<p>Svenska kyrkan separerade från staten år 2000 och därmed förändrades dess juridiska form från kyrkokommun till juridisk person. Det nya religiösa samfundet är nu en variant av en ideell förening. Till följd av ett minskat medlemsantal får nu svenska kyrkan färre resurser från medlemsavgifter. Samfälligheterna mottar dock ofta gåvor i form av pengar, fastigheter eller fonder. Ett problem har uppstått kring klassificering av dessa gåvor vilket har lett till att en ny rekommendation har utfärdats av Svenska kyrkans redovisnings kommitté. Svenska kyrkan är nu angelägen att tydligt gentemot givaren visa att erhållna medel hålls åtskiljt från eget kapital och därför inte kan användas till andra ändamål än avsedda. Införandet av KREDs rekommendation gällande ändamålsbestämda gåvor har medfört att redovisningspraxis måste förändras i församlingarna. Vi vill undersöka församlingarnas nya redovisningspraxis.</p><p>Vår problemformulering lyder;</p><p>- Hur ser redovisningspraxis ut inom Svenska kyrkan efter införandet av KREDs rekommendation av ändamålsbestämda gåvor? Huvudsyftet med studien är att öka förståelsen för- samt undersöka nuvarande redovisningspraxis beträffande ändamålsbestämda gåvor i församlingar i Svenska kyrkan. Till huvudsyftet har vi utarbetat ett delsyfte;</p><p>– Att undersöka hur redovisningen i kyrkan som en icke vinstdrivande organisation skiljer sig från redovisningen i en vinstdrivande organisation utifrån värden i balansräkningen, dess resultatmått och förmågan att förmedla verksamhetens måluppfyllnad samt finansiella ställning mot sina intressenter.</p><p>Studien utgår från en kvalitativ ansats med inslag av det induktiva angreppssättet. Fem intervjuer har genomförts med ekonomiansvariga i Härnösand- och Luleå stift. Dessutom har två telefonintervjuer genomförts med expertis från Svenska kyrkans församlingsförbund. Vi har sammanställt intervjuerna som porträtt av varje församlings redovisningspraxis. Därefter analyserar vi dessa genom att visa skillnader och likheter mellan församlingarnas praxis. De slutsatser som studien visar är att kamrererna i församlingarna har en medvetenhet och förståelse för hur den nya rekommendationen ska användas. Kamrererna följer dock inte rekommendationen fullt ut. Studien visar att det varierande sättet att redovisa de ändamålsbestämda gåvorna inte ger en enhetlig bild av ekonomin i hela Svenska kyrkan. Vi menar därför att rekommendationen borde vara mer utförlig. Utifrån studien drar vi slutsatsen att vissa balansposter i balansräkningen skiljer sig så mycket från definitioner av balansposter i vinstdrivande organisationer att en ny terminologi anpassad för icke vinstdrivande organisationer borde utarbetas. Studien visar att resultatbegreppet och måluppfyllnad skiljer sig åt på så sätt att församlingarna inte vill maximera vinst utan istället maximera verksamheten utifrån erhållna medel. Deras mål är istället att erbjuda tjänster kostnadsfritt. Slutligen visar studien på att de ekonomiansvariga inte finner det självklart för vem de upprättar årsredovisningen mot.</p>

<p>Nine out of ten larger companies have an intranet today which is supposed to improve the communication withinthe company and save money. A great part of these intranets were established in the beginning of the 1990’swithout giving any thought to the users and their needs. How does the communication inside the corporationslook like when the intranets that are supposed to be the source for every information request, aren’t usable? Whatother sources do the users use and how much?The aim of this master thesis is to examine information source selection at a specific company. In addition,the aim is to study the companies intranet usability from the users’ perspective. Interviews with five employeesat Viking Line were carried out to analyze these questions. The empiric material also consists of a survey carriedout among 78 employees of the company. The principle of least effort and the cost/benefit model is introduced astwo possible theories that can explain the information source selection at the chosen company.The results show that the information source selection at the company cannot be explained by only onetheory or one model, in contrast to a great part of prior research. The selection of information source do dependon factors like perceived accessibility and perceived quality of the information but other factors are shown toaffect information seeking decisions as well. Therefore, the empiric material shows that time pressure affectsusers’ choice of source selection to more accessible information sources. Another factor that can have an effecton the user is how one employee treats another. When the employee has been negatively treated at the momenthe is seeking information, the employee is more likely to use impersonal sources.Furthermore, the intranet at Viking Line is the most used as well as the most reliable source according tothe users, even though the intranet does not satisfy all needs of the employees. The users are also highly accustomedwith the intranet which increases its perceived accessibility.The conclusion of this study is that the principle of least effort and the cost/benefit model do indeed explainthe users’ choice of information source, but only partly. The study was conducted at a specific company but theconclusions drawn could be applied to other similar companies where intranets are a great part of the employeesinformation seeking. Finally, I believe, that the effectiveness of the employee is directly connected to the effectivenessof the information sources available at the company. Moreover, if companies improved their intranetsthe companies would become more effective.This paper is a two years master’s thesis in Library and Information Science.</p>

Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.

Svenska kyrkan separerade från staten år 2000 och därmed förändrades dess juridiska form från kyrkokommun till juridisk person. Det nya religiösa samfundet är nu en variant av en ideell förening. Till följd av ett minskat medlemsantal får nu svenska kyrkan färre resurser från medlemsavgifter. Samfälligheterna mottar dock ofta gåvor i form av pengar, fastigheter eller fonder. Ett problem har uppstått kring klassificering av dessa gåvor vilket har lett till att en ny rekommendation har utfärdats av Svenska kyrkans redovisnings kommitté. Svenska kyrkan är nu angelägen att tydligt gentemot givaren visa att erhållna medel hålls åtskiljt från eget kapital och därför inte kan användas till andra ändamål än avsedda. Införandet av KREDs rekommendation gällande ändamålsbestämda gåvor har medfört att redovisningspraxis måste förändras i församlingarna. Vi vill undersöka församlingarnas nya redovisningspraxis. Vår problemformulering lyder; - Hur ser redovisningspraxis ut inom Svenska kyrkan efter införandet av KREDs rekommendation av ändamålsbestämda gåvor? Huvudsyftet med studien är att öka förståelsen för- samt undersöka nuvarande redovisningspraxis beträffande ändamålsbestämda gåvor i församlingar i Svenska kyrkan. Till huvudsyftet har vi utarbetat ett delsyfte; – Att undersöka hur redovisningen i kyrkan som en icke vinstdrivande organisation skiljer sig från redovisningen i en vinstdrivande organisation utifrån värden i balansräkningen, dess resultatmått och förmågan att förmedla verksamhetens måluppfyllnad samt finansiella ställning mot sina intressenter. Studien utgår från en kvalitativ ansats med inslag av det induktiva angreppssättet. Fem intervjuer har genomförts med ekonomiansvariga i Härnösand- och Luleå stift. Dessutom har två telefonintervjuer genomförts med expertis från Svenska kyrkans församlingsförbund. Vi har sammanställt intervjuerna som porträtt av varje församlings redovisningspraxis. Därefter analyserar vi dessa genom att visa skillnader och likheter mellan församlingarnas praxis. De slutsatser som studien visar är att kamrererna i församlingarna har en medvetenhet och förståelse för hur den nya rekommendationen ska användas. Kamrererna följer dock inte rekommendationen fullt ut. Studien visar att det varierande sättet att redovisa de ändamålsbestämda gåvorna inte ger en enhetlig bild av ekonomin i hela Svenska kyrkan. Vi menar därför att rekommendationen borde vara mer utförlig. Utifrån studien drar vi slutsatsen att vissa balansposter i balansräkningen skiljer sig så mycket från definitioner av balansposter i vinstdrivande organisationer att en ny terminologi anpassad för icke vinstdrivande organisationer borde utarbetas. Studien visar att resultatbegreppet och måluppfyllnad skiljer sig åt på så sätt att församlingarna inte vill maximera vinst utan istället maximera verksamheten utifrån erhållna medel. Deras mål är istället att erbjuda tjänster kostnadsfritt. Slutligen visar studien på att de ekonomiansvariga inte finner det självklart för vem de upprättar årsredovisningen mot.

