<p>Runt om i världen finns en mängd olika typer av stödsystem för att premiera icke</p><p>konkurrenskraftiga energislag. Dessa stödsystem finns främst för att elkonsumenterna ska</p><p>kunna använda sig av relativt billig el. Från konsumentens perspektiv är det därför viktigt att</p><p>de stödsystem som finns fungerar så bra som möjligt. Olika stödsystem innebär olika</p><p>osäkerheter och risker för tänkta investerare. Syftet med denna uppsats är därför att studera</p><p>vilka osäkerheter investerare anser att det finns inom olika stödsystem för vindkraft och hur</p><p>osäkerheterna inom det svenska stödsystemet påverkar deras investeringsbeslut. För att kunna</p><p>granska dessa osäkerheter har tre stödsystem studerats mer i detalj. Framförallt har det</p><p>svenska elcertifikatsystemet undersökts men även det tyska stödsystemet och det som finns i</p><p>Texas har studerats. Osäkerhetsanalysen har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med investerare</p><p>samt personer som är involverade i vindkraftsbranschen. Resultatet av denna studie pekar på</p><p>att det avgörande för hur ett stödsystem fungerar är inte de speciefika osäkerheter som finns</p><p>inom det utan snarare stabiliteten och långsiktigheten i stödsystemet.</p><p>Studien av den svenska elcertifikatsmarknaden ägnas till stor del åt havsbaserad vindkraft.</p><p>Detta för att mycket av den osäkerhet som idag finns på markanden har att göra med detta.</p><p>Uppsatsen diskuterar att ett stort problem är osäkerheten som finns angående hur stödet till</p><p>havsbaserad vindkraft kommer att utvecklas.</p>

This thesis for a licentiate degree is a Caring Science lifeworld study the purpose of which is to describe women’s experiences of illness, health and care following a myocardial infarction. It consists of two studies (Papers I and II) which form the first part of a doctoral dissertation. Cardio-vascular disorders are a major public health problem today. Besides the impact these disorders have on public finances, a disease such as myocardial infarction entails suffering for the afflicted person. Current research indicates that women measure their health as lower than men following a myocardial infarction. There is still a lack of knowledge on how to understand women’s health process following a myocardial infarction, and how to provide them with the support needed to promote good health and well-being. Paper I explores women’s experiences of their lifeworld and body following a myocardial infarction. Paper II explores women’s experiences of the care and health process following a myocardial infarction, with a particular focus on their experience of participation. The method of reflective lifeworld research, based on phenomenological epistemology, is used to explore the meaning that is experienced in the lived world of the patient. This research finds that women describe that their lives come to a stand-still following a myocardial infarction. They perceive their bodies as having failed them, which entails existential uncertainty, meaning that the women no longer feel secure about their bodies or life, itself. Their suffering is difficult to understand, both for themselves and for those around them, and the women suffer in silence. Health-care professionals have the potential to promote health by supporting the women towards greater participation and independence in the health process. Participation, however, is not limited to concrete participation in care, but in offering health care based on women’s perspective of how their life situations changed following the illness. This will provide the women with the support they need to discover their own health promoting resources, and to become friends with their bodies and the life that follows a myocardial infarction.

Jag har utgått från en fallstudie. Arbetets syfte har varit att få kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren på frågeställningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lärare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven är rädd för att misslyckas och gör sitt bästa för att behålla den självkänsla han fortfarande har kvar. Det viktigaste läraren kan göra för att hjälpa eleven är att försöka bygga upp hans självförtroende och få honom att förstå att man inte är mindre värd bara för att man svarar fel ibland.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjälpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation. Metod: I min undersökning har jag använt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundärdata. För att kunna samla information för empirin har jag använt intervjuer vilket i studien representeras av primärdata. Resultat &amp; slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa färdigheter att gå framåt och göra en förändring. Speciellt när kommunikationen i företag/organisation är dålig, finns det ett behov att engagerar personaler för förändring som ska hända. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstånd mot förändring och förbättra personalers engagemang på arbetsplatsen. Enligt informanterna kunde bekymmer minskas med hjälp av dialog och debatt. Om företag/organisation är tvingade till förändring till exempel genom statliga krav kan debatter och dialoger med de anställda kommer påverka motstånd till förändringen i sig. De anställda saknar mandat att påverka tvingande beslut. Förslag till fortsatt forskning: Hur kommer medarbetarna att uppfatta den nya organisationen, hur kommer att bli kommunikationen mellan medarbetarna och kommunikationen mellan ledare och medarbetarna i den nya organisationen, är frågor som jag ser till vidare undersökning. Uppsatsen bidrag: Genom den här underökningen fick jag nyare kunskap om kommunikation och omorganisation. Dessutom fick jag bättre förståelse och chefens - och ledarens roll vid kommunikation i förändringsprocessen. Vidare vill jag säga att genom den underökningen fick jag bra information om vilka kommunikationskanaler chefer och ledare använder vid förändringen. Och denna information fick jag från både litteraturen och verkligheten.

