Bakgrund: Patientdelaktighet skapar en effektivare vård med färre komplikationer, vilket leder till ökad patientsäkerhet och livskvalité för patienten. Trots det upplever många patienter att de lämnas utanför vården och utanför beslutsfattande. Hur vården definierar delaktighet och patientens upplevelse av delaktighet skiljer sig åt. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av sin delaktighet vid tarmstomiträning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet utgjordes av tio vetenskapliga artiklar som resulterade i tre kategorier: Upplevelsen av informationens betydelse för patientdelaktighet vid stomiträning, upplevelsen av sjuksköterskans betydelse för delaktighet vid stomiträning och upplevelser av hindrande och främjande faktorer i samband med delaktighet i stomiträning. Resultatet visade att information och handledning från sjuksköterskor med kompetens i stomivård ansågs grundläggande för patientens delaktighet vid stomiträning. Resultatet visade att sjuksköterskor saknade grundläggande kompentens i stomivård samt kunskaper om vad som främjar patientens delaktighet vid stomiträning. Resultatet belyser även den bristande kommunikationen i vårdmötet vilket resulterade i att viktig information i samband med stomikirurgi upplevdes bristfälligt. Slutsats: Att som patient vara delaktig i de beslutfattande som rör stomin ansågs vara viktig, då detta gav patienterna en känsla av kontroll. Studien visar att sjuksköterskan och annan vårdpersonal behöver ökad kunskap om vad som främjar samt hämmar patientens delaktighet i vården samt vid stomiträning. Studien kan öka sjuksköterskornas medvetenhet kring patienternas upplevelse av delaktighet vid stomiträning. / Background: Patient participation creates more efficient care with fewercomplications, which leads to increased patient safety and quality of life for thepatient. Despite this, many patients experience that they are left out of care and out ofdecision making. How care defines participation and the patient's experience ofparticipation differs. Aim: The aim of the literature study was to illustrate patient'sexperience of their participation in intestinal ostomy training. Method: The study wasconducted as a general literature study with an inductive approach. Results: Theresults consisted of ten scientific articles that resulted in three categories: Theexperience of the information's significance for patient participation in ostomytraining, the experience of the nurse significance for participation in ostomy trainingand experiences of hindering and promoting factors in conjunction withparticipation in ostomy training. The results showed that information and guidancefrom nurses with competence in ostomy care was considered fundamental for thepatient's participation in ostomy training. The results showed that nurses lacked basiccompetence in ostomy care as well as knowledge of what promotes the patient'sparticipation in ostomy training. The results also highlight the lack of communicationin the care meeting, which resulted in important information in connection withostomy surgery being perceived as deficient. Conclusion: As a patient, beinginvolved in the decision making concerning the stoma was considered important, asthis gave the patients a sense of control. The study shows that the nurse and other carestaff need increased knowledge of what promotes and inhibits the patient'sparticipation in care and in ostomy training. The study can increase the nurses'awareness of patients' experience of participation in ostomy training.

Bakgrund: Mellan 20000 och 25000 personer beräknas leva med stomi i Sverige. Dessa patienter har olika bakgrundsproblematik där tarm-och urinblåsecancer samt inflammatoriska tarm-sjukdomar är vanligast förekommande. En stomi leder till förlorad kontroll över eliminationen, förändrad kroppsuppfattning och generellt även till fysisk sexuell dysfunktion. Sexualitet är en central del i människans liv och människan har behov av att uttrycka sig sexuellt genom hela livet oberoende av sjukdom. Dock har det visat sig att sjuksköterskan pratar om sexualitet i allt för liten utsträckning. Syfte: Syftet var att beskriva stomipatienters upplevelse av sin sexualitet i relation till en förändrad kropp. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes på tio artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur de studerade artiklarna framkom fyra övergripande kategorier kring patienternas upplevelse av sin sexualitet i relation till den förändrade kroppen: (1) förändrad identitet, (2) rädsla och oro, (3) att känna sig begränsad samt (4) försoning. Slutsats: Denna studie visar att de förändringar som en stomi innebär generellt påverkar sexualiteten negativt hos patientgruppen. Klinisk betydelse: Sjuksköterskan bör ge stöd, information och tillsammans med patienten och eventuell partner utveckla strategier att hantera de problem som individen upplever. / Background: An estimated number of 20,000 to 25,000 persons in Sweden live with a stoma. These patients have different medical histories that lead to the stoma, where intestinal and urinary bladder cancers together with inflammatory bowel diseases are the most common. A stoma leads to the loss of control over the elimination, an altered body image, and generally physical sexual dysfunctions. Sexuality is a central part of human life and people have a need to express their sexuality throughout their lives, regardless of diseases. However, studies have found that nurses talk too little about sexuality. Purpose: The purpose of this study was to describe stoma patients’ experiences of their sexuality in relation to an altered body. Method: An integrative review methodology was conducted on ten papers. Findings: Four broad categories emerged from the data: (1) altered identity, (2) fear and anxiety, (3) sense of limitation, and (4) reconciliation. Conclusion: This study shows that a stoma generally influences the sexuality negatively in the patient group. Clinical implications: The nurse should be supportive, give information, and together with the patient and, if present, his or her partner develop strategies to deal with the problems that the individual experience.