Nine out of ten larger companies have an intranet today which is supposed to improve the communication withinthe company and save money. A great part of these intranets were established in the beginning of the 1990’swithout giving any thought to the users and their needs. How does the communication inside the corporationslook like when the intranets that are supposed to be the source for every information request, aren’t usable? Whatother sources do the users use and how much?The aim of this master thesis is to examine information source selection at a specific company. In addition,the aim is to study the companies intranet usability from the users’ perspective. Interviews with five employeesat Viking Line were carried out to analyze these questions. The empiric material also consists of a survey carriedout among 78 employees of the company. The principle of least effort and the cost/benefit model is introduced astwo possible theories that can explain the information source selection at the chosen company.The results show that the information source selection at the company cannot be explained by only onetheory or one model, in contrast to a great part of prior research. The selection of information source do dependon factors like perceived accessibility and perceived quality of the information but other factors are shown toaffect information seeking decisions as well. Therefore, the empiric material shows that time pressure affectsusers’ choice of source selection to more accessible information sources. Another factor that can have an effecton the user is how one employee treats another. When the employee has been negatively treated at the momenthe is seeking information, the employee is more likely to use impersonal sources.Furthermore, the intranet at Viking Line is the most used as well as the most reliable source according tothe users, even though the intranet does not satisfy all needs of the employees. The users are also highly accustomedwith the intranet which increases its perceived accessibility.The conclusion of this study is that the principle of least effort and the cost/benefit model do indeed explainthe users’ choice of information source, but only partly. The study was conducted at a specific company but theconclusions drawn could be applied to other similar companies where intranets are a great part of the employeesinformation seeking. Finally, I believe, that the effectiveness of the employee is directly connected to the effectivenessof the information sources available at the company. Moreover, if companies improved their intranetsthe companies would become more effective.This paper is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

<p>Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna. Det tycks finnas stor vilja att kommunicera resultaten, samtidigt som man står inför dilemman vad gäller resultatmätning av kommunikationsverksamheten.</p>

Titel: "Kommunikation är ju allt" – en kvalitativ studie om relationen mellan värdet av att mäta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer. Författare: Emilia Dahlqvist och Daniela Lundqvist Kurs, termin och år: Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013 Antal ord i uppsatsen: 17 009 ord Problemformulering och syfte: Strategisk kommunikation har under de senaste 25 åren haft svårigheter att utveckla mätmetoder som visar på dess värde. Strategisk kommunikation kämpar för akademisk prestige, vilket är en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svårt att argumentera för vilket värde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mätbara resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mätning av kommunikation och yrkets legitimitet. Samt att få kunskap om skillnader och likheter mellan privata och offentliga kommunikationsansvarigas uppfattningar. Metod och material: Denna studie är baserad på tio kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationsansvariga från fem privata och fem offentliga organisationer. Huvudresultat: Resultaten visar att majoriteten av de kommunikationsansvariga upplever att kommunikation har en hög status inom deras organisationer. Detta är något som har utvecklats under de senaste fem till tio åren genom att kommunikationsfunktionen blivit mer synlig och tydlig med vad den bidrar med i organisationen. Respondenterna ansåg att mätning var viktigt av två centrala anledningar. Den ena anledningen var för att kunna se huruvida de har lyckats med sina kommunikationsinsatser antingen i form av att de har uppnått organisatoriska mål eller ett ekonomiskt värde. Den andra anledningen var för att kunna bevisa vilken nytta kommunikationsfunktionen tillför organisationen. Respondenterna uttryckte att mätning kan bidra till att höja statusen för kommunikatören inom organisationen, vilket skulle kunna bidra till den interna legitimiteten. Framträdande i resultaten var att det inte fanns några tydliga skillnader mellan de privata och de offentliga kommunikationsansvariga, utan deras svar grundade sig snarare i deras profession och bransch snarare än vilken sektor de tillhörde.

No description available.

