Diploma thesis "The citizen participation on the decision-making process of Czech health policy" deals with the patients participation in the Czech republic. The thesis is separated into two parts, one is a theoretical background and the second one is analytic. In the first part there you can find definitions of the key words such as health policy, democracy, citizen participation or public policy. It describes the key words and shows the history and their development through the last 20 years. There is also a chapter which deals with methodology. The second part describes situation of citizen participation in the Czech republic, Germany, Italy, Great Britain and Canada. It deals with citizen participation in health policy in these countries and describes their practical life. It compares countries above with the situation in the Czech republic.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad har internationellt blivit vedertaget inom omvårdnadsvetenskap och används för att beskriva en vårdform där vården utgår från ett partnerskap med patienten. Engagemang, trygghet, tillit, att vara delaktig i planeringen av vården och en vårdande relation upplevs vara viktiga komponenter som främjar delaktigheten. För att öka förståelsen om delaktighetens och personcentreringens syfte inom den rättspsykiatriska vårdkontexten krävs studier som beskriver de mångfacetterade begreppen ur vårdarens och patientens perspektiv. Syfte: Att förstå upplevelser av delaktighet och personcentrerad vård hos patienter och personal på en rättspsykiatrisk avdelning och diskutera hur delaktighet kan möjliggöras. Design: Studien är en kulturanalys och ansatsen är hermeneutisk. Metod: Enskilda halvstrukturerade intervjuer med fyra vårdare och fyra patienter på en rättspsykiatrisk avdelning i Mellansverige genomfördes. Intervjuerna har bearbetats utifrån en kulturanalytisk hermeneutisk arbetsmodell i sju faser. Interna dokument från sjukhuset analyserades avseende delaktighet. Resultat: Oklarheter gällande vårdprocessen och rättspsykiatrins strukturer som är inte fullkomligt tydliga inverkar på upplevelsen av delaktighet. Konklusion: Personal och patienter har olika uppfattningar om strukturernas funktion. Personalen anser att patienternas delaktighet är en förutsättning för vårdprocessen. Patienter uttrycker osäkerhet kring vad som förväntas av dem. Identitet och tolkning av den egna rollen kan påverka delaktigheten hos patienter inom rättspsykiatri. / Background: The concept of person-centered care is internationally accepted in nursing science and describes a form of care with an active patient included in all aspects of care. Commitment, trust, and involvement in the planning of care and a caring relationship are perceived to promote participation. To increase understanding person-centering in the forensic psychiatric care context, studies on the multifaceted concepts from carers’ and patients’ perspectives are required. Aim: To understand experiences of participation and person-centered care among patients and staff in a forensic psychiatric ward and discuss how participation can be promoted. Method: Individual semi-structured interviews with four carers and four patients in a forensic psychiatric hospital in Central Sweden were conducted. A seven-phase cultural analysis model was used. Internal documents were analyzed for statements about participation. Design: The study is a cultural analysis with a hermeneutic approach. Result: Unclear care process and structures of forensic care affect the experience of participation. Conclusion: The perceptions of the function of the structures differ. Staff believe that patient participation is a prerequisite for the care process. Patients express uncertainty about what is expected of them. Identity and interpretation of one's own role can influence the participation of patients in forensic psychiatry.

