Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och specialpedagoger i förskolan förhåller sig till specialpedagogik i verksamheten. Fokus kommer även att ligga på svårigheterna med att begreppet specialpedagogik är svårdefinierat. Frågeställningarna som använts för att studera detta är hur pedagogerna ser på arbetet med specialpedagogik i förskolan, hur pedagoger arbetar med att inkludera alla barn i verksamheten och hur samarbetet ser ut mellan förskola och specialpedagog. Studien har utförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv som berör frågor om hur människor lär och ur en fenomenografisk ansats som berör hur olika människor uppfattar världen och olika situationer. Studien är kvalitativ då den bygger på intervjuer. Denna metod är avgörande för att kunna uppnå vårt mål med studien. Resultatet av studien visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till att en del pedagoger är osäkra på arbetet med specialpedagogik och vad begreppet innebär. Några anledningar är att det finns en osäkerhet kring specialpedagogens uppdrag, men även att specialpedagogik är ett svårdefinierat begrepp. Brist på resurser och det faktum att alla förskolor inte har en specialpedagog som arbetar kontinuerligt med pedagogerna är en annan faktor. Otillräcklig reflektionstid har även visat sig vara betydande för osäkerheten.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.</p>

Bakgrund: Banker utgör en viktig del i dagens finansiella system med huvudsaklig uppgift att omfördela investeringar och besparingar, fördela risker samt tillhandahålla effektiva betalningslösningar. Lånemarknaden har länge tillhört bankernas säkraste inkomstkälla men digitaliseringens framfart har nu öppnat möjligheter för nya aktörer. Nya så kallade fintechföretag utmanar nu de traditionella bankerna med innovativa digitala lösningar. Konkurrensen på lånemarknaden har därför, till följd av digitaliseringen, ökat explosionsartat. Att ta reda på vad som påverkar olika individers val av långivare blir därför avgörande för låneinstitutens fortsatta strategi.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar människors val av långivare och hur de väljer att ta lån. Studien syftar även till att med hjälp av en kvantitativ undersökning beskriva delar av digitaliseringens påverkan på lånemarknaden.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi använt oss av en deduktiv ansats. Vi har samlat in kvantitativa data med hjälp av en enkätundersökning som vi spridit via sociala medier. Insamlade data har analyserats med utgångspunkt i den teoretiska referensramen för att besvara studiens frågeställning och uppfylla syftet.   Slutsats: Vi har identifierat fyra faktorer som påverkar låntagare i deras val av långivare och deras sätt att ta lån. Låntagarens ålder, lånets storlek och ränta påverkar vid val av långivare och de sätt en individ tar lån på. Vidare inverkar även huruvida låneinstitutet kan erbjuda kunden mervärde i form av personlig service och samlad ekonomi in vid val av långivare. / Background: Banks are an important part of today's financial system, with the main task of which is to redistribute investments and savings, distribute risks and provide efficient payment solutions. The loan market has long belonged to the banks' most secure source of income, but the advance of digitalization has now opened up opportunities for new players. New so-called fintech companies are now challenging the traditional banks with innovative digital solutions. As a result of the digitization, the competition in the loan market has therefore increased explosively. Finding out what affects different individuals 'choice of lender is therefore crucial for the lending institutions' continued strategy.   Purpose: The purpose of the study is to investigate which factors affect people's choice of lender and how they choose to take a loan. The study also aims to describe, with the aid of a quantitative study, parts of the digitization's impact on the loan market.   Method: To fulfill the purpose of the study, we have used a deductive approach. We have collected quantitative data with the help of a survey, which we have spread through social media. The collected data has then been analyzed based on the theoretical frame of reference to answer the study's question and fulfill the purpose.   Conclusion: We have identified four factors that influence borrowers in their choice of lenders and their way of taking loans. The age of the borrower, the size of the loan and the interest rate affect the choice of the lender and the way in which an individual takes a loan. Furthermore, whether the lending institution can offer the customer added value in the form of personal service and combined finances also influences the choice of lender.

