Tidigare forskning har visat att avlönat arbete inom ideella organisationer särskiljer sig genom de anställdas drivkrafter och arbetsvillkor. Svensk ideell sektor utmärker sig internationellt genom att domineras av demokratiska folkrörelser. I den här uppsatsen undersöktes upplevelser av avlönat arbete i svenska folkrörelser. Fyra chefer och fem tjänstemän från sju olika folkrörelser intervjuades och intervjuerna analyserades med tematisk analys, vilken genererade tre huvudteman: organisatoriska faktorer, individuella faktorer och ledarskap. I linje med tidigare forskning drevs intervjupersonerna av inre motivation, och hade låga löner och stor arbetsbörda. Nya fynd i denna studie var att de anställda la vikt vid att de motiverades av själva organisationen, påverkades av medlemsstyrningen, och av relationen till medlemmarna och de förtroendevalda. Framtida forskning som fokuserar på dessa aspekter kan hjälpa folkrörelseorganisationer att fungera bättre.

<p>Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning. Studieobjektet utgjordes av en enhet där beslut om nedläggning tagits. Resultatet visar på att medarbetare med högt engagemang för målen är mer positiva i sin upplevelse av ett målstyrningsprogram med höjda mål relativt medarbetare med lågt engagemang för målen. Resultatet visar även på möjligheten att skapa högre formella och informella prestationer under en nedläggningssituation, under förutsättning att arbetsgivaren tar ett uttalat socialt ansvar för sina anställda. Dock pekar resultatet på att högre mål i denna kontext medför en ökad arbetsrelaterad anspänning.<em> </em>Sett till den vid nedläggningssituationer ofta förekommande nedläggningseffekten var resultaten förväntade.<em> </em>Det föreligger ett behov av att mer omfattande studera målstyrning i organisationer under nedläggning samt dess effekter på engagemang för mål och prestationer.</p>

<p>Företag vill belöna individer för insatser som ligger i linje med deras mål och stimulera den kompetens som skapar framgång och konkurrens-fördelar. Det studerade företaget har infört en ny belöningsmodell som inte gett ett tillfredsställande resultat. Syftet med studien var att kartlägga bakomliggande psykologiska mekanismer för att se hur belöningsmodellen i praktiken inverkar i arbetssituationen. Resultatet visar att gamla tankestrukturer försvårar förståelsen och förhindrar en egentlig övergång till ett mer förståelsebaserat ledarskap. Framgången varierar mellan olika avdelningar och beror på ett antal faktorer som lärandevillkor, avdelningens struktur och relationen mellan organisationens parter. Modellen är inte optimalt anpassad efter verksamhetens logiska struktur vilket leder till svårigheter att förstå och relatera arbetsinsatser till uppställda mål.</p>

Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning. Studieobjektet utgjordes av en enhet där beslut om nedläggning tagits. Resultatet visar på att medarbetare med högt engagemang för målen är mer positiva i sin upplevelse av ett målstyrningsprogram med höjda mål relativt medarbetare med lågt engagemang för målen. Resultatet visar även på möjligheten att skapa högre formella och informella prestationer under en nedläggningssituation, under förutsättning att arbetsgivaren tar ett uttalat socialt ansvar för sina anställda. Dock pekar resultatet på att högre mål i denna kontext medför en ökad arbetsrelaterad anspänning. Sett till den vid nedläggningssituationer ofta förekommande nedläggningseffekten var resultaten förväntade. Det föreligger ett behov av att mer omfattande studera målstyrning i organisationer under nedläggning samt dess effekter på engagemang för mål och prestationer.

Företag vill belöna individer för insatser som ligger i linje med deras mål och stimulera den kompetens som skapar framgång och konkurrens-fördelar. Det studerade företaget har infört en ny belöningsmodell som inte gett ett tillfredsställande resultat. Syftet med studien var att kartlägga bakomliggande psykologiska mekanismer för att se hur belöningsmodellen i praktiken inverkar i arbetssituationen. Resultatet visar att gamla tankestrukturer försvårar förståelsen och förhindrar en egentlig övergång till ett mer förståelsebaserat ledarskap. Framgången varierar mellan olika avdelningar och beror på ett antal faktorer som lärandevillkor, avdelningens struktur och relationen mellan organisationens parter. Modellen är inte optimalt anpassad efter verksamhetens logiska struktur vilket leder till svårigheter att förstå och relatera arbetsinsatser till uppställda mål.