Bakgrund: Psykisk ohälsa innebär ofta plågsamma symtom och en ökad samsjuklighet för individen. Samhället har stigmatiserat personer med psykisk ohälsa långt tillbaka i vår historia. Psykiatrin har genomgått stora förändringar under det senaste århundradet. Idag är var tredje besök i primärvården av en person som har någon form av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor inom primärvården upplever sig inte vara tillräckligt förberedda i mötet med den psykiatriska patientgruppen. Hur bemötandet utformas är betydande för patientens välbefinnande, värdighet, delaktighet, jämlikhet och säkerhet. Bemötandet bör vara personcentrerat och utgå från patientens livsvärld. En god dialog, inkluderande god kommunikation och information, krävs för att ge ett gott bemötande. Syfte: ​Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet i primärvården.​ Metod: ​En litteraturöversikt av tio redan publicerade originalartiklar. Datainsamlingen av artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. Resultat: ​I resultatet framkom tre teman; ”Att se hela människan och möta individuella behov”, ”en respektfull vårdrelation“ och ”en kamp för att få likvärdig och rättvis vård”.​ Sammanfattning: ​Ur resultatet framkom att patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom primärvården på olika sätt. Vid ett bra bemötande etablerades en god vårdrelation och patienterna upplevde sig delaktiga och bemötta med respekt och värdighet. Vissa patienter beskrev istället ett dåligt bemötande, med dålig kommunikation och en fragmenterad vård. Patienter upplevde sig även stigmatiserade av vårdpersonal.​ / Background: ​Mental illness often involves painful symtoms and an increased co-morbidity for the individual. Society has stigmatized people with mental illness far back in our history​. Psychiatry has undergone major changes over the past century. Today, every third visit to primary care is by a person who has some form of mental illness. Nurses in primary care do not fell sufficently prepared when meeting patients in the psychitric patient group. How the treatment is framed is important for the patients well-being, dignity, patient participation, equality and safety. Treatment should be person-centred and based on how the persons percive her world. A good dialogue, including good communication, is required to provide a good treatment. Aim: ​The aim was to describe how patients with mental illness experience encounters in primary care.​ Method: ​A literature review of ten original articles already published. The data collection of articles was carried out in the databases Cinahl and PubMed. The articles were analyzed according to Friberg's analysis method.​ Results: ​​In the result, three themes emerged; "Seeing the whole person and meeting individual needs", "a respectful care relationship" and "a fight to get equal and fair care".​ Summary: ​The result showed that patients with mental illness experience the treatment in primary care in different ways. With good treatment, a good care relationship was established and the patients felt involved and treated with respect and dignity. Some patients instead described poor treatment, with poor communicationand fragmented care. Patients also felt stigmatized by healthcare staff.

Bakgrund  Användningen av den elektroniska journalen (e-journalen) har sedan år 2020 ökatexceptionellt, delvis till följd av Covid-19 pandemin. Legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal är enligt lag skyldiga att dokumentera vårdbesök. E-journalen är ett verktyg för alla som medverkar kring patientens vård och är ett sätt att dela vårdinformation med andra vårdgivare vilket bidrar till en bättre och säkrare vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att ha tillgång till egen e-journal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. PubMed och CINHAL användes som databaser för sökningen som utfördes med hjälp av indexord i kombination med fritextsökningar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning baserad på Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Resultatet sammanställdes och analyserades utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevda fördelar av tillgången till e-journalen och Upplevda nackdelar av tillgången till e-journalen. Resultatet visade att de upplevda fördelarna bland annat var en upplevd förbättrad kommunikation mellan vårdpersonal och patienter och en känsla av delaktighet hos patienten. Andra upplevda fördelar var en ökad kunskap för sin sjukdom och sin vård samt en förbättrad möjlighet till egenvård. Upplevda nackdelar anspelar på patientens upplevelse av rädsla och oro kring e-journalen samt språkliga och tekniska svårigheter ett internetbeserat verktyg kan ge.  Slutsats Tillgången till e-journalen upplevs i helhet som positiv av patienter. E-journalen kan ses som ett verktyg för dem att bli mer delaktiga i sin vård, få en bättre kunskap om sin vård samt öka sin förmåga till egenvård. Dock framkom även negativa aspekter, så som oro samt språkliga och tekniska svårigheter som inte bör ignoreras. Hälso-och sjukvårdspersonal bör ha insikt i dessa upplevda för-och nackdelar för att kunna stärka de positiva upplevelserna samt förebygga och förhindra de negativa utfallen av e-journalen. / Background Since 2020, the use of the e-journal has increased exceptionally, partly as a result of the Covid-19 pandemic. All licensed healthcare professionals are obliged by law to document healthcare visits. Electric health records (EHR) can be used by all involved in a patient’s care and is a way to share information between healthcare professionals. This in turn provides safer and better healthcare. Aim The aim was to describe patients' experiences of having access to their electronic health records. Method Non-systematic literature review based on 15 original scientific articles using quantitative and qualitative methods. PubMed and CINHAL were used as databases for the search, which was performed using index words in combination with free text searches. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality regarding studies with a quantitative and qualitative method approach. The results were compiled and analyzed based on integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories and five subcategories. The main categories were: Perceived benefits of access to EHRs and Perceived disadvantages of access to EHRs. The result showed that perceived benefits were improved communication between healthcare professionals and patients and an improved feeling of participation for the patient. Other perceived benefits were the patients’ understanding of the illness and their care, as well as improving the patients’ opportunities for self-care. Perceived obstacles and disadvantages allude to the patients’ experience of fear and anxiety around EHR as well as the difficulties in language and technical obstacles an internet-based tool can cause. Conclusions Access to EHR is generally perceived as positive by patients. EHRs can be seen as a tool for them to become more involved in their care, gain a better knowledge of their care and increase their ability to self-care. However, negative aspects also emerged, such as anxiety and linguistic and technical difficulties that should not be ignored. Healthcare professionals should have insight into these perceived benefits as well as perceived obstacles to strengthen the positive experiences as well as prevent the negative outcomes of EHRs.

