Bakgrund: Budgeten har en lång historia i vilken dess roll och betydelse har ändrats över tid. Budgeten fyller en mängd olika syften som är såväl företags- som situationsspecifika. Under senare år har det riktats kritik mot budgeten gällande att den inte är anpassad till dagens ständigt föränderliga miljö. Byggföretag verkar i en bransch som är ständigt beroende av förändringar i samhällsutvecklingen som förutsätter flexibilitet och ställer hårda krav på anpassningsförmåga samt behärskning av potentiell hastig omstrukturering. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa kunskap om vilka, och hur, olika osäkerhetsfaktorer påverkar byggföretags budgetanvändande. Detta genom att analysera vilka osäkerhetsfaktorer som upplevs som störst i byggbranschen och hur dessa hanteras i byggföretagens budgetering. Avsikten är även att skapa en insikt om vilka syften budgeten uppfyller under osäkra förhållanden. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ branschstudie på byggföretag inom den svenska marknaden. Empirin utgörs av två semistrukturerade intervjuer med två väletablerade bolag. Detta material har analyserats för att urskilja likheter och skillnader mellan företagen för att kunna besvara uppsatsens syfte. Slutsats: Studien visar på att det finns flera huvudsakliga osäkerhetsfaktorer som påverkar byggföretagen. Osäkerheten hanteras främst genom förebyggande analyser som inkluderas i budgetanvändandet. Vidare kombinerar företagen traditionell budgetering med alternativa budgetformer. Budgeten fyller en mängd olika syften där planering, uppföljning och kontroll ses som de primära.   Nyckelord: Ekonomistyrning, budget, budgetering, osäkerhet, byggbranschen. / Background: The budget has a long history where its role and meaning has changed over time. The budget may fulfill a lot of different purposes that take form by its context and surroundings. During the previous years the budget has been criticized for not being able to adapt to the constantly changing environment. Construction companies are operating in an industry that are affected by changes in the society that postulate flexibility, requires adaptability and also control if it will be a quick realign. Purpose: The purpose with the thesis is to create knowledge about which and how different forms of uncertainty have an impact on construction companies use of their budget. We are doing this by analyzing which forms of uncertainty that are experienced in the construction industry and how these are handled by the companies budgeting. The intention is also to create an insight about which purposes fulfils in an environment with uncertainty.  Method: This study is a qualitative study about construction companies on the swedish market. The empirical material is based on two semistructured interviews with two well established firms. The material has been analyzed with the intention to identify differences and similarities between the companies in order to answer the purpose of the thesis. Conclusions: The thesis shows that there are many forms of uncertainty that affects the construction companies. The uncertainty is handled through prevention analyzes that are included in the budget. Except that, the companies are combining traditional budgeting with alternative budgeting. The budget fulfills a lot of different purposes where planning, follow-up and control are the mainly.  Keywords: Management control, budget, budgeting, uncertainty, construction industry

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av förväntade språkliga drag för kvinnor när olika diskussionsämnen avhandlas på Facebook. Genom valda språkliga kategorier: svordomar, visuella känslouttryck, uttryck för osäkerhet och gradord, samt diskussionsämnena: sexism, relationer och brott, har både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder använts. Med andra ord har frekvensen av de olika kategorierna inom diskussionsämnena kunnat presenteras men också en vidare analys av hur kategorierna används inom varje ämne. Resultatet visar att kvinnorna använder de språkliga kategorierna på olika sätt när de avhandlar olika diskussionsämnen. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att sexism frambringar flest uttryck inom varje språklig kategori till skillnad från relationer där de används minst. Det är därför möjligt att säga någonting om diskussionsämnena och hur deras innebörd påverkar kvinnornas kommunikationsstrategier, nämligen att ju högre grad av seriositet desto mer används det förväntade kvinnliga språket. När det kommer till hur de språkliga kategorierna används för att avhandla diskussionsämnena sticker användandet av gradord ut eftersom tidigare teorier har föreslagit att kvinnor använder fler försvagande uttryck än förstärkande. Trots det påvisar resultatet i den här studien motsatsen, nämligen att kvinnor främst använder sig av förstärkningsord.