Delningsekonomin har framkallat stor kontrovers eftersom förespråkare hävdar att det ger effektivitet, möjlighet och flexibilitet medan kritiker hävdar att det bland annat förvärrar ojämlikhet. Med studien undersöks ifall arbetet på plattformarna och osäkerheten inom delningsekonomin kan bidra till den ökande ojämlikheten. Detta diskuteras utifrån resultat från intervjuer med leverantörer på plattformen Airbnb, alla från Gotland, och en intervju med en delningsekonomi-expert. Dessa jämförs med studier gjorda i USA. Moderna arbetsmarknaden kännetecknas av en flexibilitet där risker har förflyttats från arbetsgivare till arbetstagare. Dessa risker påverkar framförallt de som arbetar inom delningsekonomin. I delningsekonomin är det lägre (ofta icke-existerande) facklig organisering och inga kollektivavtal vilket gör att arbetarna är sämre skyddade på arbetsmarknaden och ansvaret ligger hos arbetstagaren. De har ofta ingen tillgång till social trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och pension. De exkluderas ofta från trygghetssystemet. Delningsekonomin kan tänkas stärka vad som tidigare orsakat ojämlikhet, vilket var att folk började behandlas som oberoende entreprenörer och att de ekonomiska och sociala riskerna med anställning blev den enskilda arbetstagarens ansvar. Delningsekonomin kan framförallt tänkas påverka ojämlikheten om den växer sig större, vilket den förväntas göra. På grund av att det är högt utbildade utförare som använder plattformen för att öka sin nuvarande inkomst bidrar delningsekonomin till ökade inkomster hos övre medelklassen. Denna grupp utför arbeten som traditionellt utförts av de med en lägre utbildningsstatus. Alla respondenter väljer att dela på plattformen för att få in en extra inkomst utöver sin huvudsakliga inkomst. Detta tyder på att deltagandet på Airbnb här på Gotland skulle kunna ge en utträngningseffekt. Inkomsterna för de som vanligtvis skulle ha gjort exempelvis städningen eller det administrativa arbetet på ett hotell utför istället av Airbnb-utövaren och därmed hamnar inkomsterna hos de som redan har en stabil inkomst. Resultaten bland intervjuerna pekar på att delningsekonomin främst är till för de med högre kompetens och en högre utbildning. / The sharing economy has provoked controversy – advocates claim that it provides opportunity and flexibility while critics argue that it exacerbates inequality. This study investigates whether the work on the platforms and the uncertainty in the sharing economy can contribute to the increasing inequality. This is discussed based on results from independent interviews with suppliers on the platform Airbnb and with a sharing economy expert. These are compared with studies done in the United States.  In the sharing economy, the union organization is often non-existent and there are no collective agreements, which means the employees are excluded from the security system. The sharing economy can therefore strengthen the trends that previously caused inequality: people treated as independent entrepreneurs and the economic and social risks of employment are the responsibility of the worker. Not everyone can do well in the sharing economy. The platform-earnings goes to those with a already fairly good income - to do well on Airbnb, you need some kind of capital to rent out. Findings show us that highly educated people use Airbnb to increase their current income - this could mean that the sharing economy contributes to increased incomes in the upper middle class. This group performs work that has traditionally been performed by people with lower educational status, whose jobs could be "pushed away".

<p>Prestationsutvärderingssystem är tänkta att främja uppfyllandet av ett företags strategi. För att uppnå avsedd styreffekt bör prestationsutvärderingssystemen enligt teorin ej vara beroende av sådant som ligger utanför den anställdes kontroll. I företag som agerar i en osäker omgivning, såsom väderberoende företag, kan det vara svårt att välja ut relevanta mått som inte i onödan belastas av vädereffekter som de anställda inte kan kontrollera. Om valda mått ändå belastas av vädereffekter uppstår frågan om och hur den anställdes belöning ska skyddas från vädereffekter. Vårt syfte är att fördjupa förståelsen för hur väderberoende hanteras i prestationsutvärderingssystem. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en serie intervjuer med personer som på olika sätt är ansvariga för skapandet av prestationsutvärderingssystem på företag inom energibranschen som är väderberoende i hög utsträckning.</p><p>Det vi kommit fram till är att vid val av mått beaktas väderberoendet på så sätt att mått som i allt för stor utsträckning är utsatta för vädereffekter väljs bort samtidigt som väderberoende mått tillåts om de speglar för företaget kritiska framgångsfaktorer. De prestationsmål som sedan kopplas till bonus är inte flexibla och är i allmänhet tufft satta men då bonus kan utgå även om mål inte uppfylls fullt ut ges möjlighet att påverka sin egen situation även om vädret har negativ inverkan. Belöningssystemen är konstruerade med en hög grad av formalisering som grund, vilket innebär att det finns en formelbaserad koppling mellan måluppfyllelse och utbetald belöning samtidigt innebär de valda måtten att en viss grad av subjektivitet är nödvändig.</p>

<p>Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet.</p><p>Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer.</p><p>Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen.</p><p>Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.</p>