Introduktion: Flertalet studier, organisationer och styrande myndigheter uppmanar vårdgivarna att stärka patientsäkerheten genom att öka möjligheten för patientmedverkan i vården. Det finns dock inte någon vägledning angående hur denna patientmedverkan ska gå till, eller om det föreligger några specifika hinder gällande införandet av patientmedverkan i vården. Föreliggande studie undersöker patientens upplevelse av delaktighet i patientsäkerhetsarbetet avseende handhygieniska rutiner på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av delaktighet avseende handhygieniska rutiner utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: Kvalitativ metod med datainsamlingen genom djupintervjuer. Deltagarna i studien (n=7) rekryterades genom gate-keeper vid ett större sjukhus i Stockholmsområdet. Insamlad data anlyserades genom innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) samt genom health literacy analys utifrån Palumbo (2017). I denna studie har patienter deltagit som informanter och författaren har nyttjat studentundantaget i enlighet med Etikprövningsnämden (2023). Resultat: Informanterna uppgav att bristen på korrekt, motivernade och upplysande information påverkar deras möjlighet till delaktighet i deras vård och behandling samt i deras möjlighet till att följa handhygieniska rutiner. De beskriver en outalad maktbalans mellan vårdpersonal och patienter som de största hindren för att de kunde delta i sin vård och behandling. Resultaten visar också att patienten har goda förkunskaper och en villighet att aktivit delta men att de inte alltid får den möjligheten. Slutsats: Informanterna i studien uppger hinder för att kunna delta, samtidigt som de uppger villighet att delta utifrån sin egen förmåga. Utifrån resultatet kan kliniska åtgärder genomförs som tillgodoser patienterns behov av information och möjlighet till delaktighet. / Introduction: Multiple scientific studies, government agencies and international organization that focus on global- and public health, calls on healthcare providers to strengthen their work on patient safety by increasing patient empowerment and patient participation. There are few to no guidelines, on how this empowerment and participation work should be planned and execute or whether obstacles that should be addressed in the planning period are present. This study will examine the patient’s perspective on empowerment, patient participation and patient safety regarding hand hygiene routines in hospitals. Aim: To describe the patients' view on participation in hygiene routines from a patient safety perspective. Methods: Qualitative method with data collection by in-depth interviews. Participants (n=7) were recruited via gate-keepers at a large hospital in the Stockholm area. Data were analyzed through content analysis according to Graneheim och Lundman (2004), and by using a health literacy analysis with Palumbo´s (2017) terminology. The informants in this study consists of hospital patients, and the author applie the student exemption according to the national Board of Ethics (Etikprövningsnämden, 2023). Results: The informants reported lack of motivation, and useful information as well as the unspoken balance of power between healthcare staff and patient, as the greatest obstacles to being able to participate in own care, treatment and willingness to participate in hand hygiene routines. The result also shows that the patients alredy possess empowerment, know-how and a willingness to actively participate, but they are not always offered the opportunity to participate. Conclusion: The informants in the study state that there are obstacles in presents care. This makes it harder for for them to participate. At the same time, they signal a willingness to participate based on their own ability. Based on the results, clinical measures can be implemented that satisfy the patients' need for information and an opportunity for participation.

