Bakgrund: Patienter som har en smittsam sjukdom kan behöva vård i isolering för att den smittsamma sjukdomen inte ska spridas vidare. Sjuksköterskor tillämpar de skyddsrutiner som tillhör, men upplever att det är tidskrävande med skyddskläderna och undviker då att gå in till patienten och att det skapar en barriär för kontakt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att isoleras på grund av en smittsam sjukdom. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en beskrivande design enligt Evans (2002). Resultat: Isoleringen skapade en upplevelse av osäkerhet och avskildhet hos patienterna, på grund av bristande kunskap om sjukdomen och situationen samt en brist på gemenskap. Brist på gemenskap blev av att både anhöriga och vårdpersonal undvek att besöka på grund av rädsla att smittas, vilket skapade en stigmatisering hos patienten som den smittade. Det kunde leda till upplevelser av skam, ilska och frustration samt att upplevelsen av att vara farlig ökade. Slutsats: Patienterna upplever en brist på uppmärksamhet från vårdpersonalen som behöver gå in till patienterna, ta sig tid för dem och skapa en vårdande relation för att patienten ska kunna uppleva trygghet i sin förändrade situation och då uppleva hälsa.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom inom ambulanssjukvården. Smärta kan påverka patienten negativt varför den är viktig att behandla. Smärtlindringen styrs av behandlingsriktlinjer men påverkas även av bland annat situationen, patientens bakgrund och ambulanssjuksköterskans erfarenheter och kunskaper. Esketamin beskrivs vara ett smärtlindrande läkemedel som borde användas mer inom ambulanssjukvården. Detta då dess analgetiska och anestetiska effekt utgör goda indikationer för användning inom ambulanssjukvård. Motiv: Det saknas idag kunskap om specialistutbildade ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att använda Esketamin och vad som påverkar deras val av smärtlindring vid svåra smärtor och procedursmärtor. Att studera dessa erfarenheter kan bidra till förbättringar i användandet av Esketamin och smärtlindringen vid svåra smärtor och procedursmärtor.  Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att smärtlindra med Esketamin. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna Behov av kunskap och erfarenhet, Vikten av att anpassa smärtlindringen utifrån situationen, Val och administrering lämplig dos och Behov av stöd samt temat Känslor av trygghet respektive otrygghet. Konklusion: Studien visar att brist på erfarenhet gör ambulanssjuksköterskor osäkra och otrygga med att använda Esketamin. Att frekvent använda Esketamin till olika patientgrupper i olika kontexter, med olika skador och bakgrundssjukdomar ger en erfarenhetsbank som genererar trygghet. Studien framhäver vikten av att vara påläst om Esketamin före användning och att utveckling som ambulanssjuksköterska kräver att verksamheten skapar möjligheter till kompetensutveckling och reflektion mellan medarbetarna.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares bedömning om de ska anmäla till socialtjänsten när det finns misstanke om att ett barn far illa och vilka omständigheter som de tar hänsyn till vid beslutet samt deras upplevelse av beslutsprocessen.För att besvara syftet har studien genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Författarna har intervjuat fem förskollärare med minst fem års yrkeserfarenhet där samtliga har erfarenhet av att ha gjort minst en orosanmälan. Studien har genomförts med en induktiv ansats och resultatet analyserades utifrån valda teoretiska perspektiv; socialkonstruktivism och emotionssociologi. I studien framkommer det att det fanns en osäkerhet genom hela beslutsprocessen för förskollärarna i studien. Osäkerhet uppkom vid att tyda de tecken respondenterna såg hos barnet och vårdnadshavaren. Det påverkade beslutet beroende på hur de bedömde de tecken de identifierade. Samtliga berättar att beslutsprocessen är en jobbig upplevelse och samtliga tog upp stödet med kollegorna som en viktig del i beslutet. I studien framkommer det att kollegorna påverkade bedömningen både positivt och negativt. Förskollärarna i studien sökte stöttning från förskolechef och/eller socialtjänsten för att få en bekräftelse i deras oro. Slutsatserna är att osäkerhet, brist på tilltro till sin egen bedömning och relationen till vårdnadshavaren minskar benägenheten att orosanmäla. Erfarenhet av både yrket och att ha gjort orosanmälan tidigare påverkade processen positivt, det gav en högre anmälningsbenägenhet.

Budgeten är ett centralt styrmedel i många organisationer, men har fått kritik bland annat för att vara tidskrävande och snabbt bli inaktuell om inte revideringar utförs löpande då allt fler organisationer verkar i osäkra miljöer. Syftet med studien har således varit att undersöka budgetens roll som styrmedel i ett företag som aktivt använder sig av budgetering och dessutom verkar i en osäker miljö. Då telekombranschen är väldigt föränderlig och det råder hög konkurrens och innovation gjordes en fallstudie av Tele2. Studien visar att budgeteringen anses vara ett viktigt styrmedel trots den osäkra miljön, men att löpande prognoser och revideringar är nödvändiga och utförs regelbundet. Budgeten visade sig dessutom uppfylla de funktioner som den traditionella budgeten har, vilket går emot den kritik som finns riktad mot styrmedlet. Studien tyder därmed på att budgetering kan ha en fortsatt viktig roll som styrmedel även i organisationer som verkar i osäkra miljöer.

