Syftet med studien är att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens frågeställning utgår från att undersöka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt välbefinnande. Sex individer intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten indikerar varierade upplevelser gällande den psykosocial arbetsmiljö och det psykologiska välbefinnandet. Deltagarna upplever höga emotionella och kognitiva krav och relativt goda resurser. För att förbättra den psykosociala arbetsmiljön är det viktigt att skapa realistiska krav i förhållande till resurserna. Jämförelsen emellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet tyder på en positiv relation dessa emellan.

"Every day people experience hassles and joys at work. Consequently, research on emotion in organizational settings has tended to focus on these "as they occur" and "as they are managed". However, not only do people experience emotional events at work they may also talk about these events to their colleagues or intimates. And this verbal sharing of emotion may occur as well in everyday work life as it does in turbulent times or after extraordinary events… Thus begins the journey my dissertation. On the following pages I will introduce the reader to the theory of the Social Sharing of Emotion - i.e. the experiencing of an emotional event, the mental rumination upon it and, finally, telling others about it - with a view to knowledge sharing, narratives and social networks at work. In five articles the role of social sharing of emotion in humor at the workplace, collective memory, strategic change, decision making and change management will be untangled. " / Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögsk., 2003

Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Syftet med studien var att studera huruvida upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig mellan medarbetare i en svensk fordonsindustri beroende på individuella faktorer. De individuella faktorerna som studerades var kön, ålder, anställningsform och född i Sverige /inte född i Sverige. Totalt bestod studiens deltagare av 1412 medarbetare (1065 män och 347 kvinnor). Deltagarnas ålder sträckte sig från 18–65 år (M = 40.2 år, SD = 12.47). Studien var av kvantitativ art och var en tvärsnittsstudie. Ett webbaserat frågeformulär användes som forskningsinstrument, vilket konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på den korta versionen av Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010). I studien inkluderades dimensionerna krav, kontroll, socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv, värderingar samt hälsa och välbefinnande. Kvantitativa data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar och one-way ANOVA med Tukey post hoc test. Resultatet visade att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljde sig bland annat i det avseendet att kvinnor upplevde sämre hälsa och välbefinnande än män, medarbetare i åldern 18–29 år upplevde lägre krav och högre socialt stöd än äldre samt att tjänstemän upplevde högre konflikt mellan arbete och privatliv än kollektivanställda. Däremot påvisades inga signifikanta skillnader mellan medarbetare födda i Sverige och medarbetare födda utomlands. Således konstaterades att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder och anställningsform.

Denna studie var av explorativ karaktär. Syftet var att undersöka digitaliseringens effekter på det psykologiska kontraktet; ett forskningsfokus som tidigare inte har uppmärksammats i litteraturen. En kvalitativ design med utgångspunkt från teorin om sociala representationer valdes (Moscovici, 2000). Femton anställda (11 kvinnliga och fyra manliga) med varierande yrken i olika typer av organisationer deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter med tematisk analys. Resultaten visade i korthet att digitaliseringen är representerat i det kollektiva medvetandet som positiv förväntan, social distansering, digitalisering som en förmedlande part i det psykologiska kontraktet och dess konsekvenser för ett socialt kontrakt. Dessa förståelser av den pågående digitaliseringsprocessen diskuteras avslutningsvis i rapporten. De har potentiell betydelse för hur olika organisationer och företag implementerar digital teknik. / This study was of an exploratory nature. The purpose was to explore the effects of digitalization on the psychological contract; a focus that has not been noticed in previous research. A qualitative design based on the theory of social representations was chosen (Moscovici, 2000). Fifteen employees (11 female and four male) with varying occupations in different types of organizations participated. Data were collected with semi-structured interviews and then analyzed with thematic analysis. In short summary, the results showed that digitization is represented in the collective consciousness as positive expectations, social distancing, digitization as a mediating party in the psychological contract and its consequences for a social contract. These understandings of the ongoing digitization process are discussed in the report. They have a potential impact on how different organizations and companies implement digital technology.

