Uppsatsens syfte är att belysa hur vision, målstyrning och feedback upplevs av omsorgspersonal då de dagligen inte har tillgång till en fysiskt närvarande chef. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie, i en mellanstor kommun som aktivt arbetar med vision och målstyrning sedan ett antal år tillbaka. Det empiriska materialet utgörs av fyra stycken intervjuer med omsorgspersonal utifrån semistrukturerade frågor. Våra frågeställningar är följande:   <ul type="disc">Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter implementering och förankring av organisationens vision i sitt dagliga arbete?   <ul type="disc">Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter att målstyrning fungerar?   <ul type="disc">Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter möjligheten till feedback med en fysiskt frånvarande chef?    <ul type="disc">Vad anser omsorgspersonalen på självstyrande enheter om chefens närvaro/frånvaro?   För att tolka och analysera vår empiri, har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats använts. Därefter har vi kategoriserat empirin till olika teman utifrån våra frågeställningar. Dessa utmynnade i meningsfullhet, begriplighet och bekräftelse. Teorier som använts för att analysera empirin är KASAM och Maslows Behovstrappa. Resultatet visar på att visionen inte var förankrad hos samtliga informanter, målstyrningsprocessen upplevdes fungera tillfredställande, men att det fanns ett behov av mer feedback. Vår slutsats är att chefens närvaro har betydelse för att implementera och förankra meningsfulla faktorer såsom visionsarbete och personlig feedback i det dagliga arbetet.

Kommunikation är oerhört viktigt, speciellt viktigt är det att kommunicera internt till organisationens anställda både innan, under och efter en kris har inträffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgörande för hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har främst fokuserats på den externa aspekten, vilket medför att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen. Syftet med studien är att undersöka vilken roll kommunikatören har i det interna krisarbetet på fem olika kommuner. Följande frågor har använts för att försöka besvara syftet: Vilka rutiner finns för intern krishantering på de fem olika kommunerna? Vad har kommunikatörerna för arbetsuppgifter i den interna krishanteringen? Vad anser kommunikatörerna att det är relevant att kommunicera internt vid kriser? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem kommunikatörer på olika kommuner, små som mellanstora. Intervjuerna har gjorts på plats på respektive kommun, där en framtagen intervjumanual har använts vid alla tillfällen, respondenterna har fått den dagen innan för att kunna förbereda sig. Eftersom respondenterna haft önskan om anonymitet så har kommunerna blivit klassificerade, enligt följande storleksmått efter antal boende i kommunen: liten kommun ( 0-30 000 personer) och mellanstor kommun ( 30 000 – 100 000 personer). Mitt resultat visar att den interna kommunikationen vid krishändelser fungerar på vissa håll, men att den fortfarande är bristfällig på många ställen. Det är chefer på olika nivåer inom kommunen som har det yttersta ansvaret för den interna kommunikationen vid kriser. Ibland har cheferna större fokus på behovet att informera externt och glömmer bort vikten med att först kommunicera internt. Det är kommunikatörerna som har kompetens i intern kriskommunikation, och de bistår vid behov på chefens initiativ att agera kommunikationsrådgivare vid krishändelser. Hur mycket detta utnyttjas varierar i både olika kommuner och i olika delar/förvaltningar. Det handlar om att bygga långsiktiga relationer, om inte intern kommunikationen fungerar till vardags gör den inte heller det vid krishändelser.

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE05E, spring semester 2013 Title: Non-profit sport associations management control- A multi case study of management tools Authors: Christoffer Ahlgren, Emelie Andersson and Emelie Nilsson Tutor: Anders Jerreling Examiner: Elin Funck Background: Non-profit sport associations activate a large number of people in Sweden and have a great impact on the social community. Because of the increasing complexity to operate sport associations some are experiencing serious financial problems. The daily financial work has a major impact on how the future unfolds for the sport associations. An adverse economy not only creates complications in the economic field, it also affects the sport itself. Purpose: Our purpose with this paper is to describe and explain how the economy is controlled in non-profit sport associations and the tool that is used to support this process. Methodology: This report is based on a multi case study of four non-profit sport associations in Kronoberg region, Sweden. By a qualitative study and semi-structure interviews we have collected the empirical materials. We have interviewed the president and the treasurer of each sport association. Results and conclusions: All of our chosen sport associations have defined goals, mostly sport related, for their organization but most of them are missing a strategy to achieve these goals. Budget is the most important management control tool and all of the sport associations are practicing some kind of follow up for their budgets. The associations are using non-financial measurement like game results but have a lack of financial measurements. Keywords: Non-profit sport association, management control systems, strategic planning, budget, performance measurement