Abstrakt Trots att det i Sverige finns lagar som säger att patienten så långt det är möjligt ska vara delaktig i sin egen vård, så verkar inte det vara fallet. Inom den psykiatriska tvångsvården är det ofta en obalans mellan personalen och patientens makt, därav vikten av att arbeta mot patientens delaktighet. Syftet med den integrerade litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om patientdelaktighet vid sluten psykiatrisk tvångsvård. Följande frågor besvarades: Vilka förutsättningar för delaktighet finns i den slutna psykiatriska tvångsvården? Vilka hinder för delaktighet finns i den psykiatriska tvångsvården? Metod Integrerad litteraturstudie. Sökningar gjordes i tre databaser utifrån tre sökblock. Det resulterade i sexton artiklar som svarade mot syftet, två kvantitativa, en mixad metod och tretton kvalitativa. Inklusions kriterier: peer-review, engelska och inte äldre än tio år. Detta resulterade i sexton artiklar. Artiklar lästes igenom både enskilt och tillsammans, därefter vidtog dataextraktion där enheter togs ut som svarade mot syftet. Resultat: Analysen resulterade i elva kategorier, varav attityd, engagemang, relation och tvångsvård var mest framträdande. Det som kom fram är att för att det ska kunna jobbas utifrån patient delaktighet krävs det att personalen har en öppen, engagerad och ärlig attityd. Detta gör det möjligt att bygga en god relation mellan patient och personal, vilket i sin tur kan leda till patientdelaktighet. Slutsats Vad behövs för patientdelaktighet beror på vilken attityd man har. Är man som personal öppen, engagerad och ärlig då kan man bygga en relation till patienten och lägga grunden för patientdelaktighet

Patientdelaktighet är ett begrepp med flera dimensioner, vilket gör det svårdefinierat. Idag är det en lagstadgad rättighet att patienten ska få möjlighet att vara delaktig i sin vård. Det innebär att patienterna har en självklar plats i vården, en plats som medskapare till sin vård. Sjuksköterskan har ansvar att ge patienten möjligheter för att bli delaktig, genom att arbeta personcentrerat där patienten och sjuksköterskan samarbetar i ett partnerskap. Partnerskapet ska genomsyras av ömsesidig kommunikation, där båda parterna bidrar. Det är viktigt att sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld och ser varje patient som en unik individ. Forskning visar att det finns barriärer för delaktighet. Dessa barriärer kan bero på brister i kommunikationen, avdelningsspecifika hinder och föråldrade hierarkiska strukturer i sjukvården som lever kvar. Utifrån dessa barriärer och kunskapen om hur det borde arbetas med delaktighet är frågan hur patienterna upplever delaktighet när de blir sjuka. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa patienternas upplevelse av delaktighet. Litteraturöversikten är utformad för att ge en bredare översikt och är därför baserad på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet visar att patienterna är nöjda när de deltar i vården på en önskad nivå, genom ett partnerskap med ömsesidig kommunikation och där de blir sedda. Det visar också att patienterna upplever hinder för att känna sig delaktiga. De upplever en maktobalans samt kommunikationsbrister. Det här visar på vikten av ett partnerskap mellan patient och sjuksköterska, där delaktighet skapas. / Patient participation is a concept with several dimensions, which makes it hard to define. Today patients have a legal right to have the ability to participate in their own healthcare. This means that the patients have a natural place in healthcare, as co-creators of their care. The nurse has a responsibility to give the patient the opportunity to participate by adopting a person centred approach where the patient and the nurse cooperates in a partnership. The partnership is characterized by mutual communication where both parties contribute. The nurse needs to take part of the patient’s lifeworld and see every patient as a unique individual. Research shows that there are hindrances for participation. The hindrances may be a result of a lack of communication, ward specific barriers and outdated hierarchical structures that still exists. With these hindrances and the knowledge about how participation should be incorporated, the question is how the patients experience participation when they become ill. The aim of this bachelor’s thesis is to illustrate the patients experiences of participation. This literature review is designed to give a wide overview and is therefore based on both quantitative and qualitative research. The results show that the patients are satisfied when they participate in care at a desired level, through a partnership with mutual communication and where they are seen. It also shows that the patients experience hindrances to the feeling of being a participant in their care. They experience a power imbalance as well as a lack of communication. This shows the importance of a partnership between the patient and the nurse, where participation is created.