Runt om i världen finns en mängd olika typer av stödsystem för att premiera icke konkurrenskraftiga energislag. Dessa stödsystem finns främst för att elkonsumenterna ska kunna använda sig av relativt billig el. Från konsumentens perspektiv är det därför viktigt att de stödsystem som finns fungerar så bra som möjligt. Olika stödsystem innebär olika osäkerheter och risker för tänkta investerare. Syftet med denna uppsats är därför att studera vilka osäkerheter investerare anser att det finns inom olika stödsystem för vindkraft och hur osäkerheterna inom det svenska stödsystemet påverkar deras investeringsbeslut. För att kunna granska dessa osäkerheter har tre stödsystem studerats mer i detalj. Framförallt har det svenska elcertifikatsystemet undersökts men även det tyska stödsystemet och det som finns i Texas har studerats. Osäkerhetsanalysen har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med investerare samt personer som är involverade i vindkraftsbranschen. Resultatet av denna studie pekar på att det avgörande för hur ett stödsystem fungerar är inte de speciefika osäkerheter som finns inom det utan snarare stabiliteten och långsiktigheten i stödsystemet. Studien av den svenska elcertifikatsmarknaden ägnas till stor del åt havsbaserad vindkraft. Detta för att mycket av den osäkerhet som idag finns på markanden har att göra med detta. Uppsatsen diskuterar att ett stort problem är osäkerheten som finns angående hur stödet till havsbaserad vindkraft kommer att utvecklas.

Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet. Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer. Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen. Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.

Abstract Titel: ”- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.” - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan. Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica Holmgren Typ av arbete: Examensarbete (15 Hp) Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud Söderlund Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle Datum: December 2008     Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna? I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken ska ingå i verksamheten. Hur får man den här ekvationen att gå ihop? Som metod för studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer. Våra informanter var sammanlagt fyra pedagoger från två olika förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Vi var två intervjuare vid varje intervju för att en av oss skulle kunna uppmärksamma reaktioner hos informanterna som inte registrerades i ljudupptagningen. Resultatet visade att pedagogerna hade kunskap om musikens betydelse för barns utveckling. De visste vad som krävs för att förmedla musiken på ett lustfyllt sätt som gör det meningsfullt för barnen. Men de använder trots detta minimalt med musik i verksamheten. Studien visade även att det finns en utbredd osäkerhet inför musikaktiviteter bland pedagoger i förskolan.   Nyckelord: Musik i förskolan, pedagogers osäkerhet, musikalitet, musikaktivitet

Arbetets syfte är att skapa bättre förståelse för produktutvecklingsprocessen vid radikala innovationer för att ge bättre förutsättningar vid framtida projekt med radikala innovationer. I dagsläge koncentrerar sig företag allt mer på framtagande av inkrementella innovationer och därmed är produktutvecklingsprocessen ofta anpassad för detta ändamål. Arbete med radikala innovationer skiljer sig framför allt på grund av en omfattande marknadsosäkerhet och teknisk osäkerhet från arbete med inkrementella innovationer. Därmed är det viktigt att förstå hur denna osäkerhet påverkar produktutvecklingsprocessen samt dess effektivitet. För att skapa denna förståelse genomfördes i detta arbete en litteraturstudie samt två semi-strukturerade intervjuer om ett projekt som ledde till en radikal innovation. Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna tyder på att den omfattande marknadsosäkerheten och teknisk osäkerheten påverkar produktutvecklingsprocessen främst genom att en separation mellan problemformulering och problemlösningen försvåras. I och med det behöver produktutvecklingsprocessen vara mer inriktad på att stödja en växelverkan mellan problemformuleringen och problemlösningen för att möjliggöra lärandet och därmed en reducering av osäkerheten. Under intervjuerna framkom sju olika sätt att hantera osäkerheten nämligen: Prototyp, Leverantörer, Testa hos samarbetspartner, Strukturera, Projektet i omgångar, Ignorera den samt En lösning. Dessa hanteringssätt påverkar produktutvecklingsprocessen antingen genom att främja en växelverkan mellan problemformulering och problemlösning eller genom att möjliggöra problemlösning utan ytterligare information. Effektiviteten av produktutvecklingsprocessen påverkas främst av att en växelverkan mellan problemformulering och problemlösning ökar uppfyllelsegraden av marknadskraven och de tekniska kraven samtidigt som utvecklingstiden blir längre. När problemlösning utan ytterligare information möjliggörs blir utvecklingstiden kortare.

Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband. Resultaten visar att det i denna undersökning inte går att hitta några signifikanta samband mellan varken tristess, osäkerhet eller orättvisa och upplevd väntetid. Orsakerna till detta kan vara flera men en central slutsats är att det kan vara faktisk tid som till störst del påverkar den upplevda väntetiden och i sin tur den funktionella kvaliteten.

Detta är en studie av två svenska cleantech-företags internationaliseringsprocess i Kina. Studien undersöker vilka osäkerheter företagen ställts inför, hur dessa hanterats och vilken påverkan detta haft på etableringens tidsomfattning. Ett flertal osäkerheter identifieras, varav de viktigaste härrör till juridiska skillnader, problem med pålitliga samarbetspartners och osäker efterfrågan. Tidigare erfarenhet av liknande marknader och anställning av lokal personal konstateras vara kritiska för att snabbt inhämta marknadsspecifik kunskap. Studien konstaterar att tiden för etablering i hög grad beror på marknadens befintliga efterfrågan, behovet av nätverkande med kunder och möjligheten att formalisera kunskap och skala upp försäljningsvolymer. Avslutningsvis konstateras att det på den kinesiska marknaden kan vara fördelaktigt att inte vara först med en produkt. Detta då riskerna med varumärkesintrång och informationsspridning är höga samtidigt som kvalitet och innovation värderas lägre än på västerländska marknader.