Mot bakgrund till den samtida ökningen av migrationen till Sverige söker denna uppsats undersöka planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet.  Uppsatsen utgår ifrån teoretiska beskrivningar av planering som en rationell verksamhet och betraktar osäkerhet som en begränsning för en planering som strävar efter ett rationellt och ändamålsenligt beslutsfattande och som bygger sin verksamhet på ett antagande om kunskap. För att belysa hur planeringen förhåller sig till osäkerhet intar uppsatsen ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt och försöker belysa bakomliggande resonemang och avväganden för att sedan ställa detta mot teoretiska beskrivningar av planeringen som en rationell verksamhet och förekomsten av en rationell diskurs. Studiens undersökning utgår ifrån en fallstudiemetodik där tre fall av kommunal planering har valts ut i syfte att studera den kommunala planeringens förhållningssätt till osäkerhet. Undersökningen har utförts genom intervjuer med kommunala tjänstemän och politiker kring hur planeringen påverkas och agerar utifrån de osäkerheter som förekommer i samband med den ökande migrationen. Genom en innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner har undersökningen även sökt belysa hur dessa utsagor förhåller sig till kommunens övergripande ställningstaganden och hur dessa ställningstaganden i sin tur behandlar förekomsten av osäkerhet. Undersökningen visar sammanfattat att att stora delar av planeringens sätt att förhålla sig till och agera med hänsyn till situationen kan härledas till en rationell diskurs, där betonandet av överlagda avvägningar, ändamålsenlighet och en fokus på utveckling och tillväxt verkar vara centrala i planeringenshanterande och bedömning av situationen och de osäkerheter man kopplar till den.Planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet verkar präglas av motsägelser där planeringen både erkänner förekomsten av osäkerhet men samtidigt antar säkerhet kring framtida tillväxt och utveckling, vilket inom ramen för uppsatsens teoretiska ramverk kan förstås som ett uttryck för en rationellt betingad tanke om utveckling. I den undersökta situationen verkar den praktiska planeringen i första hand inta ett avvaktande beteende med syfte att reducera osäkerhet och säkerställa ändamålsenliga beslut. Att planeringen samtidigt ger uttryck för en vilja om ett aktivt bemötande av situationen och målsättningar om utveckling kan tyda på en konflikt mellan dess funktioner som politisk visionsformulerande och rationellt genomförande verksamhet i bemötandet av osäkerhet. Undersökningen visar vidare på att visioner och målsättningar verkar spela en viktig roll i planeringens hanterande av situationen och kan förstås som både en förberedande åtgärd och ett försök att reducera osäkerhet genom att skapa intryck av säkerhet kring framtida utveckling.

I vår samtid sker förändringar mer frekvent än någonsin och vissa menar att ett företags överlevnad beror på hur pass flexibla de lyckas vara och bemöta dessa ständigt fluktuerande krav från omvärlden. Idag lyckas enbart en tredjedel av företag med sina förändringsarbeten. För att möta den framtid vi står inför ser vi att det krävs mer förståelse för att lyckas anpassa sig till en föränderlig värld. Vårt syfte med denna studie är att bidra till förståelse för kommunikationens betydelse i en omorganisation utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet är tänkt att uppnås genom att studera ett specifikt fall där en omorganisation nyligen genomförts. På så sätt har vi kunnat studera specifika upplevelser i dess sociala kontext. Det specifika fallet som studerats är en HR-avdelning på IKEA där en enkät, åtta intervjuer samt två observationer har genomförts. Studien följer därmed ett kvalitativt tillvägagångssätt där en abduktiv ansats har tillämpats som innebär att vi har rört oss emellan empiri och teori för att finna svar på vår forskningsfråga. Denna växelverkan har präglat vår arbetsgång genom studien. Våra slutsatser utgår från tre teman; tvåvägskommunikation, osäkerhet och organisationskultur, och som vi använt i vår empiri och tolkning. Vår studie visar att individers personligheter påverkar behovet av kommunikation vilket i sin tur påverkar en omorganisations framgång. Frihet och vilsenhet tycks vara två vitt skilda upplevelser som framkommit under studien. En upptäckt som vi har gjort är att kommunikation tycks påverka effektiviteten i en förändringsprocess.