Sjuksköterskor möter patienter med stomi både inom slutenvård och öppenvård. Erhållandet av en stomi kan upplevas traumatiskt och innebär en ny livssituation för patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa stomiopererade patientens erfarenheter av stöd från sjuksköterskan. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i två kategorier: gott stöd samt brist på stöd. Patienterna upplevde att information var viktigt för att kunna anpassa sig till nya livssituationen, dock ansåg många patienter att informationen som gavs var otillräcklig. Uppföljning från sjuksköterska efter utskrivning upplevdes som positivt av patienterna, det ingav känslor av trygghet. Patienterna efterlyste dock mer emotionellt stöd då det ansågs att sjuksköterskorna fokuserade mer på det praktiska stödet. Somliga patienter upplevde även en brist på personcentrerad vård. Erhållande av stöd från en yrkesskicklig sjuksköterska ledde till att känslor av rädsla och osäkerhet försvann, medan att inte ha tillgång till en yrkesskicklig sjuksköterska ansågs vara en nackdel i återhämtningen. Resultatet visar att sjuksköterskors kunskap och kompetens angående stomi behöver ökas för att patienterna ska kunna erhålla det stöd som krävs. / Nurses meet patients with stomas in both inpatient and outpatient care. Obtaining a stoma can be traumatic and entails a new life situation for the individual. The study was conducted as a general literature study with inductive approach. The purpose of the study was to illuminate the ostomy-operated patient experiences of support from nurses. The result was based on 10 scientific articles and resulted in two categories: beneficial support and lack of support. The patients felt that information was important in order to adapt to the new life situation, however, many patients felt that the information provided was insufficient. Follow-up from the nurse after discharge was experienced as positive by the patients, it provided feelings of security. However, the patients called for more emotional support as it was felt that the nurses focused more on the practical support. Some patients also experienced a lack of personcentered care. Obtaining support from a professional nurse led to feelings of fear and uncertainty disappearing. Not having access to a professional nurse was considered a disadvantage in the recovery. The result shows that nurses’ knowledge and skills regarding ostomy need to be increased in order for patients to receive the support they need.

The purpose of this integrated review of the literature was to determine if there is a relationship between perioperative nurse provided education regarding ostomy surgery and stoma care and the perceived body-image of individuals with an ostomy. The reviewed research articles included those written in the English language and published in professional journals from 2005 to the present, with pertinent material from current nursing textbooks that could further enhance the literature results. The results of the studies reviewed strongly support that many aspects of perioperative nurse provided education regarding stoma formation and care can positively influence the ostomate's perceived body-image. Specifically, the performance of preoperative stoma site marking, postoperative stoma self-management education, and the development of a therapeutic relationship focusing on the psychosocial aspects of ostomy adaptation, can result in a positive outcome for the ostomate. The results of this thesis also suggest that education regarding postoperative sexual health and function of the ostomate are very limited and may negatively affect the body-image of the ostomate. Further research is required to develop a standard of care that would include perioperative nurse provided education that focuses on all aspects of the health related quality of life of the ostomate.