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer. Resultatet av vår studie har visat att respondenterna haft goda karriärmöjligheter, dock har dessa varit påverkade av vissa faktorer. Gällande utbildningskrav kan vi tyda en skillnad mellan privat och offentlig sektor där den privata sektorn ser ut att ha lägre krav på formell utbildning. Respondenterna ser högskoleutbildning som ett körkort ut i arbetslivet men värderar också arbetslivserfarenheter högt för att möjliggöra en karriär. Resultatet visar att de respondenter som har familj inte har upplevt att familjen varit något hinder i deras karriär. Respondenterna upplever att de fått stöd från sin arbetsgivare och de upplever inte något krav från arbetsgivaren att lägga mer tid på arbetet än det som anses vara normal arbetstid. Respondenterna upplever heller inte att deras karriärmöjligheter varit påverkade av könet på deras chef. Utifrån resultatet tycks vi kunna se vissa tendenser till att ett mentorskap kan ligga till grund för ökade karriärmöjligheter. Den tydligaste och mest talande upplevelsen hos våra respondenter har varit att de tycker sig ha vissa fördelar med att vara man och arbeta i en kvinnodominerad organisation. Bland annat upplever de att de blir mer uppmärksammade och lyssnade på just för att de är män. Slutsatsen som dragits kring detta är att det sociala och kulturella könet verkar spela stor roll då männen tillskrivs stereotypiskt maskulina ledaregenskaper, vilket kan vara en förklaring till den vertikala könssegregeringen där männen överrepresenterar chefspositionerna i branschen.

Mäns våld mot kvinnor är ett komplext problem som har gått från att vara en enskild angelägenhet till ett samhällsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvändigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett län i norra Sverige. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med fem representanter från Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Polismyndigheten, Centrum mot våld samt Länsstyrelsen för att få en så bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebär och hur det tillämpas i praktiken. Resultatet utifrån intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbättra. Det största problemet har visat sig vara brist på resurser, vilket bidrar till att samverkansgruppen inte kan träffas så ofta som de har behov av. Ett exempel på detta kan vara att vissa små kommuner inte kan avsätta en personal en hel arbetsdag då det kan vara få anställda i en liten kommun. Vi har under studiens gång funnit den interprofessionella samverkan som välfungerande och nästintill en nödvändighet för att alla som blivit utsatta för våld i nära relationer skall kunna få effektiv hjälp. Interprofessionell samverkan har även visat sig vara en mycket bra metod för att kunna ge bästa möjliga hjälp inom en begränsad budget.

Detta examensarbete har gått ut på att genom Informationsdesign, och främst textdesign, hitta ett sätt att underlätta och locka ovana datoranvändare till att använda nya informationssystem som intranät. Eftersom människan belastas tungt kognitivt när hon ställs inför uppgifter hon inte har någon förkunskap i eller får utbildning i.   I min studie har jag arbetat med Swecon, som är ett affärsområde i koncernen Lantmännen. Swecon, som var min fallstudie i detta arbete, har problem med användningen av ledningssystemet på det nya intranätet.  Medarbetarna, mestadels ovana datoranvändare, upplever det som svåranvänt och använder det därför inte. Kvalitativa och kvantitativa studier har gjorts på Swecon för att bekräfta problemet, förstå problemet samt hitta en lösning. Utefter detta har en prototyp tagits fram. / The purpose of this thesis was to, with the principles of Informationdesign, find a way to help and encourage computer novices to use new information systems like intranets.   The cognitive load is higher if the user doesn’t have any previous experience or knowledge in similar tasks, which is shown in both previous studys and in my own.   Swecon, who is a part of Lantmännen, has a new intranet which the workers don’t use. The unused intranet is a problem because it results in lack of information, in other words the workers doesn’t get all the information they need to do their job in a correct and safe way. The results from my quantitative and qualitative studies show that the lack of knowledge motivations and information contributes to the problem

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor. Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov. Organisationerna behöver kartlägga vad medarbetarna anser vara en attraktiv arbetsgivare och hur organisationerna kan möta medarbetarnas behov. Organisationerna behöver differentiera sig och förmedla en tydlig, attraktiv och sann bild av organisationen för att kunna konkurrera om kompetenta medarbetare.