The aim of this study was to create a bigger understanding for what it means when a profession change and how the workers perceive the changes themselves. All the empirical underpinning of work results and analysis parts has been obtained through interviews of social workers that are working with economical aid in various municipalities across Sweden. Creating a greater understanding of how they themselves have felt that their role and their work environment has changed compared from what it used to be earlier in their careers. This study was based on the two following questions:• Do social workers in social assistance experience that a change in their work has ocurred, if they have how would they describe the changes?• Does the interviewed experience an uncertainty in their field, and if they do what are the consequences of this this uncertainty?The study primarily shows that there has been a big change in economic assistance and that the people involved have both similar and completely unique experiences about what this change has meant for their work. According to the interviewed there exists a restlessness in their field, however the concern appears to affect different groups differently depending on how experienced the person in question is. Those with more experience seems to be most concerned about how their group is perceived, and what needs to be done in the future. While the more inexperienced group seems most concerned about the lack of resources and inadequate support.

<p>Bakgrund. Enligt den nya kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor framgår bland annat att anestesisjuksköterskan ska ha kompetens att övervaka och följa upp ventilation och cirkulation hos sina patienter. Det har länge varit vanligt att använda volymkontrollerad ventilation (VCV) till patienter som genomgår bukkirurgi. Nu finns det ett annat alternativ, tryckkontrollerad ventilation (PCV). Det är ett omdiskuterat ämne huruvida det mer traditionella VCV eller det senare PCV ska tillämpas på patienter som genomgår bukkirurgi. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva de aspekter som avgör anestesisjuksköterskans val av ventilationsmode vid bukkirurgi. Metod. Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Tio anestesisjuksköterskor fick svara på en frågeguide. Frågeguiden var konstruerad med öppna frågor. Svaren analyserades utifrån ett innehållsanalytiskt perspektiv. Resultat. Svaren på frågeguiden redovisas utifrån följande subkategorier: patientens bakgrund, operationsberoende aspekter, operationens förlopp, patient instabilitet, utbildning samt patientsäkerhet. Diskussion. Det visade sig att det fanns aspekter som påverkade anestesisjuksköterskan inför valet av ventilationsmode så som: patientens ålder, tidigare sjukdomar, operationsteknik samt kunskap om anestesiapparaten.</p>

Bakgrund. Enligt den nya kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor framgår bland annat att anestesisjuksköterskan ska ha kompetens att övervaka och följa upp ventilation och cirkulation hos sina patienter. Det har länge varit vanligt att använda volymkontrollerad ventilation (VCV) till patienter som genomgår bukkirurgi. Nu finns det ett annat alternativ, tryckkontrollerad ventilation (PCV). Det är ett omdiskuterat ämne huruvida det mer traditionella VCV eller det senare PCV ska tillämpas på patienter som genomgår bukkirurgi. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva de aspekter som avgör anestesisjuksköterskans val av ventilationsmode vid bukkirurgi. Metod. Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Tio anestesisjuksköterskor fick svara på en frågeguide. Frågeguiden var konstruerad med öppna frågor. Svaren analyserades utifrån ett innehållsanalytiskt perspektiv. Resultat. Svaren på frågeguiden redovisas utifrån följande subkategorier: patientens bakgrund, operationsberoende aspekter, operationens förlopp, patient instabilitet, utbildning samt patientsäkerhet. Diskussion. Det visade sig att det fanns aspekter som påverkade anestesisjuksköterskan inför valet av ventilationsmode så som: patientens ålder, tidigare sjukdomar, operationsteknik samt kunskap om anestesiapparaten.

Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ”Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?” och ”Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?” För att kunna svara på dessa frågor användes gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ”vetenskaplig osäkerhetsgestaltning”, ”tvetydighetsgestaltning” och ”ekonomisk gestaltning” som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism. Resultatet visade att vetenskaplig osäkerhetsgestaltning främst förekom i reportage och att den var tydligast i brittisk och amerikansk dagspress. Ekonomisk gestaltning och tvetydighetsgestaltning förekom endast i ledare. Den slutsats som drogs var att gestaltningar som kan kopplas till klimatskepticism gick att finna i samtliga undersökta dagstidningar. Dessa gestaltningar kan på olika sätt förminska allvaret med klimatproblemen eller framställa klimatproblemen som osäkra.