Bakgrund: En stomi innebär att en del av tarmen läggs ut på utsidan av buken och sys fast under operation. En stomi kan vara permanent eller temporär. Att få en stomi kan orsakas av flera olika sjukdomar. Efter stomiuppläggningen kan komplikationer uppkomma som personen bör vara medveten om. En stomi kan innebära förändringar i vardagslivet. Litteraturöversikten utgår från Katie Erikssons teori om lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av vardagslivet med en tarmstomi.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes som utgår från 12 kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Medline. Artiklarna analyserades med stöd av Fribergs metod i fyra steg utifrån en induktiv ansats.  Resultat: Tre huvudteman och sju subteman identifierades. En annorlunda livssituation beskriver hur personers vardagsliv förändras efter en stomiuppläggning och hur strategier utvecklats. Det nya jaget beskriver hur personers självbild är efter en stomiuppläggning och vilka negativa känslor som uppkommer. Påverkan på intima relationer beskriver hur personers relationer och sexliv har blivit påverkade efter stomiuppläggningen.  Slutsats: Att leva med en stomi innebär nya känslor och begränsningar i vardagslivet. Sjuksköterskans roll är att vara lyhörd och stöttande för individerna samt att vara medveten om strategier och hur strategierna kan tillämpas.

Bakgrund  En stomi är en konstgjord öppning från tarmen till buken ämnad för avledning av avföring eller urin. År 2015 fanns det 43 000 personer med stomi i Sverige. Ileo- och kolostomi är tarmstomier där vanliga orsaker är kroniska sjukdomar som cancer, Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Stomin behöver pre- och postoperativ vård samt daglig skötsel med rengöring och byte av stomibandage för att minska risken för komplikationer. Läckage, hudirritation och ischemi är vanligast förekommande medan prolaps och parastomalt bråck är av allvarligare grad.  Syfte  Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar skrivna mellan år 2013 och 2023. Tio artiklar med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. Artikelsökningar gjordes med sökord i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomfördes med bedömningsunderlaget från Sophiahemmet högskola och en integrerad dataanalys i tre steg användes.  Resultat  I resultatet identifierades fyra huvudkategorier livskvalitet hos personer med stomi, synen på en förändrad kropp, betydelsen av närstående och mötet med hälso- och sjukvården. Det tydliggjordes att stomin påverkade personers mående samt faktorer som ålder, kön och livsstil bidrog. Acceptans var en förutsättning för god livskvalitet. Hälso- och sjukvårdens bemötande påverkade det psykiska måendet och angelägenheten att söka vård. Socialt stöd var av betydelse för en god upplevelse av sin stomi. Det var vanligt att sköta sin egenvård tiden efter stomioperation, dock sjönk egenförmågan ju längre tiden gick.  Slutsats  Livet med stomi påverkade personens psykiska mående och upplevelse av sitt sociala liv. Oro för en förändrad kropp, komplikationer och nya relationer orsakade ångest och depressiva symtom. Närstående kunde upplevas som betydelsefulla och avgörande för välmående och livskvaliteten samtidigt som personer upplevde sig som en börda för närstående. Upplevelsen av möten inom hälso- och sjukvården varierande med övervägande för okunskap och bristande bemötande. / Background  A stoma is a surgical opening from the intestine to the abdomen intended for the elimination of feces or urine. In 2015, there were 43,000 people with a stoma in Sweden. Common reasons for intestinal ostomies are chronic diseases such as cancer, ulcerative colitis, and Crohn's disease. To reduce the risk of complications, the stoma needs pre-and post-operative care as well as daily care with cleaning and changing the stoma bandage. The most common complications are leakage, skin irritation, and ischemia while prolapse and parastomal hernia are more severe complications.  Aim  The aim of this study was to describe people's experiences of living with a stoma.  Method  The chosen method was a non-systematic literature review, based on 15 scientific original articles. The articles were quantitative and qualitative studies written between 2013 and 2023. Keywords were used in the databases PubMed and CINAHL for article searches. The literature review was carried out using the assessment criteria from Sophiahemmet University. Lastly, to compile the result an integrated data analysis was used.  Results  The results identified four main categories of quality of life in people with a stoma, the perception of a changed body, the importance of relatives, and the meeting with healthcare. The literature review showed that the stoma affected people's well-being and age, gender, and lifestyle decided the outcome. A good quality of life was predicted on acceptance. The well-being was affected by how the healthcare treated a person, which also led to difficulties in seeking care. Social support tended to be important for a good experience with the person’s stoma. Self-care was common after surgery, but as time went on the self-efficacy level decreased.  Conclusions  Life with a stoma affected the person's psychological well-being and experience of their social life. Concerns about a changed body and relations as well as complications caused anxiety and depressive symptoms. Relatives could be experienced as significant and decisive for well-being and quality of life, while people experienced themselves as a burden for close relatives. The experience in health care varied with consideration for ignorance and lack of treatment.