Operational development is a frequently used term within organizations nowadays. The term refers to organizations that continuously strive to achieve better results by increasing the efficiency, improve the safety, expanding the customer base etc. This study investigates what is determining if an organization is successful in operational development and what is needed in the organization on order to improve the performance in an efficient way. It also investigates how operational development should be conducted in companies consisting of a parent company and a number of subsidiaries in order to be successful. The main question of the study is whether there are any synergies in common strategies for operational development at subsidiaries or if operational development is more efficient if it is conducted separately. The study also investigates whether subsidiaries can take advantages of each others experiences of operational development by working more closely toghether with it. This is investigated through examining how learning occurs within and between organizations. The study´s aim is also to identify which factors are essential for organizations in order to succeed with development of their operation, according to theories on operational development, different quality systems and a case study at The Company."The Association`s" recommendations on gow operational development should be performed by organizations in the type of business in which The Company operates are also examined. The recommendations are examined in order to identify crucial key factors and organisational attributes for operational development. The project has been executed in cooperation with the Company and its five direct subsidiaries. As a basis for this investigation a number of qualitative interviews, a workshop and a litterature review have been performed. The results of the investigation argue in favour for the existence of synergies in subsidiaries, working in common with operational development. Cooperation may even stimulate the work with operational development in respective subsidiary. One possible strategy to work in common with operational development is to establish an operational development network where the organizations have the opportunity to discuss and exchange experiences. The litterature also shows clearly that there are great opportunities for subsidiaries to learn from each other as long as the willingness to share knowledge is present. The study also indicates that it exist at least eight key factors that affect how successful the work with operational development is in an organization. These key factors are;  management commitment, employee involvement, communication,customer orientation, process orientation, continuous improvements, cultural changes and decisions based on facts. / Verksamhetsutveckling är en vanligt förekommande term inom organisationer nuförtiden. Termen syftar till att organisationer ständigt strävar efter att nå bättre resultat genom att öka effektiviteten, höja säkerheten, utöka kundbasen etc. Den här studien utreder vad som avgaör om en organisation är framgångsrik med verksamhetsutveckling och vad som krävs av organisationen för att förbättra utförandet på ett effektivt sätt. Den utreder även hur verksamhetsutveckling bör bedrivas i företag bestående av ett moderbolag och ett antal dotterbolag för att bli lyckosam. Den huvudsakliga frågan i studien är huruvida det finns några synergier i att ha gemensamma strategier för verksamhetsutveckling mellan bolagen eller om verksamhetsutvecklingen blir effektivare om bolagen arbetar sparat med den. Vidare undersöker studien om dotterbolag kan dra nytta av varandras erfarenheter av verksamhetsutveckling genom att jobba mer gemensamt med det. Detta utreds via en undersökning av hur lärande sker inom och mellan organisationer. Studiens syfte är även att identifiera vilka faktorer som är nödvändiga för att organisation ska lyckas med att utveckla sina verksamheter, enligt teorier om verksamhetsutveckling, olika kvalitetssystem och en fallstudie på The Company. "The Association":s rekommendationer om hur organisationer in the Companys bransch bör bedriva verksamhetutveckling undersöks också. Rekommendationerna granskas för att identifiera viktiga nyckelfaktorer och organisatoriska egenskaper för verksamehtsutveckling. Projektet har utförts i samarbete med The Company och deras fem direkta dotterbolag. Som underlag för studien har ett antal kvalitativa intervjuer, en workshop och en litteraturgenomgång legat. Resultatet av studien talar för att det finns synergier i att dotterbolag jobbar gemensamt med verksamhetsutveckling. Ett samarbete kan till och med stimulera arbetet med verksamhetsutveckling i respektive dotterbolag. En möjlig strategi för att arbeta gemensamt med verksamhetsutveckling är att upprätta ett utvecklingsnätverk där organisationerna får möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter. Litteraturstudien visar även tydligt att det finns stora möjligheter för dotterbolagen att lära av varandra så länge viljan att utbyta kunskaper finns. Studien indikerar också att det finns åtminstone åtta nyckelfaktorer som påverkar hur framgångsrikt arbetet med verksamhetsutveckling är i en organisation. Dessa nyckelfaktorer är engagerat ledarskap, arbetstagarnas delaktighet, kommunikation, kundorientering, processorientering, ständiga förbättringar, kulturella förändringar och faktabaserade beslut.

Tidigare forskning har visat att avlönat arbete inom ideella organisationer särskiljer sig genom de anställdas drivkrafter och arbetsvillkor. Svensk ideell sektor utmärker sig internationellt genom att domineras av demokratiska folkrörelser. I den här uppsatsen undersöktes upplevelser av avlönat arbete i svenska folkrörelser. Fyra chefer och fem tjänstemän från sju olika folkrörelser intervjuades och intervjuerna analyserades med tematisk analys, vilken genererade tre huvudteman: organisatoriska faktorer, individuella faktorer och ledarskap. I linje med tidigare forskning drevs intervjupersonerna av inre motivation, och hade låga löner och stor arbetsbörda. Nya fynd i denna studie var att de anställda la vikt vid att de motiverades av själva organisationen, påverkades av medlemsstyrningen, och av relationen till medlemmarna och de förtroendevalda. Framtida forskning som fokuserar på dessa aspekter kan hjälpa folkrörelseorganisationer att fungera bättre.