<p>För att ta reda på hur barn tänker om att vara ute på förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i ålder 3-5 år, på tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön på förskolorna är likartad, det som skiljer förskolorna åt är den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda på om det finns skillnader och likheter i barnens sätt att tänka. Hur de förstår årstidsväxlingar och hur der ser på sitt eget lärande. För mig som pedagog är det viktigt att utgå från barnens perspektiv. Genom att lyssna på barnen och sedan använda utemiljön som ett verktyg kan jag skapa bra förutsättningar för barns utveckling och lärande.</p><p>På de tre förskolorna leker barnen i stort sett samma lekar och använder samma redskap. Vid intervjuerna har barnen gett likartade svar och det som skiljer dem åt är barnens erfarenheter i och med deras ålder och utveckling.</p> / <p>I have investigated, through observing and by interviews in three preschools in the same community, what children at the age 3-5 years think about the surroundings at their preschool. The outdoor enviroments at the different preschools are more or less the same but the preschools differ in their pedagogies. The intention with the interviews was to find out if there were any similarity or difference between children how they think about the changes in seasons and how their learning skills progress. For me as a pedagogue it is very important to look at children from their perspective. I have to listen to what children talk about and how the outdoor enviroment is used as a tool to create the necessary conditions for childrens progress and learning.</p><p>At the three preschools the children were playing the same type of games and used the same tools to activate themselves. In the interviews children have given similar answers and the difference them has to do with their own age dependent experiences.</p>

För att ta reda på hur barn tänker om att vara ute på förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i ålder 3-5 år, på tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön på förskolorna är likartad, det som skiljer förskolorna åt är den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda på om det finns skillnader och likheter i barnens sätt att tänka. Hur de förstår årstidsväxlingar och hur der ser på sitt eget lärande. För mig som pedagog är det viktigt att utgå från barnens perspektiv. Genom att lyssna på barnen och sedan använda utemiljön som ett verktyg kan jag skapa bra förutsättningar för barns utveckling och lärande. På de tre förskolorna leker barnen i stort sett samma lekar och använder samma redskap. Vid intervjuerna har barnen gett likartade svar och det som skiljer dem åt är barnens erfarenheter i och med deras ålder och utveckling. / I have investigated, through observing and by interviews in three preschools in the same community, what children at the age 3-5 years think about the surroundings at their preschool. The outdoor enviroments at the different preschools are more or less the same but the preschools differ in their pedagogies. The intention with the interviews was to find out if there were any similarity or difference between children how they think about the changes in seasons and how their learning skills progress. For me as a pedagogue it is very important to look at children from their perspective. I have to listen to what children talk about and how the outdoor enviroment is used as a tool to create the necessary conditions for childrens progress and learning. At the three preschools the children were playing the same type of games and used the same tools to activate themselves. In the interviews children have given similar answers and the difference them has to do with their own age dependent experiences.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare på fyra olika förskolor. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefonintervju eller Skype och en på plats på förskolan. Varje förskollärare fick svara på sex öppna frågor. Svaren transkriberades, och kodades in i fem olika teman utifrån respondentens svar. Resultatet av undersökning visar att de intervjuade förskollärarna ser att barn tar till sig utomhuspedagogik om förskolläraren är närvarande, nyfiken och engagerad. Enligt förskollärarna är utomhusmiljön ett bra sätt att röra sig i eftersom det finns fria ytor och större möjligheter att röra sig i än inomhus. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna ser fördelar med utomhuspedagogik. I utemiljön leker och samspelar barn bättre mellan varandra. De intervjuade förskollärarna kan se vädret som en nackdel i utomhuspedagogiken. Slutsatser från studien är att utomhuspedagogik har stor betydelse för barn och förskollärarens roll har stor inverkan på barns upplevelse av utomhuspedagogiken.