Bakgrund: Tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en konstgjord öppning görs på buken där en liten del av tarmen hamnar utanpå huden. På det sättet avlastas tarmarna och flödet hamnar i en extern påse. Behovet av stomi kan bero på bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar, trauma och kolorektalcancer. Till följd av stomin förändras tarmfunktionen och en känsla av fysisk missbildning kan förekomma och personen blir ständigt påmind om den påtvingade kroppsförändringen. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Materialet analyserades med Fribergs femstegsmetod.  Resultat: Resultatet beskriv utifrån tre huvudkategorier och 10 subkategorier. Huvudkategorierna är: Den förändrade självuppfattningen, Den sociala omgivningens betydelse och Den nya tillvaron.  Konklusion: Personer med tarmstomi kan bli påverkade psykiskt, fysiskt och socialt. Det är viktigt med en individanpassad vård då varje patient är unik. Vidare bör vårdpersonalen säkerställa en god information till både patienten och närstående. Det är viktigt att vårdpersonalen tar hänsyn till närstående och stödjer dem utifrån deras behov. För att säkerställa en optimal och personcentrerad omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen ökar sina kunskaper om tarmstomier.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Complications following intestinal ostomy surgery can diminish quality of life for individuals living with an ostomy, resulting in physical and psychosocial limitations. Risk factors contributing to ostomy complications are not well established in the literature. The purposes of this study were to: 1) identify risk factors contributing to the development of fecal ostomy complications; 2) describe the incidence and severity of early fecal ostomy complications; and 3) estimate the reliability and validity of two newly developed instruments, Ostomy Risk Factor Index (ORFI) and Ostomy Complication Severity Index (OCSI). Using a prospective longitudinal design, 71 adult patients who had undergone ostomy surgery were recruited from three acute care settings. Data were collected through self-administered surveys, medical record review, and direct observation prior to discharge and at 30 to 60 days post-operatively. Data were analyzed using descriptive statistics, analysis of variance, chi-square tests, correlation, and multiple regression. Psychometric properties of the Ostomy Risk Factor Index and the Ostomy Complication Severity Index were examined using content validity indices, Cohen coefficient kappa, Pearson correlation coefficient, and intra-class correlation. Two risk factors were found to be predictive of ostomy complications scores, stoma/abdomen characteristics (p= .007) and BMI (p= .002). Ostomy complications and ostomy adjustment were significantly inversely correlated (r= - 0.27, p=.04) and stoma care self-efficacy and ostomy adjustment were significantly correlated (r= .599, p= .01). The ORFI and OCSI demonstrated acceptable content validity (CVI= 0.9). ORFI demonstrated acceptable inter-rater reliability for 10 of the 14 items (k= 1.0) and excellent intraclass correlation of total scores between raters (r= .998, p= .001). The OCSI demonstrated acceptable inter-rater reliability for all of the items (k= .71- 1.0) and excellent intra-class vii correlation of total scores between raters (r= .991, p= .000). The OCSI demonstrated acceptable internal consistency (Cronbach's alpha .68). In conclusion, this study provides new knowledge regarding risk factors, incidence and severity of ostomy complications, and provided support for the validity and reliability of two new instruments for the researcher and practitioner to reliably identify and describe important contributors (risk factors) and outcomes (complications) that affect care of the patient with an ostomy.