Delaktighet är ett begrepp som kan vara svårt att förstå för både vårdpersonal och patienter. Hur delaktighet uppnås och vikten av detta har belysts av forskare sedan tidigare. En väg till delaktighet är att inta ett livsvärldsperspektiv – att se patienten som en hel människa. Enligt svensk lag ska patienten delaktiggöras men patienten har inga krav på att faktiskt vara delaktig. Statistik visar på att hälso- och sjukvården inte uppnår delaktighet i full utsträckning och detta kan medföra ytterligare lidande för patienten. Studiens syfte är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att göra patienten delaktig i vården. Utifrån Fribergs modell utfördes examensarbetet som en litteraturstudie av nio kvalitativa empiriska studier och en mixad metod-studie. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Medline samt analyserades utifrån studiens syfte. Analysen av artiklarna resulterar i tre teman: Främja patientdelaktighet, Utmaningar och hinder samt Kommunikation och teamarbete. Kommunikation kan ses som central för att främja delaktighet. Sjuksköterskan och patienten delar information med varandra, är lyhörda och uppvisar respekt för den andres person och kunskap. Dock finns det flertal hinder och utmaningar för både patient och sjuksköterska för att kunna involveras i den personcentrerade vården. Hinder som patientens ohälsa och mående, organisatoriska krav på sjuksköterskan samt den vårdkultur sjuksköterskan verkar i. Personcentrerad vård och delaktighet går hand i hand och det är viktigt för att patienten ska uppnå en bättre hälsa. Flertalet tolkningar av delaktighet som begrepp försvårar främjandet av densamma. Organisationer och samhället behöver hitta samsyn av begreppet för att kunna bidra till delaktighet. / Participation in healthcare as a concept is difficult to understand for both professionals and patients. How participation is achieved, and its importance has been highlighted by researchers. One path to participation is to take a life-world perspective – viewing the patient as a whole person. According to Swedish law, the patient must be involved, however the patient has no requirements to actually be involved. Statistics show that health care does not achieve full participation, causing additional patient suffering. The aim of the study is to highlight the nurse's experience of patient participation in nursing care. Based on Friberg's model, the study was carried out as a literature review of nine qualitative empirical studies and one mixed methods study, found through the Cinahl and Medline databases. Three themes emerged in the study. Promoting patient participation, Challenges and barriers, and Communication and teamwork. Communication can be seen as central to promoting participation. The nurse and the patient share information with each other, are responsive and show respect for the person and knowledge of the other. However, there are several obstacles and challenges for both patient and nurse to get involved in person-centered care. Obstacles such as the patient's health and well-being, organizational demands on the nurse and the care culture in which the nurse operates. Person-centered care and participation go hand in hand and are important for the patient to achieve better health. Participation’s multiple interpretations make its promotion difficult. Organizations and society need to reach a consensus with each other and contribute to participation.

Patients have the potential to provide a rich source of information on both organisational aspects of safety and patient safety incidents. This project aims to develop two patient safety interventions to promote organisational learning about safety - a patient measure of organisational safety (PMOS), and a patient incident reporting tool (PIRT) - to help the NHS prevent patient safety incidents by learning more about when and why they occur. METHODS: To develop the PMOS 1) literature will be reviewed to identify similar measures and key contributory factors to error; 2) four patient focus groups will ascertain practicality and feasibility; 3) 25 patient interviews will elicit approximately 60 items across 10 domains; 4) 10 patient and clinician interviews will test acceptability and understanding. Qualitative data will be analysed using thematic content analysis.To develop the PIRT 1) individual and then combined patient and clinician focus groups will provide guidance for the development of three potential reporting tools; 2) nine wards across three hospital directorates will pilot each of the tools for three months. The best performing tool will be identified from the frequency, volume and quality of reports. The validity of both measures will be tested. 300 patients will be asked to complete the PMOS and PIRT during their stay in hospital. A sub-sample (N = 50) will complete the PMOS again one week later. Health professionals in participating wards will also be asked to complete the AHRQ safety culture questionnaire. Case notes for all patients will be reviewed. The psychometric properties of the PMOS will be assessed and a final valid and reliable version developed. Concurrent validity for the PIRT will be assessed by comparing reported incidents with those identified from case note review and the existing staff reporting scheme. In a subsequent study these tools will be used to provide information to wards/units about their priorities for patient safety. A patient panel will provide steering to the research. DISCUSSION: The PMOS and PIRT aim to provide a reliable means of eliciting patient views about patient safety. Both interventions are likely to have relevance and practical utility for all NHS hospital trusts.

