Denna replikationsstudie undersökte vilka motivations- och hygienfaktorer som predicerar arbetstillfredsställelse hos medarbetare med repetitiva arbetsuppgifter inom en svensk industriell verksamhet samt om de demografiska egenskaperna (ålder och anställningstid) påverkade den upplevda arbetstillfredsställelsen. Faktorerna som inkluderades i studien utgick från Herzbergs (1966) Motivations- och hygienteori. I studien deltog 79 industriarbetare (17 kvinnor, 62 män) med repetitiva arbetsuppgifter. Åldersspannet på respondenterna var 20 – 64 år (M=38,61, SD=11,6). Enkäten som användes i aktuell studie är ursprungligen utformad av Teck-Hong och Waheed (2011) och användes med anledning av att den innehåller frågor som undersöker samtliga faktorer i Motivations-och hygienteorin. Stegvis regressionsanalys användes för att analysera inkomna data. Den faktor som ansågs predicera arbetstillfredsställelse starkast var erkännande, följt av arbetsvillkor och därefter relation till chefer. Vidare visade ett independent sample t-test att de demografiska variablerna inte hade en effekt på arbetstillfredsställelsen. En slutsats som drogs var att majoriteten av de faktorer som predicerar arbetstillfredsställelse tillhör kategorin hygienfaktorer.

Syftet med studien var att undersöka om en framgångsrik onboarding-process hade ett signifikant linjärt samband med arbetsmotivation. ”Onboarding” beskrivs som processen där en nyanställd introduceras till en ny tjänst och organisation (Caldwell & Peters, 2018). Studien mätte huruvida respondenterna upplevde en framgångsrik onboarding-process eller ej, samtidigt mättes respondenternas upplevda arbetsmotivation genom att se tillbaka på de tre första månaderna av den senaste eller nuvarande anställningen. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats, där mätinstrument som användes var en webbaserad enkät som utgick ifrån The Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) av Tremblay, Blanchard, Taylor och Pelletier (2009) samt Gupta, Bhattacharya, Sheorey och Coelhos (2018) ´s studie som mätte onboarding-processens framgång. För dessa skalor beräknades Cronbach alpha vara mellan ,56 och ,87.Ett bekvämlighetsurval utfördes och totalt N=143 respondenter medverkade. Data analyserades genom Pearson korrelationsanalys samt separata enklalinjära regressionsanalyser mellan samtliga variabler. Resultatet visade både positiva och negativa signifikanta samband. Studien fann att forskningsområdet är i behov av forskning som är anpassad efter svensk kultur för allmän generalisering av studiens syfte.

Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom vård och omsorg använder och hanterar digitala arbetsverktyg med hänsyn till gränslösa arbetsvillkor samt vilka eventuella konsekvenser detta får på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell. Studien var empirisk med en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades och totalt deltog nio enhetschefer från två kommuner i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i två huvudteman: gränslösa arbetsvillkor och balans i arbetslivet. Studiens resultat visade att enhetschefers arbete krävde att arbetsliv och privatliv integrerades för att möta verksamheternas krav på tillgänglighet via digitala arbetsverktyg. Deltagarna menade att gränslösa arbetsvillkor kunde främja självbestämmande vilket ansågs som fördelaktigt för den psykosociala arbetsmiljön. Att arbeta gränslöst kunde samtidigt medföra svårigheter för deltagarna att avgränsa sig från arbetet under ledig tid. Detta kunde på sikt leda till försämrad psykosocial arbetsmiljö på grund av ökad stress och otillräcklig återhämtning. Resultatet visade sammanfattningsvis att den psykosociala arbetsmiljön kunde påverkas både positivt och negativt beroende på hur deltagarna kunde hantera och kontrollera gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Forskarna i denna studie menade att arbetslivserfarenhet, stöd från chef och kollegor samt formulerade riktlinjer skulle kunna främja en god psykosocial arbetsmiljö.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av ”employer branding” (det som på svenska kallas för arbetsgivarvarumärke) och ålder för medarbetares benägenhet att stanna kvar i en organisation (den engelska benämningen employee retention). Vidare ämnade studien att undersöka könsrelaterade skillnader när det gäller viljan att stanna kvar i en organisation. Studien var kvantitativ och har genomförts som en enkätundersökning på ett industriellt företag i Jönköping. Urvalet för studien bestod av 118 undersökningsdeltagare (25 kvinnor och 93 män), vilka valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Skalorna som användes för studien var Employer Attractiveness Scale (Berthon, Ewing & Hah, 2005) för att mäta hur employer branding uppfattades och Turnover Cognition Scale (Paillé, 2012) för att mäta viljan att lämna organisationen. Båda skalorna har översatts från engelska till svenska och har testats via en pilotstudie. Multipel linjär regression och independent sample t-test användes för att analysera insamlade data. Analysresultat visade att employer branding och ålder signifikant predicerade personalomsättningen i den studerade organisationen, vilket konfirmerade tidigare studier. Resultatet från independent sample t-test visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan kön och viljan att stanna kvar i den organisation som undersöktes, vilket skiljde sig från tidigare studier. / The purpose of this study was to investigate effects of employer branding, gender and age on employee retention in an organization from the industrial sector in Jönköping, Sweden. Furthermore, the study aimed to investigate gender-related differences in the willingness to stay in the organization. A quantitative approach was used where a survey was conducted. The sample for the study consisted of 118 study participants (25 women and 93 men), who were selected using a convenience selection. The scales that were used for this study was Employer Attractiveness Scale (Berthon, Ewing & Hah, 2005) to measure the employees perception of employer branding and Turnover Cognition Scale (Paillé, 2012) to measure the employees willingness to leave the organization. Both scales were translated from English to Swedish that later was tested through a pilot-study. Multiple linear regression and independent sample t-test were used to analyze the data. Results showed that employer branding and age significantly predicted employee retention in the chosen organization which confirmed previous studies. The result for independent sample t-test showed that it was no significant differences between gender and employee retention. Thus, it differed from previous studies.

Syftet med denna studie var att bidra till fördjupad kunskap om och förståelse för hur smartmobiler används i arbetssammanhang. Studien var av kvalitativ ansats där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 15 respondenter (N=15), 8 män och 7 kvinnor. Deras ålder varierade mellan 20–56 år där heltidsarbete på kontor samt en daglig användning av en smartmobil var de kriterier som fanns för att deltaga i studien. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes tematisk analys som resulterade i 6 övergripande teman och tillhörande underteman. Studiens resultat visade att samtliga respondenter upplevde smartmobilen som ett verktyg i arbetet med många fördelar, dock fanns även tecken på att den kunde distrahera och stressa användarna. Analysresultatet visade även att upplevelserna skiljer sig i arbets- och privatliv, där smartmobilerna används i en större utsträckning och till mer nöjesrelaterade funktioner på fritiden.

Syftet med studien var att undersöka orsakerna till att nyutexaminerad kompetens flyttar från Jönköping utifrån högskolestudenters perspektiv. Studien syftade mer specifikt till att undersöka deltagande studenters värderingar, tankar och önskemål gällande hur företag i Jönköping arbetar för att attrahera nyutexaminerad kompetens, samt identifiering av tankar kring varför kompetensflykten från Jönköping ser ut som den gör. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagare valdes ut genom att ett målinriktat urval applicerades och totalt deltog tio respondenter (N=10), alla studerande på Human Resources-programmet på Jönköping University och tillhörande generation Y. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i tre övergripande teman. Resultatet av studien visade att det fanns en uppfattning bland högskolestudenter att det råder en brist på attraktiva arbetsgivare i Jönköping vilket för många var orsaken till framtida planer på att flytta därifrån, samt att arbetsgivares synlighet bland studenter på högskolan är bristfälligt. Bekvämlighet såsom nära till hemort och kontakter påverkade också val av framtida ort att arbeta i. I enlighet med tidigare forskning visade studiens resultat också att det råder en tydlig medvetenhet gällande arbetsrelaterade värderingar hos generation Y vilket påverkar synen på potentiella arbetsgivare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal tjänstepersoners psykosociala arbetsmiljö har förändrats i samband med påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och vilken effekt dessa förändringar haft på individernas psykiska välmående. Vidare syftade studien att undersöka hur individerna och organisationerna gått till väga för att anpassa sig till sagda förändringar. Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stöd-modell har tillämpats för att granska respondenternas upplevelser av arbetsrelaterad stress. I studien tillämpades en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Respondenterna utgjordes av 10 tjänstepersoner inom den privata sektorn som valts genom bekvämlighetsurval. Deras upplevelser analyserades på grundval av tematisk analys och resulterade i totalt åtta teman. Det generella resultatet visade att distanseringen haft negativ effekt på upplevt socialt stöd. Förutsättningen att utforma en arbetsplats avskild från resterande delar av hemmet och adekvata stödsystem gynnade upplevelsen av självstyre och minskade nivåerna av arbetsrelaterad stress.

