production test compared with their peers with normal hearing, whereas the difference between the groups of 8 and 9 years old children was not significant. Type, severity, gender or school placement (hard of hearing classes versus ordinary classes) had no significant effect on neither word comprehension nor word production, but a correlation can not be out ruled because of a relatively low number of children in each subgroup. Explorative analyze of the individual age equivalent results for the word production test indicated: (a) the majority of children with hearing impairment performed within the lower half of the normal results; (b) two children with cochlear implants achieved a particularly low result; (c) participants with a mild hearing impairment tend to have a lower result than the participants with a severe hearing impairment, which might indicate insufficient support; and (d) one participant with moderate hearing impairment performed a result at the same level as the highest result in the control group.</p>

I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (p = 0,002 jämfört med p = 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år). Typ, grad, kön eller skolform (hörselklass kontra integrerad skolform) hade ingen signifikant effekt på något av testen, men samband kan inte uteslutas pga relativt få barn i varje undergrupp i denna studie. Explorativ analys av individuella åldersekvivalenta resultat för benämningstestet indikerade följande: (a) majoriteten av de hörselskadade barnen låg inom den nedre halvan av normalresultatet; (b) två barn med cochleaimplantat hade särskilt låga resultat; (c) deltagare med lätt hörselskada tenderade att ha sämre resultat än deltagare med grav hörselskada, vilket kan tyda på otillräckligt stöd vid lätt skada; och (d) en deltagare med måttlig hörselskada hade lika högt resultat som det högsta resultatet i kontrollgruppen. / This study examined the receptive and expressive vocabulary in 21 children with hearing impairment and 21 children with normal hearing between the ages of 7-9. The groups were matched in regard to age, gender and home district. The material was divided into categories of hearing impairment based on type (conductive, sensorineural and combined hearing impairment), severity (mild, moderate, severe and children with profound deafness/hearing impairment with cochlear implant) and children in hard of hearing classes versus children integrated in ordinary classes. The tests used were Peabody Picture Vocabulary Test III (word comprehension) and Word Finding Vocabulary Test (word production). As expected, the group of children with impaired hearing achieved lower results on both tests. However, only the result on the word production test was significant for children with hearing impairment (p = 0,002 compared with p = 0,054 for comprehension). 7 years old children with hearing impairment reached a significantly lower result on the word production test compared with their peers with normal hearing, whereas the difference between the groups of 8 and 9 years old children was not significant. Type, severity, gender or school placement (hard of hearing classes versus ordinary classes) had no significant effect on neither word comprehension nor word production, but a correlation can not be out ruled because of a relatively low number of children in each subgroup. Explorative analyze of the individual age equivalent results for the word production test indicated: (a) the majority of children with hearing impairment performed within the lower half of the normal results; (b) two children with cochlear implants achieved a particularly low result; (c) participants with a mild hearing impairment tend to have a lower result than the participants with a severe hearing impairment, which might indicate insufficient support; and (d) one participant with moderate hearing impairment performed a result at the same level as the highest result in the control group.