ABSTRACT Titel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommun Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anja Ljungh Handledare: Pär Vilhelmson Datum: 2011-Januari Syfte:   Jag ville undersöka hur skolan använder verktyget Incito, som är framtaget som hjälp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. Två skolor, Färila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gå till. Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med inslag av ”mikroetnografi”. Jag ”skuggade” mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestående av observation och ostrukturerade intervjuer. Empiri ledde till fler frågor än frågeställningen räckte till, så resultatet delades in i två analyser där den första avhandlar min frågeställning och den andra öppnar för fler frågor som under arbetets gång visade sig ha tänkbar betydelse, jag tar här stöd i ny teori och ny teoribildning. Resultat &amp; slutsats: Inställningen till kvalitetsarbetet som bedrivs med hjälp av Incito i Färila skola och Stenhamreskolan varierar. Detta kan ha flera förklaringar där jag bedömer organisationens kultur och rektorns ledarskap som betydande. Ytterligare en förklaring som dök upp var ett resultat av de förutsättningar som råder för utvecklingsarbete i skola och att olika aktörer har olika syn på detta arbete. En tänkbar benämning och förklaring på detta problem är ”brustna styrkedjor”, tillika mitt förslag på teoribildning. Förslag till fortsatt forskning: Brustna styrkedjor är ett mycket intressant fält för teoribildning som förtjänar mer forskning än vad jag hade utrymme för. Uppsatsens bidrag: Jag tror min uppsats kan bidra till vetenskapen genom att lyfta fram den komplexitet som finns för kvalitetsarbete i skolan, vilket är viktigt för alla dess intressenter. Nyckelord: Kvalitetsarbete, utvecklingsarbete, målstyrning, lärande organisationer och brustna styrkedjor

Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras. Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare. De aktörer som vi studerar är företrädare för frivilligorganisationer, brukarorganisationer, fackförbund, politiker och tjänstemän i Växjö kommun. Fokus är på verksamhet kring äldre och personer med psykiska funktionshinder. Resultatet visar att frivilligorganisationer riskerar att gå från att vara en röst till att utföra service, särskilt när samhällsekonomin är dålig. Frivillig-organisationernas roll som komplement och icke-offentliga alternativ är de flesta av våra intervjupersoner överens om. Ingen av de olika aktörerna vill se frivilligorganisationerna som ersättare men det är en svår gränsdragning där det krävs en ständig dialog.

Bakgrund och problem Ekonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen. Syfte och avgränsning Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv. Vi har valt att begränsa studien till de myndigheter som först och främst berörs när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och vi har också valt att studera två revisionsbyråer. Metod Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och undersökningsmetoden har varit kvalitativ eftersom avsikten med undersökningen var att söka värderingar, åsikter och attityder. Den empiriska informationsinsamlingen bestod av 13 personliga intervjuer med respondenter från Skatteverket, Skattebrottsenheten, Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, KPMG Forensic och Ernst &amp; Young. Insamlingen av sekundärdata innebar huvudsakligen studerande av teoretisk orienterad kunskap i framförallt facklitteratur, rapporter, böcker och artiklar i olika tidskrifter, samt vissa sökningar Online på Internet. Analys och slutsats För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten behövs kunskap om vad som utmärker brotten och vilka som begår dessa och aktörerna behöver förändra sina metoder för att kunna arbeta proaktivt. Bekämpa är ingen bra vedertagen benämning på arbetet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, utan termen begränsning är bättre lämpad. Det handlar om att effektivisera det förebyggande arbetet och skapa en fungerande samverkan. Begreppet samverkan har en alltför stor bredd och det finns heller ingen enhetlig samverkan. Aktörernas egna delmål och prioriteringar är idag en kugge i hjulet. Grunden för samverkan ligger i att ha gemensamma mål, först när denna grund är byggd kan aktörerna gå vidare och organisera en effektiv samverkan. Den stora akilleshälen är att det finns alltför många konstellationer i denna samverkan, vissa borde avvecklas och andra utvecklas. Informationsteknikens utveckling har inte heller underlättat samverkan och sekretessen utgör ett hinder. Organisationsformer mellan aktörerna faller ofta på grund av den begränsade tidsaspekten, det finns ingen långsiktighet i samarbetet.