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellanintolerans mot osäkerhet och optimism samt om det fanns något samband mellan intolerans motosäkerhet och smärtkatastrofiering. Utöver det ville vi undersöka om det fanns något sambandmellan upplevd stress under beteendetestet Beads task och förväntningar på kallvattentestet.Våra hypoteser var att vi skulle finna ett negativt samband mellan intolerans mot osäkerhet ochoptimism samt ett positivt samband mellan intolerans mot osäkerhet och smärtkatastrofiering.Vi trodde även att vi skulle finna ett positivt samband mellan upplevd stress under Beads taskoch negativa förväntningar på kallvattentestet. Studien utfördes genom tre enkäter som mätteintolerans mot osäkerhet, optimism och smärtkatastrofiering. Utöver det användes Beads taskför att mäta observerbara beteenden associerade med intolerans mot osäkerhet. Deltagarnabestod av 60 universitetsstudenter, varav 30 män och 30 kvinnor. Resultaten visade att det fannsett negativt samband mellan optimism och intolerans mot osäkerhet samt ett positivt sambandmellan intolerans mot osäkerhet och smärtkatastrofiering. Sålunda tenderar optimistiskapersoner att vara mindre intoleranta mot osäkerhet medan personer med hög grad avsmärtkatastrofiering är mer intoleranta mot osäkerhet. Tidigare studier har visat att optimistiskapersoner har lättare att hantera svåra situationer och att personer med hög grad avsmärtkatastrofiering har mer katastroftankar som leder till oro i osäkra situationer, vilket går ilinje med vårt resultat. / The purpose of this study was to investigate the relationship between intolerance ofuncertainty, optimism and pain catastrophizing. Furthermore we wanted to investigate therelationship between distress during the behavioral test Beads task and expectations on the ColdPressor Task. We hypothesized that we would find a negative relationship between intoleranceof uncertainty and optimism and a positive relationship between intolerance of uncertainty andpain catastrophizing. Furthermore we hypothesized that we would find a positive relationshipbetween distress during Beads task and negative expectations on the Cold Pressor Task. Theconvenient sample consisted of 60 university students, 30 males and 30 females. Ourresults showed a negative relationship between optimism and intolerance of uncertainty and apositive relationship between intolerance of uncertainty and pain catastrophizing. Thusoptimistic individuals tend to be less intolerant to uncertainty when individuals with a highlevel of pain catastrophizing are more intolerant to uncertainty. Previous studies showed thatoptimistic individuals have a better way of coping with difficult situations, and that individualswith a high level of pain catastrophizing have more catastrophizing related thoughts whichcause worrying in uncertain situations, which is in line with our results.

I denna vetenskapliga essä undersöker jag osäkerhet i det pedagogiska förhållningssättet. Osäkerheten som undersökts grundar sig i hur jag som professionell ska förhålla mig till huruvida aktiviteternas som erbjuds på fritidshemmet ska utformas med en obligatorisk delaktighet eller en frivillig delaktighet. Vad är det som påverkar och bidrar till att denna osäkerhet i det pedagogiska förhållningssättet uppstår? Jag undersöker dessa frågor genom att med hjälp av teorier och litteratur lyfta anledningar och bidragande faktorer till varför denna osäkerhet kan uppstå och hur detta påverkar mitt professionella omdöme. Genom att lyfta anledningar och bidragande faktorer till att osäkerheten uppstår reflekterar jag sedan vidare i hur detta kan användas i mitt pedagogiska förhållningssätt gällande deltagandet i aktiviteterna och för den egna professionsutvecklingen. / In this scholarly essay I examine insecurity in the pedagogical approach. The insecurity that’s examined is based in how I as a professional should approach wheter the activities that are offered in the leisure-time centre should be designed with a mandatory participation or a voluntary participation. What affects and contribute to the emerging of this insecurity in the pedagogical approach? I examine theese questions by with the help of teories and litterateur raise reasons and contributory factors to why this insecurity emerge and how this affect myprofessional judgment. By raising reasons and contributory factors to the emerging of the insecurity I then continue to reflect how this may be used in my pedagogical approach regarding the participation in the activities and for the personal professional development.