Bakgrund Sexuell hälsa utgör en viktig del av människans välbefinnande och är en källa till njutning. För att uppnå en god hälsa krävs det även att den sexuella hälsan är god, där ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande finns. När sexuella rättigheter, glädje och lust inte uppnås hos en person finns det en risk för sexuell ohälsa. Sexualitet är för många grundläggande men kan påverkas av yttre faktorer såsom kirurgi. I Sverige uppskattas det finnas 35 000 personer som lever med en stomi och det är en sjuksköterskas ansvar att främja hälsa och lyfta samtal kring sexualitet.  Syfte Syftet var att belysa påverkan på den sexuella hälsan hos personer som lever med en stomi.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 20 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa- och kvantitativa studier inkluderades. En integrerad analysmetod användes. De inkluderade vetenskapliga artiklarna togs fram via databassökningar i PubMed, CINAHL samt PsycINFO.  Resultat Resultatet påvisar att en stomi har en negativ påverkan på personers sexuella hälsa. Detta har visat sig som sexuell dysfunktion, minskad libido, ett behov av att anpassa och begränsa sexuella aktiviteter, rädsla för läckage, påverkan på kroppsbilden, påverkan på relationer, smärt- och vaginala problem under sexuella aktiviteter, svårigheter att återuppta den preoperativa sexuella aktiviteten samt en minskad tillfredsställelse har identifierats. En stor brist inom hälso- och sjukvård kan påvisas.  Slutsats Majoriteten upplevde att deras sexualitet påverkas negativt av att leva med en stomi. Det har visat sig att personer med stomi efterfrågar stöd och hjälp med deras sexuella frågor och problem av hälso- och sjukvården. Vidare finns det behov av fortsatt och mer djupgående forskning inom detta område för att kunna arbeta vidare med sexuella problem relaterat till en stomi. / Background Sexual health is an important part of a person's well-being and is a source of pleasure. In order to achieve good health, a good sexual health is required, where a mental, physical and social well-being exists. There is a risk of sexual health illness when sexual rights, pleasure and lust are not achieved. In Sweden here is estimate 35000 people living with an ostomy. Sexuality is essential for many people, but can be affected by external factors, such as surgery. A nurses' responsibilities include promoting health and raising conversations about sexuality.  Aim The aim of this study was to describe the impacts on the sexual health in persons living with an ostomy.  Method A non-systematic literature review was implemented based on 20 scientific articles, both qualitative and quantitative studies were included in this literature review. An integrated analysis was used. The article searches were made in PubMed, CINAHL and PsycINFO.  Results The results show that a stoma has a negative impact on a person's sexual health. This is shown as sexual dysfunction, decreased libido, feeling limited in your sexuality and fear of leakage, changes in body image and relationships, difficulties in resuming the preoperative sexual activity, decreased satisfaction and pain and vaginal problems during sexual activities. A major shortage in health care can be demonstrated.  Conclusions The majority experienced that living with an ostomy affected their sexuality negatively. It has been proven that people with an ostomy have a demand for support and help with their sexual questions and problems from health care. Furthermore, there is a need for more research in this subject in order to be able to work further with sexual problems related to an ostomy.

Att få en stomi är för många en enorm livsomställning som i många fall leder till sociala, fysiska och psykiska svårigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvårar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nämligen påverkan på fysiskt och psykiskt välbefinnande, påverkan på sociala relationer och personlig tro samt påverkan på självständigheten. Ett sänkt fysiskt eller psykiskt välbefinnande, brist på sociala relationer eller negativ inverkan på självständighet eller personlig tro är faktorer som påverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i många fall till isolering från det sociala livet, en ständig oro och rädsla för att inte passa in till följd av läckage eller ofrivillig gasavgång men även till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron på sig själv har blivit negativt påverkad. Dessa resultat ses hos de personer som upplever störst svårigheter att anpassa sig till sin stomi och medför i sin tur en sämre livskvalitet. / To get an ostomy is a life changing experience that can lead to social, physical and psychological difficulties. The aim of this literature study was to highlight how individuals with ostomies perceive their quality of life and which stoma-related difficulties they face in their daily life. Ten studies have been examined and five main themes were identified, namely impact on physical and psychological well-being, impact on social relationships and personal beliefs and also impact on independence. Decreased physical or psychological well-being, lack of social relationships and negative impact on independence and personal beliefes is factors that have a great impact on an individual’s quality of life. Stoma surgeries do often lead to social isolation, a constant anxiety and fear of being left out due to leakage or unintentional gas, also because of the negative impact on the body image and self-esteem. These results are seen in individuals who experience greater challenges in adjustment to the ostomy which results in a decreased quality of life.