<p>Jag har utgått från en fallstudie. Arbetets syfte har varit att få kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren på frågeställningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lärare. </p><p>Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven är rädd för att misslyckas och gör sitt bästa för att behålla den självkänsla han fortfarande har kvar. Det viktigaste läraren kan göra för att hjälpa eleven är att försöka bygga upp hans självförtroende och få honom att förstå att man inte är mindre värd bara för att man svarar fel ibland.</p>

<h1>Abstract</h1><p>Titel: ”- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.” - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan.</p><p>Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica Holmgren</p><p>Typ av arbete: Examensarbete (15 Hp)</p><p>Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle</p><p>Datum: December 2008</p><p> </p><p> </p><p>Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?</p><p>I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken <em>ska</em> ingå i verksamheten. Hur får man den här ekvationen att gå ihop?</p><p>Som metod för studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer. Våra informanter var sammanlagt fyra pedagoger från två olika förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Vi var två intervjuare vid varje intervju för att en av oss skulle kunna uppmärksamma reaktioner hos informanterna som inte registrerades i ljudupptagningen.</p><p>Resultatet visade att pedagogerna hade kunskap om musikens betydelse för barns utveckling. De visste vad som krävs för att förmedla musiken på ett lustfyllt sätt som gör det meningsfullt för barnen. Men de använder trots detta minimalt med musik i verksamheten. Studien visade även att det finns en utbredd osäkerhet inför musikaktiviteter bland pedagoger i förskolan.</p><p> </p><p>Nyckelord: Musik i förskolan, pedagogers osäkerhet, musikalitet, musikaktivitet     </p>

<p>Den här kandidatuppsatsen behandlar Internetdejtingföretagens överlevnad på en mogen marknad med många osäkra element. Uppsatsen har som syfte att bidra till en djupare förståelse för branschen, dess omgivande faktorer och den uppfattning kunder har om den. Den är således av explorativ karaktär med syfte att utvärdera och analysera det handlingsätt som bäst kan gynna Internetdejtingföretagens fortsatta överlevnad.</p>

<p>Informationsteknologins snabba framfart har fått en allt större betydelse inom hälso- och sjukvården, vilket har  bidragit till telemedicinens utveckling. Telemedicin kan beskrivas som en teknik där sjukvården utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer på distans. Detta kan resultera i en ökad kunskapsspridning, höjd kvalitet samt minskade kostnader. Telemedicinska samarbeten förutsätter dock kontinuerliga organisationsförändringar mellan de ingående parterna i form utav införande av ny teknik, rutiner och arbetsätt. Studier har visat att organisationsförändringar medför en osäkerhet hos individer som påverkas av förändringen, vilket i vissa fall kan resultera i motstånd.</p><p>Denna uppsats ämnar undersöka och identifiera var motstånd finns hos läkare i samband med ingående i telemedicinska samarbeten och kartlägga vilka bakomliggande osäkerhetstyper som skapar motståndet. Syftet med denna studie är att förenkla implementeringen av telemedicinska projekt i framtiden, genom att bidra med ökad kunskap om vilka hinder som finns så att strategier kan utvecklas för att överkomma dessa.</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning bestående av 12 respondenter. Dessa är i huvudsak utförda via personliga intervjuer och omfattar olika parter med skilda funktioner inom telemedicinska samarbeten. Resultaten av intervjuerna analyseras med hjälp av en analysmodell som har utvecklats baserad på tidigare forskning inom främst organisationsteori och sociologi. Osäkerhet delas här in i två grupper, nämligen individosäkerhet och organisationsosäkerhet.</p><p>Våra resultat visar att motstånd kan härledas från den osäkerhet som förekommer på både individ- och organisationsnivå. På individnivån finns motstånd främst på områden som handlar om tid, bekvämlighet och kunskap.  Det föreligger en osäkerhet bland användare för att ingående i ett telemedicinskt samarbete kommer medföra tidsbrist och ökad arbetsbörda samt att den nya tekniken är krävande att sätta sig in i. På organisationsnivån grundar sig motståndet framförallt i att användare inte förstår nyttan och syftet med specifika telemedicinska projekt. Enligt vår analys beror detta sannolikt på att användare saknar tillgång till erfarenhetsbaserad tyst kunskap i relation till ledning och initierare av projekten. Vi föreslår därför ett ökat fokus på att överkomma motstånd rörande dessa osäkerheter. Trots att det föreligger motstånd och osäkerheter vid ingående i telemedicinska projekt, bedömer vi dem dock vara av ringa art då samtliga intervjupersoner är mycket positiva för användningen och utvecklingen av telemedicin under den närmaste framtiden i Sverige.</p><p> </p>