In this thesis, various software for point cloud visualization has been investigated. Laser scanning is widely used to create three-dimensional models, but there is a lack of software for visualization. Point clouds usually have a large file size and need convenient methods for visualization and presentation to third parties. The development of browsers means that there are good opportunities today to visualize point clouds on web-based services. The purpose has been to investigate professional software with open source and free software in how they manage to visualize, measure and present point clouds. Details in point clouds is controlled by its point density. Higher point density will result in better details but will take longer time to scan and requires more storage space. The density of the point cloud is controlled by the requirement from the client. It is not certain that a high point density is necessary to strive for considering it will result in more data to handle. The software that has been investigated is Autodesk ReCap, Leica Truview, Pointscene and Potree, and they have all been compared to Leica Cyclone. Only three of them have been able to read the PTS-file format, while Potree and Truview have received the point cloud converted and exported to their proprietary file formats. The comparison between the softwares was mainly based on differences in length measurements, as angle and area-specific tools are not available in all softwares. The length measurements were repeated 30 times and it is the average and the uncertainty for each software that has been used in the comparison. The survey shows that there are small differences between the software except for Truview, which is the only software with significant deviations from Cyclone. There is not any significant differences in length measurements that arise when there have been conversions to Potree. Pointscene and Potree have visual similarities, Pointscene is however the preferred software because its own servers available which simplifies sharing point clouds to other users.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka uppfattningen av osäkerhetsrepresentationer implementerade i 3D-visualiseringar av kulbanor utifrån olika metoder för osäkerhetsvisualisering. Detta baserat på antagandet att 3D kommer att bli vanligare inom brottsplatsvisualiseringar i framtiden, samt att kulbanevisualiseringar kommer bli vanligare som bevisföring. I och med detta är det av stor vikt för både aktörer som skapar visualiseringar och som kommer att använda dem i rättegångar att veta hur dessa tolkas och förstås av mottagare. Arbetet inleddes med en litteraturstudie då osäkerhetsvisualiseringar av kulbanor studerats ytterst lite tidigare. Med hänsyn till detta ansågs det även relevant att arbetet tog avstamp från en basal nivå gällande hur människor uppfattar och värderar visualiseringar, samt att undersöka hur osäkerhet tidigare visualiserats inom domäner utöver forensik och skjutincidentrekonstruktion. Detta för att kunna ta fram vetenskapligt motiverade varianter av osäkerhetsvisualiseringar av kulbanor. Vidare undersöktes även skillnaden mellan visualiseringar som innehöll enbart en kulbana och visualiseringar av flera kulbanor, samt animeringar av kulbanevisualiseringarna. För att uppnå studiens syfte utfördes semi-strukturerade intervjuer samt en enkät som samlade in både kvantitativa och kvalitativa data. Målgruppen för studien var personer inom polis- och rättsväsendet som på något sätt kommer i kontakt med rättslig bevisföring i sitt arbete. Resultaten av tematiska och statistiska analyser visade att 3D-visualiseringar- och animeringar verkar vara uppskattade metoder för ökad förståelse av denna typ av bevisföring. Ingen av de framtagna alternativen ansågs vara dåliga för osäkerhetsvisualisering, men deltagarna verkade i huvudsak uppskatta visualiseringar som var transparenta samt hade tillräckligt hög kontrast gentemot sin omgivning och relativt varandra. Vidare hittades skillnader i generell attityd kring osäkerhetsvisualiseringarna mellan deltagare beroende på tidigare erfarenhet av 3D-visualiseringar samt om personen arbetade inom polis– eller rättsväsendet. Dessa resultat bedömdes som intressanta men då de enbart var baserade på skillnader i en variabel krävs det att framtida studier utförs för att vidare undersöka ett potentiellt samband. Framtida arbete bör också undersöka osäkerhetsrepresentationer som implementerats i riktiga laserskannade 3D-modeller samt i varierande miljöer.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka uppfattningen av osäkerhetsrepresentationer implementerade i 3D-visualiseringar av kulbanor utifrån olika metoder för osäkerhetsvisualisering. Detta baserat på antagandet att 3D kommer att bli vanligare inom brottsplatsvisualiseringar i framtiden, samt att kulbanevisualiseringar kommer bli vanligare som bevisföring. I och med detta är det av stor vikt för både aktörer som skapar visualiseringar och som kommer att använda dem i rättegångar att veta hur dessa tolkas och förstås av mottagare. Arbetet inleddes med en litteraturstudie då osäkerhetsvisualiseringar av kulbanor studerats ytterst lite tidigare. Med hänsyn till detta ansågs det även relevant att arbetet tog avstamp från en basal nivå gällande hur människor uppfattar och värderar visualiseringar, samt att undersöka hur osäkerhet tidigare visualiserats inom domäner utöver forensik och skjutincidentrekonstruktion. Detta för att kunna ta fram vetenskapligt motiverade varianter av osäkerhetsvisualiseringar av kulbanor. Vidare undersöktes även skillnaden mellan visualiseringar som innehöll enbart en kulbana och visualiseringar av flera kulbanor, samt animeringar av kulbanevisualiseringarna. För att uppnå studiens syfte utfördes semi-strukturerade intervjuer samt en enkät som samlade in både kvantitativa och kvalitativa data. Målgruppen för studien var personer inom polis- och rättsväsendet som på något sätt kommer i kontakt med rättslig bevisföring i sitt arbete. Resultaten av tematiska och statistiska analyser visade att 3D-visualiseringar- och animeringar verkar vara uppskattade metoder för ökad förståelse av denna typ av bevisföring. Ingen av de framtagna alternativen ansågs vara dåliga för osäkerhetsvisualisering, men deltagarna verkade i huvudsak uppskatta visualiseringar som var transparenta samt hade tillräckligt hög kontrast gentemot sin omgivning och relativt varandra. Vidare hittades skillnader i generell attityd kring osäkerhetsvisualiseringarna mellan deltagare beroende på tidigare erfarenhet av 3D-visualiseringar samt om personen arbetade inom polis– eller rättsväsendet. Dessa resultat bedömdes som intressanta men då de enbart var baserade på skillnader i en variabel krävs det att framtida studier utförs för att vidare undersöka ett potentiellt samband. Framtida arbete bör också undersöka osäkerhetsrepresentationer som implementerats i riktiga laserskannade 3D-modeller samt i varierande miljöer.