Syftet med studien var att undersöka arbetstagares upplevelser av distansarbetet under pandemin inom rekrytering- och bemanningsbranschen, och hur arbetssätten under pandemin har fått dem att vilja arbeta i framtiden. Studien var en kvalitativ fallstudie som byggde på samtal med elva arbetstagare (n=11). Samtalen grundades på en samtalsguide. Innan samtalen ägde rum utfördes ett pilottest där författarna fick en hint på hur en deltagare kunde komma att svara på ämnena i samtalet. I studien tillämpades en kombination av målinriktat bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Samtalen transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Ur samtalen framkom det att arbetstagarnas upplevelser av omställningen till distansarbete kan beskrivas genom kvalitet, trivsel, arbetsmiljö samt önskat arbetssätt. Vid flera tillfällen framkom det att en faktor kunde upplevas på olika sätt. Studiens slutsatser var att arbetssätten under pandemin har ändrat arbetstagarnas tankesätt vad det gäller hur de önskar arbeta i framtiden samt att de nu efter pandemin kan se fler fördelar med det arbetssättet de hade under pandemin än det innan.

Syftet med undersökningen var att undersöka relationen mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs- och tillsvidareanställning i ett bevakningsföretag genom en fallstudie. Respondenterna bestod av 46 personer där 23 var tillsvidareanställda och 23 var behovsanställda. Av de tillsvidareanställda var 70% män och 30% kvinnor. Respektive fördelning bland behovsanställda var 48% män och 52 % kvinnor. Medelåldern för behovsanställda var 30 år respektive 41 år för tillsvidareanställda. I fallstudien tillämpades en kvantitativ forskningsmetod. Enkäten som användes baserades på instrumentet Psychological Contract inventory (Rousseau, 2000). Datamaterialet analyserades med icke-parametriska analysmetoden Chi-två med Fisher’s exact test och Cramer’s V. Enligt den statistiska prövningen visade endast ett av åtta items ett samband mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen. Således gick det inte att urskilja ett tydligt mönster mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs-och tillsvidareanställning. En förklaring till resultatet var sannolikt orsakat av själva tjänsteföretagets karaktär, där arbetsvillkor och arbetsinnehåll tillfredsställer både tillsvidare-och behovsanställda.

Syftet med studien var att undersöka hur de påtvingade omställningarna i skolorganisationer, till följd av pandemin, har påverkat rektorers yrkesroll och välmående i arbetet i en specifik kommun. Studien utfördes genom en kvalitativ forskningsansats innefattande semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog nio rektorer, varav fem kvinnor och fyra män, i studien. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade i sin helhet att rektorernas arbetsuppgifter hade förändrats till följd av pandemin. Det framkom även att majoriteten av rektorerna upplevde ett tillräckligt stöd samt att de överlag mått bra i sin yrkesroll under pandemin. Arbetsbelastningen uppgavs både ha ökat och minskat, där den ökade arbetsbelastningen orsakades av ett ökat arbetsmiljöarbete och den minskade belastningen delvis berodde på färre transportsträckor till följd av digitaliseringen. Studien visade att rektorer som får tillräckligt med stöttning i sin yrkesroll har förutsättningar att bibehålla sitt välmående i arbetet trots stora omställningar, där rektorernas arbetslivserfarenhet kan vara en bidragande faktor.