Vår fallstudie undersöker genom kvalitativa intervjuer vilken roll förändringskommunikation vid en organisationsförändring har för medarbetares meningsskapande samt deras osäkerhet. Fem medarbetare som nyligen varit delaktiga i en organisationsförändring vid Uppsala Kommun har genererat empiriskt material i syfte att analysera de samband som beskrivs i teorin. Resultatet visar att kommunikation från chefer är viktigt för att medarbetare ska acceptera en förändring, skapa mening, minska ifrågasättande samt för att situationer där osäkerhet kan uppstå inte ska skapas. Individuell och inlyssnande kommunikation som är sammanhängande genom hela förändringen verkar ha störst betydelse. Däremot finner vi att medarbetare inte nödvändigtvis behöver uttala eller känna osäkerhet trots att de på grund av förändring och bristande kommunikation kan befinna sig i en osäker situation. Förändringskommunikation är inte heller ensamt bidragande till medarbetares mening och hantering av förändring; Gemenskap med medarbetare och individuell vana med förändring är två ytterligare bidragande faktorer som verkat ha minskat osäkerheten kring förändringen.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen. Dessutom visade det sig att samtliga intervjuade lärare använde sig av en mängd olika hjälpmedel och metoder för att kunna variera sin undervisning, främst av utomhuspedagogik samt experiment. Timtalet varierade stort mellan de olika lärarna, allt från endast 30 min till tre timmar i veckan. Sammanfattningsvis efter slutförd undersökning, kan vi se att huvudresultatet är att naturvetenskapen är ett orosmoment för många lärare i grundskolans tidiga årskurser.

Framtiden är fylld av osäkerhet och risk som bör tas i beaktande vid investeringsbeslut. För att kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut behöver osäkerhet och risk hanteras. Vanligtvis kan dessa hanteras med investeringskalkylering. Enligt tidigare forskning används oftast traditionella metoder vid investeringskalkylering. Inom offentlig sektor är det dock inte lika självklart att de traditionella metoderna tillämpas då exempelvis kommuner även behöver beakta omätbara värden. Tidigare forskning har i begränsad omfattning undersökt hantering av osäkerhet vid investeringar från ett kommunalt perspektiv. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur osäkerhet och risk hanteras i en kommunal förvaltning i Sverige vid investeringskalkylering för projekt inom infrastruktur. Genom att kvalitativt studera hur osäkerhet och risk hanteras vid investeringskalkylering i kommunal förvaltning kan studien bidra med ytterligare kunskap till den tidigare forskningen inom det undersökta området. Forskningsfrågan som studien har för avsikt att besvara är: Hur hanteras osäkerhet och risk vid investeringskalkylering för projekt i en kommunal förvaltning? Utifrån detta syfte och forskningsfråga genomfördes en fallstudie på en kommunal förvaltning i Sverige. För att svara på forskningsfrågan samlades empiri in genom diskussioner i två fokusgrupper, en intervju och genom att studera interna dokument från förvaltningen. Slutsatsen från denna studie är att den mänskliga rollen har en stor betydelse vid hanteringen av osäkerhet och risk i investeringskalkyleringen. Förvaltningens modell för kalkylering och hur förvaltningen hanterar oförutsedda kostnader i kalkylen har också en betydande roll, men för en lyckad investering är det deltagarna i projektets förarbete och de tolkningar som ligger bakom kalkylens belopp som har störst betydelse. Fortsatt forskning föreslås att inrikta sig på att kvalitativt undersöka fenomenet i fler förvaltningar och fler kommuner, vilket skulle ge möjlighet till djupare analys. Ett annat förslag är att göra jämförelser mellan hur osäkerhet och risk hanteras över perioder med olika konjunkturer.