Operationsmiljön präglas av oförutsägbarhet och osäkerhet. Dessa faktorer kan leda till överraskning, antingen aktörsdriven eller som ett resultat av den komplexa dynamiken i operationsmiljön. Svensk operationskonst lyfter fram flexibilitet för att hantera effekterna av överraskning. Hur den förstås i operationsplanering blir avgörande för hur effekterna av överraskning hanteras. Denna teorikonsumerande enfallstudie söker svar på frågorna hur flexibilitet förstås av officerare i funktioner vid insatsstaben. Uppsatsen söker svar på hur flexibilitet och förutsättningar för den förstås på operativ nivå i relation till Meir Finkels teori om flexibilitet. Undersökningen visar att officerare i operationsplanering på operativ nivå förstår flexibilitet i linje med Finkels flexibilitetsteori. Undersökningen påvisar att öppenhet, kognitiv flexibilitet och systemförståelse är särskilt framträdande teman som skapar förutsättningar för flexibilitet.

Bakgrund: Ett fysiskt trauma kan innebära att människan blir påverkad fysiologiskt och existentiellt. Hälsa och välbefinnande är viktigt för att undvika psykisk ohälsa med ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom. Rädslor efter fysiskt trauma kunde påverka vardagen negativt för människan. Sårbarhet och lidande är något sjuksköterskan behöver kunskap om för att få en förförståelse för patientens hälsa och minska risken för vårdlidande. Sjuksköterskans vårdande har en viktig roll för att patienten ska få stöd. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenhet av stöd efter fysiskt trauma och stödets betydelse för välbefinnandet ur ett patientperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visade att patienter som utsatts för ett fysiskt trauma är i behov av en tydlig och konkret information från hälso- och sjukvården för att få ett ökat välbefinnande. Patienter var även i behov av stöttning som exempelvis rehabilitering för att få en ökad trygghet och minskad osäkerhet gällande skadorna. Emotionellt stöd var viktigt för patienterna för att uppnå känsla av hälsa och välbefinnande. Konklusion: Patienter önskade tydlig information och kommunikation för att uppleva trygghet och välbefinnande efter ett fysiskt trauma. Bristande information och kommunikation ledde till osäkerhet och minskat välbefinnande. Emotionellt stöd är viktigt för patienten att kunna återhämta sig och uppleva hälsa och välbefinnande. / Background: A physical trauma can mean that the person is affected physiologically and existentially. Health and well-being were important to avoid mental illness with anxiety, depression, post-traumatic stress disorder. Fears of physical trauma could also affect everyday life negatively for people. Vulnerability and suffering were something the nurse needed to experience for a pre-understanding of the patient's health. The nurse's caregiver played an important role in ensuring that the patient received support. Aim: The aim was to shed light on the patient's experience of support after physical trauma´s and the significance of the support for well-being from a patient perspective. Method: The study was conducted as a qualitative literature review. Results: The results showed that patients who have been subjected to physical trauma are in need of clear and concrete information from the health service in order to increase well-being. Patients were also in need of support, such as rehabilitation, in order to have increased sense of security and reduced uncertainty regarding the injuries. Emotional support was important for patients to achieve a sense of health and well-being. Conclusion: Patients wanted clear information and communication to have increased sense of security and well-being after a physical trauma. Lack of information and communication could lead to insecurity and reduced well-being. Emotional support was important for the patient to be able to recover and experience health and well-being.

Today's technological and unstable society places greater demands on military organizations to deal with military surprises and uncertainties. One method of dealing with these problems is by incorporating flexibility. Researcher Meir Finkel presents a theoretical framework that advances flexibility as a governing principle that enables military organizations to handle surprises and uncertainties. However, for military organisations there are two main problems with applying new methods on how they should act, firstly to translate it into concepts and operations, secondly to infuse the range of doctrines and regulations to influence the entire organization. Therefore, the purpose of this study is to increase the knowledge of how flexibility is applied in central military governing documents. And, to discuss any correlation between the documents and what effect the implementation may have on the organization’s flexibility. Since the Swedish Armed forces explicitly strive for flexibility, Finkel's theoretical framework aims to illustrate how flexibility has been applied. This was achieved by examining Sweden’s operational and naval doctrine through a qualitative text analysis. The result shows that flexibility plays a significant role in both Sweden's operational and naval doctrine as it has successfully been applied. Nonetheless, both doctrines present elements that may affect flexibility negatively and could therefore, limit the efficiency to deal with military surprises and uncertainties.