Sammanfattning Managementkonsultation är en snabbt växande världsomfattande bransch som omsätter 7 miljarder kronor i Sverige årligen. Managementkonsulters tjänstebeskrivning är ofta vag och konsulter har ofta olika expertområden vilket medför en osäkerhet för potentiella klienter. Managementindustrin har skapat en svårighet för potentiella klienter att avgöra om konsulten är rätt person för uppdraget. Osäkerheten beror på att det är inte är möjligt för klienten att utvärdera tjänstens kvalité före uppdraget är utfört. Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse i hur managementkonsulter uppnår legitimitet för deras tjänster. Studiens utfördes genom en kvalitativ metod då fyra management konsulter har intervjuats. Empirin analyserades utifrån en analysmodell som skapats utifrån teorin om legitimitetsprocesser för managementkonsulter.Resultatet visar att alla faktorer som tas upp i teorin är förekommande när managementkonsulterna legitimiserar sin tjänst. Två faktorer visade sig vara av större vikt vid legitimitetsprocessen, nämligen legitimitet via relationer och legitimitet via erfarenhet. Slutsatsen blir därmed att managementkonsulter legitimerar sina tjänster genom relationer, konsultens varumärke och erfarenhet, samt genom att vara professionell. De främsta sättet för konsulten att legitimera sin tjänst är dock via relationer och sin personliga erfarenhet. Nyckelord: Management konsult, managementkonsultation, legitimitet, informationsassymetri, osäkerhet, förtroende

In November 2007 the countries around the Baltic Sea signed the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The action plan was an initiative from HELCOM due to the environmental status in the Baltic Sea. The action plan implemented a new approach with measures targeting the whole ecosystem. Eutrophication, hazardous substances, biodiversity and maritime activities constituted the main segments. The parties were to establish national implementation plans to fulfil the BSAP goals, which shall lead to good environmental status in the Baltic Sea by 2021.   The aim of this thesis is to investigate the points in common regarding conceptions of eutrophication in the Baltic Sea between the management, the science, the media and the public. There are often complex connections between scientific knowledge and decision-making. With the purpose to elucidate these connections the risk management of eutrophication was compared with the scientific knowledge in the area along with the perceptions of the public and media. The implementation plans of the HELCOM parties differ in both content and ambitions. Overall the implementation plans are technical and many of them give no background descriptions to the causes of eutrophication. The scientific uncertainty that surrounds the calculation models of eutrophication is mentioned in about half of the implementations plans. Some uncertainty is mentioned due to the timescale of the effects of the measures. This can be compared with the fact that some scientists mean that the BSAP goals are unrealistic. Several parties mention the agriculture as an important sector for the reduction of the nutrient supply to the Baltic Sea. The Russian, Lithuanian and Estonian implementation plans also put forward the municipality treatment plants as important actors. There is a big difference between how many times the notion “eutrophication” is mentioned in the implementation plans. In the German implementation plan the notion is mentioned most frequently (29 times), while the Danish implementation plan only mention the notion twice. In the Finnish, Polish and German implementation plans eutrophication is described as a big threat. Only in the Latvian, Polish and German implementation plans eutrophication is described as a risk. The analysis of the implementation plan content shows that the parties has not succeeded to fully use the risk notion in relation to eutrophication. This can affect the risk governance, but also the perception of eutrophication among different stakeholders. Both media and politics affect the complex interactions that constitute the fundament of the relationship between scientific knowledge and public risk awareness. The consequence of eutrophication that is given most of the space in the Swedish newspaper Dagens Nyheter is algal growth. 73 % of the Swedes consider the algal growth as a rather big issue or a very big issue. A plausible conclusion is that there is a connection between the descriptions of eutrophication in Swedish media and the perceptions and knowledge of eutrophication by the Swedish respondents. The perceptions and management of eutrophication in the Baltic Sea are surrounded by complex interactions, uncertainty in the scientific basis and ambiguous opinions. Despite this eutrophication is often treated as a simple risk. For the purpose of successful implementation of the action plans is it important that the public participate in the elaboration of the risk measures. To accomplish real change it might be necessary to make the complex interactions more visible and to make the public participate more.