<p>Uvod. Rak debelog creva predstavlja 9,7% svih malignih bolesti u svetu, i drugi ili treći je po učestalosti u onkolo&scaron;koj strukturi obolevanja, u zavisnosti od pola. Skrining, ili sekundarna prevencija populacije u prosečnom riziku ima centralnu ulogu u kontroli kolorektalnog karcinoma. Cilj. Utvrditi nivo znanja, stavove i pona&scaron;anje u odnosu na rak debelog creva i njihov uticaj na odaziv na skrining raka debelog creva, u zavisnosti od primenjenog modela skrininga. Materijal i metode. U istraživanje je pozvano 1.213 osoba oba pola, starosti 50-74 godine, za uče&scaron;će u studiji znanja, stavova i pona&scaron;anja (KAP studija) u odnosu na rak debelog creva, popunjavanjem upitnika (Sessa A). Formirane su tri grupe prema modelu skrininga: populacioni - model 0; oportuni skrining uz kontakt ispitanika sa medicinskim osobljem, bez dodatnih informacija o bolesti, skriningu i testu &ndash; model 1; oportuni skrining kada se uz kontakt sa medicinskim osobljem dobija informacija o bolesti i skriningu, uz prikaz izvođenja testa - model 2. U ovoj studiji je kao skrining metoda kori&scaron;ćen imunolo&scaron;ki test stolice -Wondfo FOB.Obrada podataka je rađena statističkim programom SPSS (version 13). Značajnost razlika je testirana parametrijskim (t-test, ANOVA) i neparametrijskim (Mann-Whitney U test) testovima, dok se komparacija kategoričkih varijabli vr&scaron;ila &chi;&sup2; testom i Fisher Exact testom. Test-retest analiza je rađena Cohen&#39;s Kappa testom. Rezultati. Od 1.213 pozvanih, 666 (55%) osoba je prihvatilo uče&scaron;će u KAP studiji. Vi&scaron;e od polovine (54,5%) ispitanika ima ukupan skor znanja manji od 50%. Nivo znanja, sociodemografske karakteristike, procena sopstvenog rizika obolevanja, stav u odnosu na korist testa, stepen sopstvenog rizika obolevanja i mogućnosti prevencije raka debelog creva, nisu faktori koji utiči na participaciju u skriningu kolorektalnog karcinoma. Najvažniji faktor za uče&scaron;će u skriningu u ovom istraživanju je kontakt i razgovor sa lekarom o bolesti, prevenciji i skrining testu.Odaziv u skrining, u odnosu na celokupno pozvanu populaciju je 51,2%. Od ispitanika koji su popunili anketni upitnik, participacija u skriningu je 93,4%. Statistički značajno manji odaziv u skriningu je u modelu 0 (12%) i modelu 1 (6%) u odnosu na model 2 (1%). Zaključak. Poznavanje bolesti, faktora rizika i mogućnosti prevencije generalno je oskudno, ali ne utiče na participaciju u skriningu. Faktor koji utiče na visok odaziv u skrining kolorektalnog karcinoma je kontakt i razgovor sa medicinskim osobljem, pre svega sa lekarom.</p> / <p>Introduction. Colorectal cancer represents 9.7% of all malignancies in the world and it is second or third in frequency in oncological structure depending on the sex. Screening, or secondary prevention of the average risk in the population has a central role in the control of colorectal cancer. Aim. Determine the level of knowledge, attitudes and behaviour in relation to colon cancer and their impact on turnout for colorectal cancer screening, depending on the applied screening model. Material and method. There were 1213 people of both sexes aged 50-74 years participating in this study of knowledge, attitudes and practice (KAP studies) in relation to colorectal cancer, by filling in the questionnaire (Sessa A). Three groups were formed with respect to model screening: population - model 0; opportunistic screening involving the contact of patients and medical staff, without receiving additional information about the disease, screening and test - model 1; opportunistic screening involving the contact of patients and medical staff while receiving information about the disease and screening, and explaining the test performance - model 2. In this study, a screening method used was fecal occult blood test - Wondfo FOB. Data processing is performed by the statistical program SPSS (version 13). The significance of differences was tested by parametric (t-test, ANOVA) and nonparametric (Mann-Whitney U test) tests, while the comparison of categorical variables was performed with &chi;&sup2; test and Fisher Exact test. Test-retest analysis was performed with Cohen&rsquo;s Kappa test. Results. Out of all the 1213 participants, 666 (55%) of them accepted to participate in the KAP study. More than half of them (54.5%) have a total score of knowledge less than 50%. The level of knowledge, socio-demographic characteristics, assessment of the risk of the disease, the attitude towards the benefit of the test, degree of the risk of disease and opportunities for prevention of colorectal cancer, are not factors in deciding to participate in the screening of colorectal cancer. The most important factor for the participation in the screening in this study is the contact and conversation with the doctor about the disease, prevention and screening test. The turnout for the screening, in relation to the number of people who participated is 51.2%. Out of those who completed the questionnaire, participation in the screening is 93.4 %. Statistically significantly lower response in the screening is in model 0 (12%) and in model 1 (6%) in relation to model 2 (1%). Conclusion. Knowledge of the disease, risk factors and prevention opportunities are generally scarce, but do not affect the participation in screening. The factor influencing the high turnout for colorectal cancer screening is contact and conversation with the medical staff, primarily the doctor.</p>