Detta kandidatarbete i psykologi undersöker motstånd mot förändringar på arbetsplatsen med fokus på cynism gentemot förändringar genom en jämförande studie mellan svenska offentliga organisationer och en tidigare genomförd australiensisk studie. Studien använder begreppet cynism för att analysera medarbetarnas attityder gentemot förändringar och utforskar dess två underdimensioner: pessimism och dispositionell tillskrivning. Studien visar på att det finns en skillnad mellan det svenska och det australienska urvalet, där det svenska urvalet är mer cyniskt inställt gentemot förändringar än det australiensiska. Däremot identifierar studien inte att det finns en skillnad mellan personer med högre utbildningsnivå jämfört med lägre utbildningsnivå eller med personer med mer arbetlivserfarenhet jämfört med lägre arbetslivserfarenhet rörande hur cyniska de är gentemot förändringar på arbetsplatsen. / This undergraduate thesis in psychology explores resistance to changes in the workplace, focusing on cynicism towards changes through a comparative study between Swedish public organisations and a previously conducted Australian study. The study utilises the concept of cynicism to analyse employees' attitudes towards changes and explores its two sub-dimensions: pessimism and dispositional attribution. The study indicates that there is a difference between the Swedish and Australian samples, where the Swedish sample is more cynical towards changes than the Australian one. However, the study does not identify a difference between individuals with higher levels of education compared to those with lower levels of education, or among individuals with more working life experience compared to those with less working life experience in terms of how cynical they are towards workplace changes. Keywords:

Studiens syfte var att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns betydelse när anställda bestämmer sig för att säga upp sina arbeten i en industriell organisation. Samt att undersöka om anställningstid inom organisationen och ålder hade betydelse för avsikt att lämna. En kvantitativ forskningsstrategi användes för studien, där en webbaserad enkätundersökning genomfördes hos en organisation inom den industriella sektorn. Ett representativt urval genererade 138 svar, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 57%. Mätinstrument för studien bestod av verktyget Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) samt delar av Copenhagen Psychological Questionnaire(Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). För denna studie uppnåddes en Cronbach’salfa reliabilitetskoefficient för Intention to Leave Scale på α = .86 samt α = .89 för dimensionen samarbete och ledning, α = .82 för dimensionen arbetstillfredsställelse samtα = .90 för dimensionen värderingar på arbetsplatsen från Copenhagen Psychological Questionnaire. Pearson’s korrelationsanalys samt envägs-ANOVA användes för att analysera insamlad data. Analysresultaten påvisade signifikanta samband mellan avsikt att lämna och psykosocial arbetsmiljö. Det visades inga signifikanta skillnader avseende avsikt att lämna sett till anställningstid och ålder. Utifrån presenterade resultat drogs slutsatsen att det i linje med tidigare studier även fanns samband inom den industriella sektorn. För framtida forskning ansågs det finnas behov av kausalitetsstudier av ämnet. / The purpose of this study was to investigate the importance of the psychosocial work environment when employees decide to terminate their employment within an industrial organization. The purpose was also to investigate whether or not tenure and age was of importance for intentions to leave. A quantitative design was used for the study, where a web-based survey was conducted at an organization within the industrial sector. A representative selection generated 138 responses, resulting in a response rate of 57%. The instruments used were the Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) and parts of the Copenhagen Psychological Questionnaire (Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). For this study, Cronbach's alpha reliability coefficient for the Intention to Leave Scale was α = .86 and for the Copenhagen Psychological Questionnairedimensions; α = .89 for Interpersonal relations and leadership, α = .82 for Job satisfaction, and α = .90 for Values at the workplace. Pearson's correlation analysis and One-Way ANOVA were used to analyze collected data. The results show significant relationships between intention to leave and psychosocial work environment. There were no significant differences regarding the intention to leave based on age or tenure. The findings of the study were in line with previous research, therefore it was concluded that a correlation existed within the industrial sector as well. For future research, it was implied that a need for causality studies of the subject was apparent.