Fastighetsvärdering beskrivs som något som alltid kommer att vara förknippat med en viss grad av osäkerhet varför det inte är möjligt att med absolut säkerhet fastställa en fastighets värde. Banker som arbetar med kreditgivning på den kommersiella marknaden baserar utlåningen på en fastighets värde. Värderingen av en fastighet genererar med andra ord beslutsunderlaget till kreditgivningen. Mot bakgrund av att det vid all fastighetsvärdering alltid föreligger osäkerhet är syftet med denna uppsats att undersöka hur banker hanterar detta faktum i sina värderings- och kreditgivningsprocesser. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod genom vilken vi intervjuat sex personer som arbetar inom banksektorn. Samtliga respondenterna valdes ut med hänsyn till den erfarenhet de har av värdering och kreditgivning på den kommersiella fastighetsmarknaden. Resultatet visar att det finns en rad parametrar som bankerna särskilt måste bedöma och ta hänsyn till, med hjälp av analyser och andra verktyg. Vidare visar resultatet även att osäkerheten varierar starkt beroende på marknad, läge och fastighetstyp samt att det är mängden information som är avgörande i värderings- och kreditgivningsprocesserna.

Följande examensarbete utvärderar förstärkningskostnader i tunnelprojekt m.h.t.geologiska osäkerheter och bergklassernas antal och intervall.För att relatera detta arbete till verkligheten tillämpas data från Förbifart Stockholmsingenjörsgeologiska prognos. Denna bergkvalité beskrivs i enlighet med Q-metodenoch i detta arbete erhålls omfattningen av bergförstärkningen genom tillämpning avNGI-systemet för specifika Q-värden.Förstärkning av tunnlar utförs enligt förstärkningsklasser som representerar enfördefinierad bergförstärkning för särskilda bergklasser. Varje bergklass består av ettQ-värdesintervall. Förändringar i detta intervall resulterar i förändringar avbergförstärkningen för de specifika tunnelsektionerna.Vid ökning av antal bergklasser sjunker den totala omfattningen av bergförstärkningoch även den totala förstärkningskostnaden. Vid tillämpning av större antalbergklasser tvingas entreprenören att behöva byta bergklass oftare. Sådana klassbytenantas skapa omkostnader för entreprenören p.g.a. hackigare (mer tidskrävande)produktion. Valet av antal bergklasser beror därför på den totala kostnaden avklassbytena och den vinst (minskning i förstärkningskostnad) som görs vid ökning avantal bergklasser.För att simulera konsekvenserna av geologiska osäkerheter skapar detta arbetevariationer av FS ingenjörsgeologiska prognos. Utifrån dessa ”nya” varieradeprognoser beräknas en ny förstärkningsmängd och en ny förstärkningskostnad.Variationerna av prognosen utförs enligt statistiskt lognormalfördelade metoder ochdetta leder till att förstärkningskostnaderna får en viss spridning. Utifrån dennaspridning erhålls ett mått på förstärkningskostnadernas förändring vid antagnavariationer av prognosen.Resultatet visar att ett större antal bergklasser leder till lägre förstärkningskostnadermen samtidigt ökade antal klassbyten. Dock fastän klassbytekostnaderna tas i hänsynär det ekonomiskt fördelaktigare att öka antal bergklasser. För samma antalbergklasser som antagits för Förbifart Stockholm bör det vara möjligt att sänkaförstärkningskostnaderna med ca 3 % vid tillämpning av anpassade bergklasser.Vad gäller geologiska osäkerheter uppvisas ett tydligt samband mellan ökningen avförstärkningskostnaderna och andelen låga Q-värden. Slutsatsen är att detaljeradeundersökningar av områden med normal bergkvalité inte bör prioriteras då måttligaskillnader i denna bergkvalité spelar mindre roll på förstärkningskostnaderna. Detsom kan påverka förstärkningskostnaderna mest är zoner och områden som inte harupptäckts och består av mycket dålig bergkvalité, därför bör förundersökningenfokusera på att lokalisera sådana områden.