Barnkonventionen blev lag i Sverige den första januari år 2020. Ett sätt att integrera barnkonvention i fysisk planering är säkerställa alla barns rätt till en god utomhusmiljö. Tidigare forskning visar att tillgång till naturen har flera positiva fördelar, såsom fysisk och psykisk hälsa. Barns möjlighet till detta kan variera beroende på olika bakgrundsförhållanden och ett sätt att jämna ut ojämlikheten är att arbeta med skolgårdens utformning och planering.  Utifrån ovanstående resonemang är syftet för den här kandidatuppsatsen att belysa skolgårdens nutida utformning och utvecklingsmöjligheter baserat på visioner och teorier om barns utemiljöer. För att uppfylla syftet har ett inventeringsprojekt av skolgårdar i samarbete med Karlskoga kommun genomförts våren 2021. Projektet ska utmynna i en nulägesbeskrivning och analys för stödja kommunens planering och prioritering av skolgårdar. Följande frågeställningar har formulerats för att uppfylla uppsatsens syfte: Vilka målsättningar och visioner för skolgården och barns utomhusmiljöer har Karlskoga kommun?  Hur är skolgårdarna i Karlskoga kommun rumsligt utformade i förhållande till visionen?  Studiens resultat har analyserats med hjälp av en teori som utgår från Grahns och Berggren-Bärrings (1995) åtta karaktärer hos parken som är betydelsefulla för människor. Teorin har anpassats och kompletterats med hjälp av andra studier om kvalitéer i barns utemiljöer. Karlskoga har en policy gällande för- och grundskolans skolgårdsmiljöer samt en översiktsplan från år 2011, som med hjälp av en dokumentanalys undersökts utifrån teorin. Teorin har med stöd av dokumentanalysen utvecklats till ett observationsschema för att möjliggöra för en inventering och analys av skolgårdarna i Karlskoga kommun. Resultatet har även analyserats med hjälp av kulturgeografiska och rumsliga perspektiv samt barns geografier för att få en djupare förståelse om skolgården som plats. Slutsatsen baserad på resultatsanalysen visar att de undersökta skolgårdarna till stor del lever upp till Karlskogas vision om barns utemiljöer. Den naturrika miljön är en genomgående utgångspunkt i analysen av empirin och förespråkas både av tidigare studier samt kommunens styrdokument. Den naturrika miljön har en så kallad polymorf egenskap som innebär att den kan ha olika användningsområden och egenskaper. Exempel på dessa egenskaper är återhämtning, kultur och artrikhet, lekvärde samt möjlighet för barn att forma sin egen plats. Däremot finns det en paradox när det gäller tillgänglighet och trygghet. Den naturrika miljön kan ge upphov till tillgänglighet då den har flera användningsområden, men kan också  hindra elever med fysisk funktionsnedsättning samt undanskymma konflikter. Därför är utformningen av den naturrika miljön betydande för att skapa en tillgänglig utomhusmiljö. De skolgårdar som bedömdes uppfylla flest kriterier enligt observationsschemat var de som hade god tillgång till vegetation och skogsliknande miljöer. / The UN Convention on the Rights of the Child became law in Sweden on the first of January in 2020. One way to integrate the Convention on the Rights of the Child into physical planning is to ensure that all children have the right to a good outdoor environment. Previous research shows that access to nature has several positive benefits, such as physical and mental health. Children's possibility to this can vary depending on different background conditions and a way to approach and even out the inequality is to work with the schoolyard's design and planning. Based on the above reasoning, the purpose of this bachelor thesis is to shed light on the schoolyard's current design and development opportunities based on visions and theories about children's outdoor environments. To fulfill the purpose, an inventory project of schoolyards in collaboration with Karlskoga municipality took place in the spring of 2021. The project will result in a current situation description and analysis to support the municipality's planning and prioritization of schoolyards. The following questions have been formulated to fulfill the purpose of the essay: What goals and visions for the schoolyard and children's outdoor environments does Karlskoga municipality have? How are the schoolyards in Karlskoga municipality spatially designed in relation to the vision? The results of the study have been analyzed with the help of a theory based on Grahn's and Berggren-Bärring's (1995) eight characteristics of the park that are important to humans. The theory has been adapted and supplemented with the help of other studies regarding qualities in children's outdoor environments. Karlskoga municipality has a policy regarding schoolyards environments as well as their long-term planning document regarding guidance on how water, land and built environment is going to be used, developed and preserved from 2011, which with the help of a document analysis was examined based on the thesis theory. With the support of the document analysis, the theory has been developed into an observation scheme to enable an inventory and analysis of the schoolyards in Karlskoga municipality. The results have also been analyzed with the help of spatial perspectives as well as children's geographies to gain a deeper understanding of the schoolyard as a place. The conclusion based on the results analysis shows that the surveyed schoolyards overall live up to Karlskoga's vision of children's outdoor environments. The natural environment is a consistent starting point in the analysis of the empirical data and is advocated both by previous studies and the municipality's governing documents. The natural environment has a so-called polymorphic quality, which means that it can have different uses and properties. Examples of these characteristics are recovery, culture, species richness, play value and the opportunity for children to shape their own place. However, there is a paradox when it comes to accessibility and safety. The natural environment can give rise to accessibility as it has several uses, but can also prevent students with physical disabilities and obscure conflicts. Therefore, the design of the natural environment is significant for creating an accessible outdoor environment. The schoolyards that were considered to meet the most criteria according to the observation schedule, were those that had good access to vegetation and forest-like environments.

Den här studien handlar om att lyfta och se på inkludering som fenomen i förskolans utomhusmiljö. Detta genom att se på vad pedagogerna beskriver kring hur fenomenet kommer till uttryck. Syftet är att fånga pedagogernas uppfattning kring vilka faktorer som samverkar för att inkludering ska komma till uttryck genom autoetnografisk metod.  Detta genom att se på vad de beskriver och hur de implementerar inkludering i förskolans utomhusmiljö. Resultatet visar att många faktorer tillsammans påverkar hur fenomenet inkludering framträder. I studien beskrivs faktorerna som framkommit och teman de härleder till. Studien visar att inkludering som fenomen landar i att var och en som är deltagare i den utomhusmiljö de befinner sig i, måste lära sig finnas i den unika situationen. Därigenom sker implementering av inkludering.  Finnas, handlar om att ta vara på varje barns unika upplevelse. Inkludering kan inte existera utan något som ger det en mening. Pedagogerna påverkas av förskolans utomhusmiljö och de objekt som finns tillgängligt, vilket speglas i deras synsätt. Pedagogerna belyser inkludering, utefter den diskurs de befinner sig i. Vi blir där vi är. / This study is about raising and looking at inclusion as a phenomenon in the preschool's outdoor environment. This is done by looking at what the educators describe about how the phenomenon is expressed. The purpose is to capture the educators' perception of factors that work together for inclusion to be expressed through autoethnographic methods. This by looking at what they describe and how they implant inclusion in the preschool's outdoor environment. The results show that many factors together affect how the phenomenon of inclusion emerges. The study describes the factors that have emerged and the themes they derive from. The study shows that inclusion as a phenomenon lands in that whoever is a participant in the outdoor environment they are in, must learn to exist in the unique situation. This implements inclusion. Existence is about taking advantage of each child's unique experience. Inclusion cannot exist without something that gives it meaning. The educators are affected by the preschool's outdoor environment and the objects that are available, which is reflected in their point of view. The educators shed light on inclusion, according to the discourse they are in. We become where we are.