Det moderna arbetslivets utveckling har bidragit till införandet av flexibla arbetsvillkor, vilket medfört ett ökat ansvar för medarbetaren att själv styra över sin arbetssituation och dra gränser mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader mellan tjänstemän med en gränsdragningspreferens för segmentering respektive integrering, när det kom till upplevelse och hantering av flexibla arbetsvillkor i en global organisation. I studien tillämpades ett målinriktat urval som resulterade i n = 192. Skillnader mellan grupperna studerades med hjälp av en blandstudie, där både kvantitativa och kvalitativa data inhämtades med hjälp av en webbaserad enkät. Data analyserades dels genom envägs variansanalys (ANOVA) i SPSS och dels genom en tematisk analys, för att kunna studera skillnader från olika infallsvinklar. Resultaten av de olika analyserna visade att det fanns skillnader mellan segmenterare och integrerare i upplevelse och hantering av de flexibla arbetsvillkoren. Skillnader mellan grupperna kunde framförallt påvisas när det flexibla arbetsvillkoret IT-tillgänglighet undersöktes. Sammantaget kan det konstateras att de skillnader som hittades, i de flesta fall, hade en tydlig koppling till det som i tidigare forskning fastställts som typiska karaktärsdrag för segmenterare respektive integrerare.

Syftet med studien var att undersöka om introverta och extroverta individer har samma förutsättningar för att nå arbetstillfredsställelse i aktivitetsbaserade arbetssätt. Studien genomfördes som en explorativ, kvalitativ fallstudie av två IT-företag. Ett målstyrt urval tillämpades och data samlades in med hjälp av enkäter, vilka besvarades av 13 medarbetare på respektive företag. Detta resulterade i totalt 26 enkätsvar lika fördelade mellan extroverta och introverta individer. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes en tematisk analysmetod vilken resulterade i två huvudteman och fem underteman. Resultatet visade att både introverta och extroverta individer efterfrågade fler, och större variation av, tysta zoner. Det framkom att extroverta individer uppskattade socialt utbyte och interaktion i högre grad än introverta. Introverta individer betonade istället vikten av regler, stördes mer av distraktioner som inte innebar någon direkt interaktion med andra människor och hade ett större behov av en arbetsmiljö med färre distraktioner. Sammantaget visade fallstudien att introverta och extroverta individer har olika förutsättningar för att nå arbetstillfredsställelse, men att deras olika behov kan tillgodoses i aktivitetsbaserade arbetssätt.

Syftet med kandidatuppsatsen var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka vilka faktorer som påverkade stress och oro under en omorganisation. Vilka faktorer påverkade kommunens berörda chefer och medarbetares upplevda stress och oro under den nyligen genomförda organisationsförändringen? Förändringsprocesser är svårkontrollerade och kan leda till oro hos medarbetare, vilka kan skapa ett motstånd till förändringen men även en ohälsosam arbetsmiljö. Vissa faktorer har dock visat sig reducera arbetsrelaterad stress. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter, vilket var åtta kvinnor och tre män i ett åldersspann mellan 34 till 60 år, från en svensk kommun för att försöka identifiera dessa faktorer. En tematisk analys användes. Resultatet visade att det som mest orsakade oro visade sig vara bristen på information innan förändringsprocessen. Tillit till förändringsledningen samt den närmaste chefens agerande reducerade oro. Resultatet visade även att kollegorna både reducerade och orsakade oro samt att medarbetarnas egna initiativ och tankesätt påverkade upplevelsen av stress och oro avsevärt.

Mellanchefer har en komplex roll med både chefer över sig och medarbetare under sig, och rollen kännetecknas av en stressig arbetsvardag med motstridiga krav. Mellanchefer har varit föremål för viss forskning, men den har huvudsakligen riktat in sig på mellanchefer i offentlig sektor som sjukvård, skola och omsorg. Syftet med studien var därför att undersöka arbetssituationen för mellanchefer i den privata sektorn. I en kvalitativ studie har elva semistrukturerade intervjuer med mellanchefer (sex kvinnor och fem män) inom Sverige genomförts, där materialet sedan analyserades med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade att mellanchefer i privat sektor möter stora utmaningar i sin vardag, där de får anta olika roller med varierande krav och förväntningar. Mellancheferna upplevde en stressad vardag med hög arbetsbelastning där stödet från främst kollegor i samma position var av stor betydelse för att hantera den komplexa vardagen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det psykologiska kontraktet upplevdes för arbetstagare som hade fler än en arbetsgivare. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 10 respondenter, tre män samt sju kvinnor vars åldrar varierade mellan 23 och 40 år. Samtliga arbetade som tjänstepersoner hos olika kundföretag för ett bemanningsföretags räkning. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Frågorna kretsade kring respondenternas upplevelser av förväntningar som fler än en arbetsgivare hade skapat och hur dessa uppfyllts. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att bemanningsanställda tjänstepersoner hade en relativt samstämmig bild av vad de förväntade sig. Förväntningarna inbegrep rättvisa, lön och avtal samt kommunikation i relationen till arbetsgivarna. Respondenterna tenderade att fördela förväntningarna mellan arbetsgivarna vilket resulterade i att antalet förväntningar skiljde sig åt mellan bemannings-och kundföretagen. Upplevelsen av på vilket vis arbetsgivarna levde upp till förväntningarna varierade.