Sammanfattning Datum:                           2023-05-31    Nivå:                               Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp   Institution:                   Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet   Författare:                     Alex Lindquist            Stefan Pejcic            Gustav Skoglund                                           99/08/17                         00/07/13                  94/07/12   Titel:                               AI:s påverkan på beslutsfattande inom redovisning    Handledare:                   Leanne Johnstone   Nyckelord:                     Risk, AI, beslutsprocess, redovisning, etik, osäkerhet Forskningsfrågor: Hur påverkar AI beslutsprocessen och beslutsfattningen inom redovisning?  Syfte:  Syftet med denna studie är att bidra till kunskapen om AI:s inverkan på redovisningsbeslut samt processen av redovisningsbeslut.   Metod: Vi använde en kvalitativ forskningsmetod genom att använda sekundärdata som vår resurs för att förstå hur olika organisationer har närmat sig AI inom redovisning och hur det har påverkat beslutsfattandet inom redovisning. Slutsats: Vi upptäckte att potentialen för störningar i traditionella strukturer inom redovisning erbjuder betydande fördelar på grund av tekniska framsteg inom AI och dess effekt på beslutsfattandet i redovisning. När AI modifierar beslutsprocessen blir den effektivare, vilket innebär mer pålitlig och snabbare. Organisationsstrukturer förändras också för att maximera den förbättrade beslutsprocessen. Det är viktigt att människor fortsätter att vara involverade i beslutsprocessen för att övervaka och utvärdera prestanda hos AI-systemet. Det är dock nödvändigt att redovisningsprofessionella anpassar sig och utvecklar nya färdigheter för att navigera i denna föränderliga miljö, annars kan konsekvensen istället leda till ineffektiva beslutsprocesser i redovisning. / Abstract Date:                                2023-05-31    Level:                              Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr   Institution:                     School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:                         Alex Lindquist           Stefan Pejcic           Gustav Skoglund                                         99/08/17                         00/07/13              94/07/12           Titel:                                AI's impact on decision-making in accounting Supervisor:                    Leanne Johnstone    Keywords:                      Risk, AI, decision-making process, accounting, ethics, uncertainty Research questions: How does AI affect the decision-making process in accounting? Purpose: The purpose of this study is to contribute to the knowledge about the impact of AI on accounting decisions and the process of accounting decisions.   Method: We used a qualitative research method by using secondary data as our resource in order to understand how different organizations have approached AI in the accounting industry and how it has affected decision making in terms of accounting. Conclusion: We discovered that the potential for disruptions in traditional structures within accounting offers significant advantages due to technological advancements in AI and its effect on decision making in accounting. As AI modifies the decision-making process making it more effective, which means more reliable and faster. Organizational structures also change to maximize the improved decision-making process. It is important that humans continue to be involved in the decision-making process to monitor and evaluate the performance of the AI system. However, it is essential that accounting professionals adapt and develop new skills to navigate this changing environment otherwise the consequence could instead lead to inefficient decision-making processes in accounting.

Bakgrund: Idag är en stor del av de som arbetar på akutmottagningen nyutexaminerade.  På akutmottagningen är tempot högt vilket innebär stora krav på sjuksköterskan som förväntas ta snabba beslut. Det är sjuksköterskan som är  ansvarig och leder omvårdnadsarbetet men det är idag brist på erfarna sjuksköterskor på akutmottagningen. Idag finns det lite forskning om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetet på akutmottagningen. Det är därför viktigt att belysa dessa upplevelser och KASAM skulle kunna vara ett hjälpande verktyg. Syfte: Syftet var att med hjälp av KASAM beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på en akutmottagning Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats gjordes.  Tio vetenskapliga artiklar från 2014–2023 granskades och analyserades med hjälp av KASAM och Fribergs femstegsmodell. Databaserna Cinahl och Medline har använts.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde en brist på kunskap, de är osäkra och rädda för att göra misstag samt att de känner sig otillräckliga. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde stress på grund av arbetet och att arbetsglädjen och motivationen försvann. Slutsatser: Denna litteraturöversikt har bidragit till ökad förståelse för hur det är att vara nyutexaminerad sjuksköterska på en akutmottagning. Mycket av den befintliga forskningen visade sig vara samstämmig. Det framkom att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig osäkra i arbetet under den första tiden och att det kräver hög kompetens och erfarenhet, något man inte har som nyutexaminerad.

Vår studie handlar om hur föräldraskap konstrueras i dagens samhälle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollärares yrkesroll i detta möte. Vi har utgått ifrån en diskurs om föräldraskap som väckte vårt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollärare under den empiriska delen av detta arbete.Att ha förståelse och god kännedom om hur dagens föräldrar tänker och varför anser vi vara viktigt i vår framtida yrkesroll som förskollärare. Dels för att kunna möta föräldrar på ett bra sätt och dels för att kunna ta hänsyn till detta vid planering av verksamheten. Vår undersökning visade att i möte med föräldrar så har förskollärarens yrkesroll förändrats. Förskollärare behöver idag ge föräldrar mer stöd än tidigare i sin föräldraroll. I samband med förskole start tillkommer ytterligare krav på föräldrar, krav som av vissa upplevs som tyngande. Undersökningen visade också att det kan vara svårt att hitta en bra balans när det gäller en god samverkan med föräldrar i förskolan. Vi har valt att grunda vår empiri på intervjuer med förskollärare från olika förskolor och med olika lång erfarenhet av yrket. Dessa intervjuer har skett öga mot öga på respektive förskollärares arbetsplats. Vi har intervjuat en förskollärare åt gången i ett enskilt rum.